Debatten kring de antroposofiska läkemedlen och deras eventuella införande i den svenska läkemedelslagen pågår för fullt. I söndags (17/5) publicerade tre representanter från Apotekarsocieteten en debattartikel i DN Debatt: ”Släpp inte in antroposofiska preparat i läkemedelslagen”. Deras huvudargument är att antroposofiska läkemedlen inte skulle vara ”dokumenterat effektiva för sitt ändamål”.

Debattartikeln resulterade i att Sverigesradio P4 Väst återsände en tidigare radiodebatt mellan Ursula Flatters, läkare och utbildningsansvarig vid Vidarkliniken och Elias Eriksson, farmakolog vid Sahlgrenska akademin.

I en replik till Apotekarsocietetens debattinlägg har nu även Ursula Flatters tillsammans med Anders Kumlander, styrelseledamot i Vidarkliniken, publicerat ett svar på DN Debatt (18/5) där de poängterar att antroposofisk medicin, precis som konventionell skolmedicin, bygger på klinisk forskning och beprövad erfarenhet.

Läs hela debattinlägget på DN Debatt.

Huden är kroppens största organ. En hel del av det vi smörjer på huden tas upp och lagras sedan i kroppen – i värsta fall i tiotals år. Ändå är det många som inte vet vad schampot, deodoranten eller hudkrämen i badrumsskåpet faktiskt innehåller.

– Jämfört med centraleuropa har vi en bit kvar, t ex Tyskland har en betydligt högre marknadsandel av naturlig, ekologisk hudvård än vi har i Sverige, men trenden är ändå väldigt positiv just nu och medvetenheten ökar, säger Henrik Olténg, VD för Weleda Sverige som är en av pionjärerna inom naturlig ekologisk hudvård.

Sanna Ehdin skriver i en artikel i Dagens Industri om ”Skumma hudprodukter”: ”På 1990-talet studerade den amerikanska yrkes- och hälsoinspektionen (OSHA) 2 983 kemikalier som användes i personliga hudvårdsprodukter. Resultatet visade att 30 procent av ingredienserna var giftiga. Av dessa orsakade 778 akut toxicitet, 146 orsakade tumörer, 218 kunde ge komplikationer med fertilitet och 376 gav upphov till hud- och ögonirritation.”

– Det finns en stor utmaning för konsumenten, undersökningar visar att runt 20% av hudvårdsprodukter idag säljs med naturliga, ekologiska argument, men i själva verket är det bara kring 5% av produkterna som verkligen är naturliga, säger Henrik Olténg.

Som konsument gäller det med andra ord att vara påläst.

Mineralolja – den största boven

Mineralolja är den absolut vanligaste ingrediensen i hudvårdsprodukter. Det är även den vanligaste ingrediensen i till exempel motorolja – ungefär 80% av motoroljan består av mineralolja. Vilket också bekräftas genom en Google-sökning: de två första förslagen som kommer upp baserade på populära sökningar är ”mineralolja hudvård” och sedan ”mineralolja biltema”. Du kan testa själv.

Mineralolja utvinns ur råolja – precis som bensin och asfalt. Den innehåller inte heller några mineraler eller nyttiga ämnen över huvud taget.
”Mineraloljan blockerar mellan 40 och 60 % av hudens porer, vilket försämrar hudens naturliga återfettning och hindrar huden från att andas.” Skriver Weleda på sin hemsida. Du har säkert haft någon i din närhet som varit ”lypsylberoende”.

Trots detta är våra vanligaste schampon, hudkrämer, läppcerat, osv fullproppade med just mineraloljor.

Varför?

En relevant fråga i sitt sammanhang. Och det är tyvärr precis så deprimerande som du kanske redan anat: För att tjäna pengar. Mineralolja är billigt. På grund av att den är syntetisk härsknar den inte, vilket bidrar till att den är praktisk att använda. Vegetabiliska oljor är ett alternativ till mineraloljan och något som märken som jobbar med ”naturlig hudvård” istället kan använda sig av.

