Just nu pågår arbetet med Luciaklinikken på det natursköna Fyn i Danmark. Ett sjukhus som kommer att fokusera på tvärvetenskaplig vård med patienten i centrum. Deras tänk och helhetssyn på människan påminner om det tankesätt som finns på Vidarkliniken i Järna, Sverige.

Luciaklinikkens behandlingsmetoder är inspirerade av den antroposofiska filosofin, vilket i praktiken innebär att de tar med hela människan i sina behandlingar: tankar, känslor, beteenden, kropp, sociala aspekter, den individuella livshistorian osv. De har också ett medvetet tänk kring maten – de nämner begreppet mat som medicin – för att hjälpa patienten tillbaka till välbefinnande.

De kommer främst att fokusera på personer med utmattningssyndrom eller andra stressrelaterade sjukdomar, människor som behöver återhämta sig från långa och allvarliga sjukdomar som cancer, patienter i behov av pallitativ vård samt mentalt utsatta.

Enligt klinikens hemsida kommer de olika disciplinerna att jobba mycket nära varandra, med en tvärvetenskaplig konferens varje dag. Tanken med det är att kunna ge en konsekvent och effektiv behandling till patienterna, med närvarande personal. De beräknas öppna för gäster i juli 2017.

Vi behöver en vård som kan beröra på djupet och som för den enskilde medför långsiktigt bättre livskvalitet trots sjukdom, och för många även en återgång till arbetslivet. Det finns många ingångar till människors hälsa och läkande, vilket innebär att vi även måste se människors individuella behov. Det behövs en mångfald i vården för att kunna möta de vårdbehov som människor har idag, menar Eva-Lisa Olsson som är ny verksamhetschef för Vidarkliniken.

Helhetstänkande som ger resultat

Eva-Lisa är utbildad socionom, fil mag och har under många år arbetat med att utveckla och leda landstingsdriven verksamhet. De senaste åren inom Stockholms läns landsting. Nu vill hon vara med och utveckla Vidarkliniken, som hon känner väl till sedan länge.

– Här finns ett unikt och värdefullt helhetstänkande som under lång tid varit föregångare och inspiration för många kollegor inom vården, och som ligger nära WHO:s tankegångar om integrativ vård. En antroposofisk vårdinriktning som står på skolmedicinsk grund och där patienten själv, utifrån behandling och omvårdnad, blir aktiv ägare av sin egen läkning samt får med sig metoder och förhållningssätt om egenvård från vistelsen på kliniken, säger Eva-Lisa Olsson.

– Via uppföljning och utvärdering av vården vet vi att vår inriktning fungerar väldigt bra. Majoriteten av våra rehabiliteringspatienter har tidigare under lång tid haft kontakt med olika vårdgivare men upplever att inläggningen på kliniken blivit en livsavgörande vändning för dem. Det har ofta inneburit mindre smärta och lidande, återgång i arbetslivet, minskad konsumtion av läkemedel, vilket sammantaget visar att det är en samhällsekonomiskt effektiv vård.

– Jag hoppas att fler landsting ser värdet av vad Vidarkliniken åstadkommer och möjliggör och förtydligar för de patienter som behöver oss hur de kan få tillgång till vården på kliniken.

Samverkan, öppenhet och forskning

Som verksamhetschef kommer Eva-Lisa att fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med alla medarbetare – läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer, psykoterapeuter, eurytmister, konstterapeuter, undersköterskor och administratörer. Det arbetet kommer att spänna över patientsäkerhet, arbetsmiljö, dokumentation och journalföring, tillgänglighet, effektiva vårdflöden och samverkan med vårdgrannar och kollegor inom landstingen. Nyligen har Vidarkliniken också kommit med i ett e-hälsoprojekt tillsammans med andra verksamheter som erbjuder idéburen vård inom medlemsorganisationen Famna.

– Jag vill också rikta ännu mer fokus på forskning, och forskningssamarbetet ska över tid också utvecklas med The Integrative Care Science Center som, förutom vid Karolinska institutet, har en del av sitt institut i Järna. Jag ser fram emot fler resultat inom kort från den forskning som redan pågår, säger Eva-Lisa Olsson.

Hon ser gärna att Vidarkliniken öppnar upp sig ännu mer för allmänheten med föreläsningar och möjligheter för medarbetarna att själva mer direkt berättar om den fina vård som patienter tar del av.

Kvinnors vårdbehov behöver få mer uppmärksamhet

Ända från starten av Vidarkliniken för 31 år sedan har ambitionen varit att vara ett viktigt komplement inom hälso- och sjukvården, vilket gör att det ofta kommer patienter till kliniken som inte blivit hjälpta på annat sätt. Idag är huvuddelen av patienterna kvinnor, även om manliga patienter under senare år ökat, och här finns en viktig genusfråga som Eva-Lisa vill adressera till beslutsfattare och forskare vid beslut om fördelning av resurser.

