I höst är det 30 år sedan Vidarkliniken öppnade som Nordens första antroposofiskt inriktade sjukhus. Kliniken har en hel del gemensamt med den övriga vården, men tillämpar samtidigt en helhetssyn på människans hälsa som är ovanlig. Det har visat sig ge bra resultat. Vidarkliniken har blivit något av ett fenomen i vård-Sverige som ibland diskuteras, men som framförallt möts av stort intresse från patienter, kollegor i vården och politiker.

Stort intresse från många håll

Det var en tvärprofessionell grupp av bland annat arkitekter, läkare, terapeuter, sjuksköterskor och ekonomer som med stark vilja konkretiserade och förverkligade idén med Vidarkliniken. Inspirationen kom från Schweiz och Tyskland där den antroposofiska vårdinriktningen länge varit etablerad och idag är en integrerad del av den offentliga sjukvården.

– Det här var något nytt i den svenska vården och Vidarkliniken möttes av stort intresse, bland annat från media och politiker, berättar Ursula Flatters som är läkare och styrelseledamot på Vidarkliniken och som var med från början.

– Från politiskt håll har alltid funnits ett intresse för sjukhuset. Man har betraktat det som en modell för seriös integrativ medicin, utövad av legitimerad vårdpersonal under myndighetsinsyn och med möjlighet till forskning.

Även den övriga vården har visat stort intresse. Tusentals kollegor har kommit på studiebesök för att se och låta sig inspireras av Vidarklinikens arbetssätt. Sedan många år har sjukhuset också en omfattande vidareutbildnings- och kursverksamhet för bland annat läkare och sjuksköterskor.

Bra resultat och mycket nöjda patienter

Patienterna har hela tiden varit ovanligt nöjda med vården på Vidarkliniken. Det har visat sig år efter år i en mängd utvärderingar, och även i forskning. Patienter som får klinikens rehabiliteringsvård upplever bättre hälsa, som ofta också håller i sig över längre tid. I exempelvis den vedertagna EQ-5D-enkäten visar patienterna genomgående signifikanta förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa både direkt efter utskrivning samt tre och nio månader efter utskrivning.

Tidigare och nu pågående forskning indikerar exempelvis också att klinikens patienter inom vissa stora diagnosgrupper använder betydligt mindre symptomlindrande läkemedel efter rehabilitering hos Vidarkliniken, jämfört med motsvarande patienter som får sedvanlig vård på annat håll.

Vården vid Vidarkliniken bygger på en helhet av skolmedicinska och antroposofiska behandlingar, konstnärliga terapier, samtal, fysisk beröring, lyssnande omvårdnad, stort utrymme för individuella behov och existentiella frågor, en vilsam och stimulerande miljö, med mera. Det är denna helhet som tycks åstadkomma de goda vårdresultaten på Vidarkliniken, vilket också de flesta patienter vittnar om.

– Nyttan är i regel jättestor för patienterna, som ofta har en komplex sjukdomsbild som involverar både kropp och själ. Många hittar tillbaka till sig själva, känner sig mer balanserade, upplever bättre hälsa och får med sig verktyg att fortsätta stödja och förbättra sin hälsa på egen hand, säger Linn Rönne, som är sjuksköterska på Vidarkliniken och bland annat medverkar i olika forskningsprojekt kring vården som ges här.

– En grundläggande förklaring till de goda patientupplevda resultaten är att vården här är inriktad på att stärka det friska som alltid finns i varje människa även när man är sjuk. Man brukar kalla detta för ett salutogent synsätt. Det är viktigt att lyfta fram det synsättet och perspektivet i dagens sjukvård.

För att ytterligare klargöra resultaten av vården har forskningen vid Vidarkliniken intensifierats på senare år, och här finns en utmaning. Vården vid kliniken är mycket individuellt inriktad och bygger på en helhet av många vårdinsatser för hela människan, vilket ställer krav på att forskningsmetodiken utvecklas.

Rekordstort intresse – men fler kan få hjälp

Genom åren har Vidarkliniken vårdat omkring 30.000 patienter i slutenvården och mångdubbelt fler i öppenvården. Idag har man vårdavtal med ett flertal landsting och sjukhuset slår nya rekord i antalet inkomna remisser, som idag är betydligt fler än vad som täcks av de nuvarande avtalen.

– Patienternas intresse ligger bakom detta till största del, samtidigt som alltfler remitterande läkare har fått ökad kunskap om vad vi åstadkommer här. Men många fler patienter skulle alltså kunna få hjälp hos Vidarkliniken. Att ge fler människor chans att ta del av den här vården är idag vårt viktigaste mål, säger Conny Mathiesen, som är verksamhetschef på Vidarkliniken.

– Genom vårt arbetssätt och vår helhetssyn på patienterna kan vi lindra, behandla och även förebygga flera av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar, som utmattning, stress och smärta. Med större uppdrag skulle vi kunna avlasta primärvården och akutsjukvården mer, och få tillbaka fler människor till arbete. Förutom minskat mänskligt lidande är det också kostnadseffektivt för samhället.

Conny Mathiesen tror att Vidarkliniken framöver alltmer blir en naturlig, integrerad och självklar del av vård-Sverige. Det är mycket som talar för att behovet av den vårdinriktning som Vidarkliniken står för ökar i framtiden, både hos patienterna och samhället.

Foto: Erik Olsson

Den här artikeln är publicerad med Vidarklinikens tillstånd och bygger på delar av deras artikelserie med anledning av klinikens 30-årsjubileum.