”Kärt” barn har många namn

För den som vill undvika mineralolja krävs Sherlock Holmes-egenskaper bland hyllorna. Mineralolja skrivs sällan ut just så, utan benämns istället med en rad olika termer. Följande ord i ingredienslistan är synonymer till mineralolja:

• E 905
• Liquid paraffin
• Medicinsk vitolja
• Mineral Oil
• Oleum petrolen
• Oleum vaselini
• Paraffin
• Paraffin Oil
• Paraffinum
• Paraffinum Liquidum
• Petrolatum
• Petroleum
• Vaselin
• Vaselin Oil
• Vit mineralolja
• White mineral oil

Parabener – ytterligare en djungel att navigera sig igenom

En annan ingrediens att hålla koll på är parabener. Ett av de vanligaste konserveringsmedlen i hudvårdsprodukter. Nyligen har forskare kunnat visa att propylparaben och butylparaben kan ha hormonstörande effekter och därför har EU-reglerna skärpts vad gäller användning av dessa parabener sedan april 2015.

Och år 2014 beslutade EU att förbjuda användandet av isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben eftersom man ”inte kunnat utvärdera om de kan användas säkert” som Läkemedelsverket skriver på sin hemsida.

Parabener är populära ingredienser eftersom de ger hudvårdsprodukterna lång hållbarhet. Men som Weleda konstaterar: ”Tur att det finns naturliga, oskadliga konserveringsmedel, som förlänger hållbarheten, kanske inte lika länge som parabener, men vem vill ha en 7 år gammal kräm?”

Måste jag hyra in Sherlock Holmes som ”personal shopper”?

En visserligen ganska trevlig idé, men idag finns även flera olika märkningar som är till för att hjälpa dig som konsument att navigera bland hudvårdsprodukterna i hyllan. NaTrue är en av de i särklass strängaste certifieringar som i dag finns att använda för naturlig hudvård. Men även märkningar som BDIH och Soil Association innebär höga krav på innehållet.
Illustration: Anna Gran

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.

I en stor debattartikel i norska Aftenposten skriver Michael de Vibe och Christian Egge om att ”Mindfulness kan ge elever en bättre skolvardag och ett bättre liv”. De ger i sin artikel flera exempel på skolor där man integrerat mindfulness som en del i undervisningen.

”För många i västvärlden är det lite underligt att se en grupp människor som sitter orörliga – i stillhet, eventuellt med stängda ögon – och som till synes inte gör någonting alls! ’Vad är det de håller på med?’ En sådan reaktion är kulturbetingad; i andra delar av världen är en sådan syn fullständigt normal och en viktig del av samhällslivet.” skriver de Vibe och Egge i sin artikel.

Ett exempel som ges är Tonbridge School i England där fjortonåriga killar i slips och vit skjorta övar sitt fokus och sin koncentration med slutna ögon som en del i undervisningen. Eller i Westminister där några lärare utvecklat programmet Mindfulness in Schools Project där eleverna bland annat får i hemuppgift att öva sig i att ”tämja sinnet”. Programmet används nu i både privata och offentliga skolor runt omkring i England och dess positiva resultat har även dokumenterats i British Journal of Psychiatry.

Ett annat initiativ på samma tema är Wake Up Schools som genom mindfulness vill utöka social och emotionell kunskap och ett mer etiskt liv. Wellbeing in schools är också en rörelse som växer och som ser träningen som ett supplement till den akademiska skolningen – det viktigaste är att finna mål och mening i livet. I Danmark finns Foreningen Børns Livskundskab som i nio år har arbetat i en liknande riktning.

Katherine Weare, professor emeritus vid Exeter och Southamptons universitet, har studerat den forskning som gjorts och kom fram till att mindfulnessträning leder till stressreducering, bättre psykisk hälsa, ökad avslappning, ökad medkänsla, bättre fysisk hälsa (lägre blodtryck, lägre kortisol i blodet, etc.), ökad kognitiv förmåga och bättre yrkesträning.

I Indien är yoga sedan den första april en del av miljontals människors arbete. Det är premiärministern Narenda Modi som sägs ha blivit så chockad över den dåliga arbetsmoralen hos sina indiska statstjänstemän och därför infört gratis regelbundna yogaklasser för dem och deras familjemedlemmar, totalt tre miljoner människor. Han anser att yoga är orsaken till hans egen höga arbetsförmåga och låga sömnbehov.

För att läsa mer om mindfulness i Sverige rekommenderar vi Svd:s artikelserie ”Stillhet”.
Foto: Pexels

För första gången har forskare funnit bevis som pekar mot att meditation och yoga kan påverka oss på cellulär nivå. Studien, som publicerats i tidskriften Cancer, är bland de första vetenskapliga studierna som föreslår att det finns ett samband mellan kropp och själ.