– Vårdbehoven hos kvinnor får inte underskattas utan behöver uppvärderas inom såväl resurstilldelning som forskning. Ett stort antal diagnoser är betydligt vanligare för kvinnor än män, men dessa har inte fått tillräckligt genomslag i vården.

Patienter som tar tillbaka rodret i sina liv

Vidarklinikens patienter känner sig speciellt sedda i sina vårdbehov, vilket visar sig i klinikens nöjdhetsindex inom patientutvärderingarna. Det beror bland annat på klinikens inlyssnande helhetssyn, goda omvårdnad och bra bemötande av den enskilda patienten, kombinerat med psykologiska, psykiatriska, fysioterapeutiska terapier, antroposofiskt orienterade rörelseterapier och konstnärligt inriktade terapier.

När remittenter och patienter söker sig till vården på Vidarkliniken handlar det, enligt Eva-Lisa, oftast om att ta del av specialistkompetensen runt antroposofisk vård. Exempelvis öppnar rörelseterapin (som kallas Eurytmi) och de konstnärliga terapierna upp för inspiration och gestaltning av det inre, vilket patienter oftast upplever höjer livskvaliteten. Det här kan patienten också inspireras av och fortsätta med i vardagen hemma.

– På Vidarkliniken handlar det mycket om att patienten ska vara subjekt och producent i sitt eget liv och tillfrisknande och inte bara konsument av ett vårdprogram. Patientens attityd till sig själv och förmåga att tillägna sig egenvård är centralt. Vården av idag måste samspela med individens livshållning och bidra till eget reflekterande i den aktuella livssituationen. På så sätt får många patienter ett uppvaknande och en förmåga att ta tillbaka rodret i sitt liv, trots sin sjukdom, berättar Eva-Lisa Olsson.

Behoven kommer att öka

Hon tycker att samhället blivit alldeles för kallt under senare år och att en sorts rationalitet, där bara det enkelt mätbara räknas, har tagit över för mycket. De flesta människor har, enligt Eva-Lisa, behov av att mötas i hela sin existens, som givetvis också handlar om ett inre. Detta låter sig inte lika lätt vägas och mätas (läs erkännas) inom rationalitetens mätmetoder, menar hon.

– Vi vet att många människor lider av den här dominerande rationaliteten som trängt undan andra livsiktiga variabler. Det finns överlag en väldigt stor längtan hos den enskilde individen att bli sedd också utifrån sina själsliga behov och det finns större behov än någonsin att få med existentiella frågor i vården.

Efterfrågan på att få komma till Vidarkliniken är stor. Fler patienter söker sig dit än vad som ryms inom de avtal kliniken har med de olika landstingen. Man skulle alltså kunna hjälpa fler än de som idag erbjuds vård här inom landstingens tilldelningsresurser. Eva-Lisa Olsson kan se att behoven av den antroposofiska specialistkompetensen har ökat och att den troligen fortsätter öka i framtiden.

– Synen på läkning, helhetsperspektivet på människan, den individuella betoningen, patientens livsföring, kosthållning och egenvården är sådant som närmast utgör en självklarhet i modern vård som också ger hållbara resultat och bidrar till samhällsekonomiska vinster. Även att undvika överanvändning av läkemedel blir troligen allt viktigare i takt med att människor blir mer medvetna om biverkningar, vårdskador och inte minst den ödesdigra antibiotikaresistensen som idag är en världshälsofråga.

– På många av de här områdena har Vidarkliniken länge varit före sin tid i Sverige och visat att vi är ett bra exempel på verkligt integrativ vård med en inriktning som har förmåga att beröra människor på djupet, säger Eva-Lisa Olsson.

Vidarkliniken har under det senaste året debatterats i medierna. När Stockholms läns landstingsråd Anna Starbrink (L) i juni signalerade att landstinget inte skulle förlänga avtalet med Vidarkliniken grundade det sig på en rapport framtagen av företaget Helseplan.

– Rapportens slutsatser skilde sig kraftig åt från den verklighetsbild som Vidarklinikens personal och patienter haft. Vid sidan om viss inledande problematik vad gäller journalföringen i samband med ett nytt IT-system, som nu har åtgärdats, är rapportens bild av vården på Vidarkliniken snedvriden, säger Anders Kumlander ordförande i Vidarstiftelsen och fortsätter:

– Vidarklinikens styrelse beslöt under våren att parallellt med Helseplans undersökning låta en oberoende konsultfirma genomföra en egen rapport om Vården på Vidarkliniken. Uppdraget tilldelades EY (tidigare Ernst & Young), med gedigen kunskap om den integrativa vården.

– EY poängterade, liksom Helseplan, att journalföringssystemet krävde en förändrad arbetsprocess, något som nu implementeras. I övrigt konfirmerade rapporten vår uppfattning om Vidarklinikens välfungerande och reglementsenliga vård.

EY påtalar i sin granskning att skolmedicinen inte är ett väldefinierat fält för de aktuella grupperna, det vill säga patienter med smärta, utmattningssyndrom samt patienter i behov av cancerrehabilitering. Deras slutsats är att den rehabilitering som ges vid Vidarkliniken bygger på terapiformer som utgör komplement till skolmedicinska insatser (ej alternativmedicin), att vården svarar emot vad skolmedicinen föreskriver och att helhetsperspektivet är mycket väl utvecklat med tät kommunikation och samverkan mellan olika yrkesgrupper. Klinikens ledningssystem bedöms som välutvecklat och i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Det är av största vikt att de ansvariga landstingspolitikerna får en korrekt bild av hur vården på Vidarkliniken genomförs. Frågan är för viktig för patienterna för att vara en del av ett politiskt spel mellan partiernas representanter i landstingen. Vi har därför delat med oss av rapportens slutsatser till alla landsting vi idag har samarbeten med och dessutom bjudit dem att själva besöka Vidarkliniken för att se arbetet som utförs med egna ögon. Den integrativa vården utgör en oerhört viktig del av det svenska vårdsystemet och man kan inte vända ryggen åt patienterna, avslutar Anders Kumlander.

En väletablerad och mycket efterfrågad vård som enligt samstämmiga utvärderingar och forskning gör stor nytta för patienterna och för samhället hotas nu allvarligt. Detta genom nyligen aviserade politiska beslut i landstingen i Stockholm, Uppsala och Västra Götaland om att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken. Därför ger nu kampanjen Värna Vidarkliniken patienter, anhöriga och alla intresserade tillfälle att med mail direkt till berörda politiker visa att det är många som vill slå vakt om möjligheten att välja den integrativa vård som Vidarkliniken ger. Tusentals har reagerat redan de första dagarna.

Uppmanar till aktion

Det här är ett nytt steg i kampanjen Värna Vidarkliniken som tidigare samlade 20.000 namnunderskrifter för antroposofiska läkemedel och överlämnade dessa till regeringen, vars beslut blev ganska positivt för Vidarkliniken. Men nu handlar kampanjen om hotade avtal med landsting. Initiativtagare till kampanjen är Göran Garberg, som är anhörig till en av klinikens många nöjda patienter. Han pekar på att de tre landstingens planer på att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken grundar sig på både felaktigheter och bristande insikter om den stora nytta som kliniken gör.

– Det här är obegripligt och helt uppåt väggarna. Nu vill vi att alla som inser värdet i vad Vidarkliniken åstadkommer verkligen agerar och visar det för politikerna. Gå in på värnavidarkliniken.se och läs mer. Och använd mailfunktionen som finns där för att enkelt skicka mail direkt till de landstingspolitiker som beslutar i de här frågorna. Låt inte detta bara passera. Du kan påverka det här, men bara om du agerar, säger Göran Garberg.

– Redan under patientkampanjens första dagar har flera tusen personer gjort sina röster hörda. Det är mycket viktigt att ännu fler nu visar politikerna hur många vi är som vill att det ska vara möjligt att söka den här integrativa vården.

Politiskt märkligt att välja bort en efterfrågad, effektiv och samhällsekonomisk vårdform

De landstingspolitiker som är inne på att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken vill Garberg uppmana att omvärdera detta, titta på alla fakta och se till den uppenbara nyttan som kliniken gör för många patienter i de olika länen.

– Vidarkliniken har bevisligen mycket nöjdare patienter än andra vårdinrättningar i landet. Det visar sig i utvärderingar år efter år. Patienterna får här förbättrad hälsa och livskvalitet. Och forskning pekar tydligt på att de även får kraftigt minskat behov av läkemedel, jämfört med motsvarande patienter i den vanliga vården.

– Det vore mycket märkligt om politiker väljer att ta bort patienternas möjlighet till en sådan efterfrågad, effektiv och samhällsekonomisk vårdform. Den nya patientlagen säger dessutom att man ska utgå mer från patientens önskemål och lyssna mer på patienten. Det här är även en demokratisk fråga om valfrihet.

Som kampanjens initiativtagare har Göran Garberg skrivit till de beslutande nämnderna i de aktuella landstingen och frågat vad deras beslut egentligen grundar sig på. Bara Stockholms Läns Landsting har svarat, och i stora drag handlar det om att man tycker att Vidarkliniken inte tillräckligt bygger på skolmedicin och det finns även uppgifter om brister i journalföring.

– Men det här stämmer inte. Revisionsbolaget EY har gjort en oberoende granskning av klinikens verksamhet och pekar på att det är tydligt att Vidarkliniken lever upp till vad skolmedicinen föreskriver och att de antroposofiska inslagen enbart fungerar som komplement. Och de brister i journalföring som påpekats har rättats till.

Vidarklinikens rehabiliteringssjukhus ger en integrativ vård som kombinerar skolmedicin med antroposofisk medicin och som i sina vårdprogram och sitt bemötande betonar en individanpassad helhetssyn på människan och hennes hälsa. Vården står på skolmedicinsk grund och ges av legitimerade läkare, sjuksköterskor med både skolmedicinsk utbildning och vidareutbildning i antroposofisk medicin, samt av utbildade terapeuter. Det är en vård som gör stor skillnad för många människor, inte minst kvinnor med svårbehandlade sjukdomstillstånd. Vården är också mycket patientsäker, vilket är ett viktigt kriterium.

Behövs mer nytänkande och integrativ vård

Varför engagerar du dig i patientkampanjen?

– Jag har lärt känna den antroposofiska vården genom att min fru har varit patient på Vidarkliniken och vi tycker vården här är fantastisk. Alla andra patienter som vi mött har samma positiva erfarenhet. Jag anser att det måste finnas olika integrativa sätt att behandla människors ohälsa. Tyvärr dominerar i Sverige ett mycket snävare synsätt på detta än i många andra europeiska länder, säger Göran Garberg.

Han menar att det idag är så mycket som pekar på att det är åt det integrativa hållet vården måste utvecklas för att klara de stora utmaningar som vården står inför, med resursbrister, ökande vårdbehov, skenande läkemedelskostnader etc. Garberg har mycket erfarenhet av innovation inom olika områden och han anser att vården måste släppa in mer av nytänkande innovativa grepp och lösningar, allt ifrån appar, till vårdgivare som arbetar på ett annorlunda sätt.

– De här frågorna borde stå överst på agendan hos dem som ansvarar för hälso- och sjukvården. En Novus-undersökning förra året visade att hälften av svenska folket och 75 procent av kvinnorna vill ha ökat fokus på integrativ medicin i vården. Antroposofisk vård är just en sådan utpräglat integrativ vårdform, men det har spridits en felaktig bild av den.

Osakliga påhopp tillåts överskugga patienternas intressen

Har de goda resultaten för Vidarklinikens patienter på något sätt kommit i andra hand i debatten, trots att sjukvården är till för just patienterna?

– Ja, det verkar som att patientresultaten och patientönskemålen hittills inte spelar någon roll i den här debatten. Allt det fantastiska som görs på Vidarkliniken har tillåtits överskuggas av fragmentariska, osakliga påhopp och ytliga slagord högt över patienternas huvuden. Nu vill vi ändra på det, bland annat med den här patientkampanjen. Vi hoppas att många nu reagerar och mailar till politikerna via vår sajt och även sprider det här på andra sätt.

Patientkampanjen Värna Vidarkliniken har tagit ny fart och inriktas nu på att nå ut till de politiker som har att besluta om landstingens fortsatta avtal med Vidarkliniken.

– Vidarkliniken förtjänar en plats i solen, säger Göran Garberg, som är initiativtagare och anhörig till en av patienterna på kliniken. Kliniken gör ett fantastiskt jobb och vi är många som vill slå vakt om möjligheten att välja deras vård även i framtiden.

Vidarkliniken har fått en tidsfrist vad gäller läkemedlen, men nya hot har nu riktats mot verksamheten då Stockholms läns landsting gått ut och ifrågasatt förlängning av sitt avtal. Andra landsting sneglar på Stockholm och risken finns att fler följer efter. Västra Götalands landsting har fattat ett motsvarande beslut, liksom Uppsala läns landsting.

– Vi hoppas att många engagerar sig igen, går in på vår site och hörsammar även detta upprop, säger Göran. Över 20 000 signerade den förra namninsamlingen, men denna gång gäller det en delvis annan fråga än läkemedlen. Det handlar dock fortfarande om att värna Vidarklinikens fortsatta verksamhet.

Gå in på Värna Vidarklinikens hemsida och ge din mening tillkänna till dina landstingspolitiker eller andra politiker som du vill påverka. Dela också gärna kampanjen på Facebook!

En hel del missförstånd florerar kring gluten och hälsa. Det finns många olika typer av gluten och olika mängd av gluten i olika sorter av spannmål. Det är främst senare tiders förädling av vetesorter som förändrat vårt glutenintag, både mängden och typen av gluten. Vill man som konsument minimera gluten kan man bland annat välja olika sorter av kulturveten och baka med surdeg, och även använda andra spannmål som råg, korn och havre. Det menar allmänläkaren Kerstin Fredlund som också forskar och produktutvecklar på området.

Kerstin är något så ovanligt som en aktiv läkare som även doktorerat i Livsmedelsvetenskap – den första som fick en medicinsk doktorsgrad på Chalmers. Hon vill förena medicin och teknik och anser att tekniken ofta har utvecklats utan större hänsyn till människans biologiska processer och behov. På livsmedelsområdet är växtförädlingen av vete ett exempel på detta, och även utvecklingen av torrmjölk och margarin.

Vanliga missförstånd

När det gäller kopplingen mellan gluten i vete och hälsa vill Kerstin Fredlund börja med att räta ut två vanliga missförstånd.
1. Att gluten är ett enda ämne. Fel, det handlar om hundratals olika proteiner.
2. Att vi alltid ätit det vete vi äter idag. Fel, det vete som har utvecklats sedan 60 år tillbaka är något helt annat än det vi har ätit genom historien.

– Ökad konsumtion av moderna vetesorter anses vara orsaken till ökningen av glutenintolerans världen över, säger hon.

Allmänt kan man nog säga att det behövs en mer nyanserad bild av hela glutenfrågan än den många människor har idag. Ett generellt dilemma tycks vara att flera spannmål innehåller gluten som kan ha negativa hälsoeffekter, samtidigt som spannmål är en viktig näringskälla. Men det finns också lösningar på detta.

– Spannmål har under årtusenden varit den största källan till proteiner och mineraler. Idag har vi mer tillgång till kött. Men särskilt nu när vi står inför att vi måste minska köttkonsumtionen behöver vi en fortsatt bra proteinkälla och här kommer spannmålen ha en viktig roll även framöver. Bönor finns också med i bilden, men i vårt nordiska klimat är det spannmål som har bäst förutsättningar, säger Kerstin Fredlund.

– Samtidigt har glutenintolerans blivit en folksjukdom som drabbar 1 procent av Europas befolkning och 3 procent av Sveriges befolkning. Under de senaste 20 åren har vi sett en dubblering av diabetes typ1 hos barn i Sverige och det finns många studier som visar samband mellan gluten och diabetes. I exempelvis Danmark har man betydligt mindre diabetes typ 1 och där äter man mycket mindre gluten. I Sverige äter barn också mer torrmjölkbaserad, industritillverkad barnmat i form av vällingar och gröter än i Danmark. Dessa eventuella samband är angelägna och utmanande frågor att ta tag i, menar Kerstin Fredlund.

Mindre gluten i kulturveten

När det gäller olika typer av gluten i vete har dessa en lång och komplicerad historia.
Det vi slarvigt kallar gluten består av flera hundra olika proteiner som liknar varandra men har olika skadlighet. Gluten utgörs huvudsakligen av prolaminer och gluteniner. I vete kallas prolaminerna för gliadiner och det är särskilt en av dessa, alfa-gliadin, som spelar störst roll för utvecklingen av glutenintolerans. Alfa-gliadinet har olika gensekvenser, s k epitoper, och fyra av dessa har större skadlighet. Det finns betydligt mer av dessa skadliga epitoper i moderna vetesorter, jämfört med äldre kulturveten. Det finns mindre av skadliga epitoper i andra sädesslag som råg och korn.

Vete är ursprungligen gamla grässorter som under årtusendena har utvecklats, muterat och då fått ett förändrat genom (genuppsättning), och därigenom också förändrat gluteninnehåll. Det första vetet var ett enkornsvete som man åt vilt redan för omkring 19000 år sedan. Samtidigt fanns emmervete, varur durumvete uppstod och så småningom speltvete eller dinkel för cirka 7000 år sedan. Ur detta uppstod senare ett vete utan skal. I modern tid, främst sedan 1950-talet, har man sedan hybridiserat vetet för maximal skörd och för bakegenskaper som man trott att marknaden vill ha. Gluteninnehållet har då förändrats kraftigt, jämfört med äldre kulturveten.

Kulturveten är mer ursprungliga, äldre sorter som inte är växtförädlade utan mer naturligt och evolutionärt hybridiserade. Det kan gå till så att man sår ut olika vetesorter på en plats och sedan uppstår sorter som passar klimatet och förhållandena på platsen. Det finns en rad äldre vetesorter att köpa idag, exempelvis emmer, enkorn, speltvete (dinkel), Ölandsvete och andra liknande lantvetesorter, som alltså innehåller en annan sammansättning av gluten och mindre av just det glutenprotein som ökar risken för att få glutenintolerans.

Tips för den som vill minska gluten

Vad kan man göra som konsument, exempelvis inom bakning, om man vill minska på glutenintaget?

– Man kan bland annat välja just kulturveten som speltveten, dvs dinkel, och olika lantveten. Vill man vara extra försiktig kan man välja emmer och enkorn, inte minst för sådant som pajer, pannkakor, bakverk etc. Allmänt behöver man också lära sig en annan bakningsteknik eftersom det inte är lika lätt att baka med de vetesorterna. I exempelvis Tyskland är dessa spannmål mer kända och det finns bagarmästare med gedigen utbildning. Man måste lära känna de här spannmålen och förändra baktekniken. Det finns en mängd knep, berättar Kerstin Fredlund.

– Surdegsbakning är också ett sätt att minska glutenintaget. Här bryts gluten helt eller delvis ner till fria aminosyror. Bröden blir mer kompakta, och så har bröd sett ut under lång tid. Att många andra typer av bröd idag är väldigt luftiga är något som är inlärt under senare decennier. Ett bra tips till barnmat är också att riva ner surdegsbröd av fullkornsmjöl och göra en gröt av det.

– I bakning kan man förstås också använda andra typer av spannmål som råg och korn. De är inte lika högförädlade som moderna, hybridiserade vetesorter idag. Havre är också bra att använda i exempelvis pannkakor, matvåfflor, bakverk och gröt, dock är havremjöl idag svårt att hitta på marknaden.

– Kulturveten finns även i form av hel spannmål eller gryn i vissa butiker. I Italien kallas dessa ”farro” och används mycket i matlagningen i t ex Umbrien. Jag skulle gärna se att den här typen av gryner blir mer tillgängliga hos oss och i mer svensk tappning, säger Kerstin Fredlund.

Kulturspannmål innehåller mer näringsämnen

Förutom högvärdiga proteiner, hög halt av karotenoider och mindre skadligt gluten innehåller, enligt Kerstin Fredlund, kulturveten även 2–3 gånger mer mineraler som zink och järn, jämfört med moderna vetesorter. Här finns dock ett generellt problem för alla spannmål där bland andra Kerstin och flera forskargrupper under många år har kommit en lösning på spåren. Problemet är att fytinsyra som finns i alla fröer delvis blockerar absorptionen av mineraler i tarmen. Fytinsyra finns i spannmål, baljväxter, nötter med mera och har funktionen att skydda fröets mineraler, som är avsedda för den växande grodden. Flera studier har visat att man kan bryta ner fytinsyra genom blötläggning, surdegsjäsning, groddning eller annan fukt- och värmebehandling.

En kommersiell lösning håller nu på att förverkligas genom företaget Hidden in Grains. Den innebär naturliga processer som blötläggning av de hela sädeskorn och tekniken har optimerats för industriell användning. Vid processningen bryts fytinsyran ned och mineralerna blir tillgängliga för kroppen. Det går att använda den här processen med alla olika sorters spannmål och bönor. Man strävar dock efter att utgå från kulturspannmål eftersom råvaran redan från början har ett bättre näringsinnehåll.

– Allt det här är viktigt eftersom spannmål är en så stor och viktig del av kosten, säger Kerstin Fredlund.

Ytterjärna Forum arrangerade onsdagen den 6 juli ett seminarium under Almedalsveckan i Visby med rubriken ”Den integrativa vården – medicinen, människan och möjligheterna”. Intresset var stort och seminariet välbesökt.

Under ledning av tidningen Hälsas chefredaktör Maria Torshall samtalade riksdagsledamoten Mats Pertoft (mp), docent Ralf Sundberg, ordförande i Läkarföreningen för Integrativ Medicin, Karin Björkegren Jones, författare med patientperspektiv på integrativ vård, chefsläkare Thomas Kunze från Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland samt Hanna Angerud från Svenska Akupunkturförbundet kring seminariets tema.

Maria Thorshall startade seminariet med att reda ut begreppet integrativ vård, som är relativt okänt i Sverige, och i korthet innebär att konventionella skolmedicinska behandlingar kompletteras med behandlingar som vid lång användning gett goda resultat, utan att vara effektbevisade på traditionellt sätt, t ex akupunktur, yoga eller naturbaserade läkemedel. Antroposofisk medicin är den äldsta integrativa vårdformen i Europa.

Innebörden av den nyligen förändrade läkemedelslagen, i relation till utvecklingen av den integrativa vårdformen i Sverige, diskuterades under seminariet, liksom patientens rätt att själv få bestämma över sin kropp och sin behandling. Karin Björkegren Jones berättade inlevelsefullt om sitt behov av lindring för både kropp och själ i samband med sina tuffa cancerbehandlingar och hur viktigt det är att bli bemött med respekt av sin läkare, och bli lyssnad på, när man är svag och utsatt.

Samtliga i panelen såg möjligheter till ett ”både-och” vad gäller skolmedicinska och komplementära behandlingar och det samtalsklimat som råder i Sverige idag, upplevdes genomgående som alltför polariserat. Istället lyftes vikten av att patienterna får möjlighet att göra informerade val fram, som en mycket viktig aspekt i sammanhanget.

De båda läkarna i panelen menade att det finns ett intresse av integrativ vård både från vårdpersonal och patienter i Sverige, men att mer information om de olika möjligheterna krävs, något som Regionalt Cancercentrum Stockholm/Gotland har mött, genom att bland annat producera en informationsbroschyr kring olika komplementära behandlingsformer. Den kan även laddas ner från deras hemsida.

Integrativ vård är väl etablerad i Europa och övriga världen och Maria Torshall frågade deltagarna i panelen vad de trodde det beror på att patientsäker och integrativ vård ses som så kontroversiell just i Sverige.

I den efterföljande diskussionen föreslogs som förklaring allt från Gustav Vasas inflytande över den svenska folksjälen till tidsbrist och hård styrning av den svenska vården.

Akupunktur är ett exempel på en tusenårig behandlingsform som idag kan sägas vara accepterad som en komplementär behandlingsform, men som också har fört en lång och ojämn kamp med vårdsverige. Idag kan sjuksköterskor snabbutbildas i akupunktur, men för att kalla sig klassisk akupunktör kräv en flerårig utbildning ovanpå en grundläggande skolmedicinsk vårdutbildning.

Att det integrativa perspektivet på vård förtjänar att lyftas än mer i Sverige enades i princip alla närvarade om. Ytterjärna Forums seminarium i Almedalen kan kanske ses som inledningen till en kreativ och upplyst dialog för att öka kunskapen om och acceptansen av den integrativa vårdformen i Sverige.

Med en smal syn på evidens riskerar vården att missa bra behandlingar och att stora patientgrupper inte får adekvat hjälp. Det skriver sex professorer i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Artikelförfattarna tar upp problemet i ljuset av att Sveriges kostnader för sjukvård och läkemedel ökar allt snabbare. Bland annat ökar förskrivningen av psykofarmaka, många äldre blir övermedicinerade och medicinvårdsavdelningar fylls av patienter med läkemedelsbiverkningar. Artikelförfattarna anser att vi inte klarar oss utan läkemedel, men att det finns risk för att dessa i många fall ersätter vårdinsatser som är svårare att forska på eller som saknar backning från aktörer med samma resurser som läkemedelsföretagen.

Problemet bakom att alternativen lyser med sin frånvaro är, enligt professorerna, att förståelsen av evidens är alldeles för begränsad, både ur mänsklig och vetenskaplig synvinkel. Något som visat sig i en granskning av Riksrevisionen är att det i beslutsfattande finns en inbyggd partiskhet för kvantitativa studier och statistiska medelvärden, på bekostnad av mångårig erfarenhet. Människors hälsa och många sjukdomstillstånd är dock ofta mer komplexa och individuella. Ett snävt evidensbegrepp är otillräckligt och begränsar sjukvården på ett allvarligt sätt.

Den bristen hänger samman med att ett snävt evidensbegrepp inbegriper vissa krav på forskningen som ofta inte stämmer med hur verkligheten ser ut. Dessa krav är (här lite förenklat) att patienterna har ett entydigt och kvantitativt mätbart symptom eller en redan etablerad diagnos samt att behandlingen som utvärderas måste kunna standardiseras utan variation. Men i verkligheten har många patienter flera samverkande symptom, alla vårdinsatser går inte att standardisera tillräckligt för att jämföra mot en kontrollgrupp och många symptom har begränsad mätbarhet.

En ensidig och snäv evidensmodell drabbar inte minst de hundratusentals patienter som är multisjuka eller har sjukdomstillstånd som inte är botbara. Exempelvis reumatiska sjukdomar, många mag- och tarmproblem etc, samt vanliga former av värk och lidande där man inte hittar den fysiologiska orsaken.

Artikelförfattarna anser att ansträngningar för att öka kraven på evidensbasering inom vården måste stärkas, men utan onödig ensidighet. De pekar också på ett kostsamt exempel inom rehabilitering där de anser att ett ensidigt evidensbegrepp skapade en enfaldig styrning. För att förstärka det pågående arbetet föreslår man bland annat mer kvalitativ forskning, mer tvärvetenskaplig forskning, mer användning av beprövad erfarenhet och en mer öppen hållning till komplementär vård som visat sig fungera bra. Det menar de sex professorerna skulle ge en bredare och bättre evidens, bättre vård för stora patientgrupper, mer egenvård, lägre läkemedelsanvändning och lägre kostnader för sjukvården.

Läs hela debattartikeln här.

Efter regeringssammanträdet sista juni kom beskedet om ett förlängt tillstånd för Vidarklinikens försäljning och användning av antroposofiska läkemedel i vården. Beslutet innebär också att det skapats möjligheter för Vidarkliniken att, under en femårig omställningsperiod, arbeta mot en långsiktig reglering av läkemedlen i Sverige.

– Vi ser detta som ett mycket glädjande besked för både våra patienter och alla dedicerade medarbetare på kliniken, säger Ursula Flatters, specialist i allmänmedicin och styrelseledamot i Vidarkliniken.

Extern granskning av klinikens verksamhet gjord av EY, visar också på att Vidarklinikens vård svarar emot vad skolmedicinen föreskriver, att behandlingen i sin helhet består av en väl utvecklad metod och att den antroposofiska vården inte interagerar negativt med den skolmedicinska vården. Samtidigt pekar granskningen på att klinikens ledningssystem är helt i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Vi kommer nu att skyndsamt att påbörja den process som ligger framför oss och hoppas att detta innebär en öppning för den integrativa vårdformen i Sverige, som ju innebär att skolmedicin kombineras med kompletterande behandlingar och läkemedel. Antroposofisk medicin är den äldsta integrativa vårdformen i Europa, säger Ursula.

Den antroposofiska vårdformen är en del av det offentliga sjukvårdsystemet i flera länder i Europa, bland annat i Tyskland och Schweiz. För Vidarkliniken är regeringens besked glädjande och innebär att verksamheten kan fortsätta bedrivas på samma uppskattade sätt som idag.

En global konferens på temat integrativ medicin ”International Congress for Integrative Health & Medicine” hölls nyligen i Stuttgart, Tyskland, med deltagare från 46 länder och WHO-representanter från samtliga sex regioner runt om i världen. Läkare, beslutsfattare, forskare och andra intressenter var samlade som en del i utvecklingen av ”Hållbar hälsa” (Sustainable health) med den integrativa medicinen som plattform.

Vi står idag inför de största välfärdsutmaningarna någonsin med åldrande befolkningar i de rika länderna, dramatiska ökningar av kroniska och livsstilsrelaterade sjukdomar, antibiotikaresistens, skenande kostnader i vården, ökande antal läkemedelsskador, mindre tid för mänskliga och humanitära aspekter i vården och en ökande grupp läkare som förlorar sin motivation för yrket.

Den integrativa medicinen kännetecknas av att man inte bara vill ta hänsyn till våra organs funktion utan ser människan i ett helhetsperspektiv där även känslomässiga och existentiella frågeställningar vägs in. Patienten reduceras inte bara till sin sjukdom. Den integrativa medicinen kombinerar gängse medicinska terapier med det som kallas CAM (Complementary Alternative Medicine), där patientsäkerhet och effekter kunnat visas i högkvalitativa vetenskapliga studier.

Medicin för framtiden

Gustav Dobos, professor i intern medicin och ordförande i föreningen ”Complementary and integrative Medicine”, på medicinska fakulteten vid universitetet Duisburg-Essen, inledde konferensen med ett föredrag på temat ”Medicine for the Future”. Han talade bl a om det åldrande samhällets stora sjukdomsgrupper – ledbesvär, depression, cancer och hjärtsjukdomar. Varannan kvinna och var tredje man över 60 år lider av artros i sina knän. Normalbehandlingen är antiinflammatoriska läkemedel sk NSAID (Non Steroidal Antiinflammatory Drugs) eller operation.

Professor Dobos visade med stöd av omfattande forskningsresultat, hur akupunktur, träning och Tai Chi i stort sett ger samma resultat som medicinering och operationer i form av förbättrad rörlighet och mindre smärta.
Med motsvarande breda studier som grund, visade han också att antidepressiva läkemedel bara fungerar på ca 50 procent av patienterna, medan Johannisört, daglig yoga eller meditation, Omega 3, akupunktur och massage istället visar anmärkningsvärt goda resultat.

Vad gäller cancer fokuserar den integrativa medicinen på att dämpa biverkningar och förhöja livskvaliteten t ex under cellgiftsbehandling, antihormoniell behandling och för patienter med metastaser.

Professor Dobos oroade sig också för rekryteringen av framtidens läkare. Redan idag säger ca 30 procent av de unga läkarna att de vill inte fortsätta arbeta inom medicinen och ca 80 procent av de kvinnliga läkarna planerar att jobba deltid.
Han efterlyste också påbyggnadsutbildningar i integrativ medicin liksom medicinska riktlinjer inom området. Dessutom menade han, liksom många andra talare, att nya forskningsmetoder, anpassade till detta komplexa område, måste utvecklas vid sidan av de traditionella dubbelblindstudierna, som inte lämpar sig för denna form av jämförande studier.

WHOs strategidokument 2014-2023 och den potential inför framtiden som WHO anser att den integrativa medicinen har, fick stort utrymme på konferensen, liksom frågan om antibiotikaresistens. Det framhölls att vi kommit till vägs ände med dagens konventionella läkemedel och att den komplementära medicinen bl a kan hjälpa till att hålla nere den farliga överanvändningen av antibiotika.

Forskning saknas – inom all typ av vård

Flera talare framhöll också att integrativ medicin ger möjlighet att ta del av många olika viktiga aspekter på sjukdom och hälsa och att terapiformer som akupunktur, generella närings- och livsstilsfrågor (Mind Bodymedicine), naturmediciner etc har mer att ge. Enigheten var stor om att det behövs mer forskning, vilket gäller både för integrativ och konventionell medicin.

Sustainable health/Hållbar hälsa och livsstilsfrågorna var ett övergripande tema. Ordföranden för Academy of Integrative Health and Medicine (AIHM) i USA, kardiologen MD Mimi Guarneri, talade bl a om att den största risken för hjärtsjukdom, men som det pratas minst om, är fattigdom och avsaknad av kärlek och kontroll över sitt liv. Hon underströk också att sociala relationer – vänner, familj, grannar eller kollegor – förbättrar våra odds till överlevnad med 50 procent medan låg social interaktion motsvarar rökning av 15 cigaretter per dag eller alkoholism och är värre än att inte motionera.

Internationell deklaration för mer integrativ vård

Olika länder har kommit olika långt vad gäller detta tänkande och konferensen antog också en internationell deklaration, som de gärna vill ha hjälp att sprida. Där riktar man uppmaningar till både regeringar, WHO och vårdyrkenas intresseorganisationer att ytterligare öka tempot i arbetet med att implementera den integrativa vårdformen i sjukvårdssystemen runtom i världen.