”Vi visste redan att psykosociala insatser som mindfulness och meditation hjälper oss att må bättre psykiskt, men nu har vi för första gången bevis på att de också kan påverka viktiga aspekter i biologin”, berättade forskaren Linda E. Carlson i ett pressmeddelande.

I studien delade man in kvinnor som tidigare haft bröstcancer i tre olika grupper, där den första gruppen fick utöva meditation och yoga dagligen, den andra gruppen möttes varje vecka för stödjande samtal i grupp och uppmuntrades att prata öppet om sina bekymmer och känslor, den tredje gruppen – kontrollgruppen – gick enbart på ett sex timmar långt seminarium om stresshantering.

Efter en tre månaders period kunde man se en skillnad i förändringen av gruppernas telomerer, det vill säga den yttersta delen av kromosomerna som skyddar arvsmassan vid celldelning. De två första testgrupperna som gått i någon form av stödgrupp visade på oförändrad telomerlängd, medan den jämförande testgruppens telomer blivit kortare.

Studien publicerades i november i tidskriften Cancer, och nu väntar vi med spänning på den vetenskapliga uppföljningen – vad är det som orsakar denna biologiska effekt och kan det påverka vår hälsa i ett långsiktigt perspektiv?

När människor blir allvarligt sjuka har det ofta stor betydelse för hälsan att bli omhändertagen och vårdad med genuint intresse och respekt för individen. Det är egentligen ett helt naturligt förhållningssätt mellan människor. För att det här ska bli verklighet för patienten behövs en vårdkultur där allt som görs genomsyras av en medveten helhetssyn på varje människa.

Just den synen på patienten är, och har alltid varit, något av det mest typiska för vården på Vidarkliniken. Där ligger också en viktig förklaring till varför så många av klinikens patienter känner sig sedda, förstådda och stärkta. Det är bland annat patienter med långvariga smärttillstånd, stressrelaterad psykisk ohälsa och patienter som rehabiliteras efter cancerbehandlingar.

Att bli sedd handlar om intresse och respekt

– Det mest naturliga för människor är att se och bry sig om varandra, och att bejaka att vi har ett ömsesidigt beroende. Vi har en naturlig förmåga till medlidande och förståelse, och det är något man kan lära upp eller tappa bort. Inom vården handlar det här i grunden om intresse och respekt för patienten som individ, ungefär som i kärlek, säger Maria Arman som är forskare och docent i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet och även knuten till IC – The Integrative Care Science Center.

Hon menar att varje medarbetare i vården alltid kan bestämma sig för att möta en patient med den här inställningen, och att det egentligen inte behöver ta längre tid. På Vidarkliniken är en sådan omvårdande kultur helt naturlig. Maria Armans forskning visar att den här omvårdnaden är mycket viktig för många patienter. De säger exempelvis: ”Det var som att komma hem”; ”Man blir inbäddad”; ”Man kommer in i en totalt tillitsfull situation”; ”Alla är ständigt lyhörda för vad man behöver” osv.

Det här är inte bara ett resultat av inställningen till patienterna. Det gäller att också ha verktyg och metoder för att kunna se och behandla hela människan. Här, menar Maria Arman, är de antroposofiska terapierna mycket viktiga, exempelvis konstterapi och läkeeurytmi, som är en form av rörelseterapi.

– I Vidarklinikens vård är det dessutom mycket hands on i form av beröring, exempelvis insmörjning, bad, massage, inbäddning i värme etc. Det skapar kontakt. Det räcker inte med att bara prata.

Vårdkultur som tar existentiella behov och helheten på allvar

För exempelvis patienter som rehabiliteras efter krävande behandlingar mot bröstcancer kan den här omvårdnaden ha stor betydelse.

– Cancerbehandlingarna är ofta avancerade och effektivt upplagda och det är något av en kamp som förs kring vissa kroppsfunktioner. I allt detta upplever många patienter att den egna existentiella situationen glöms bort. Patienter som sedan får rehabilitering hos Vidarkliniken säger ofta att här är det någon som ser vad som fattas.

Förklaringen är, enligt Maria Arman, att det ingår i klinikens vårdkultur och metodik att ta existentiella aspekter på största allvar och att se varje människa som en helhet.

Även vårdpersonalen får fullt stöd i detta och många tycker att det känns befriande att få arbeta med patienter på det här sättet. Att se till hela patienten är också viktigt när det gäller möjligheterna till hälsosammare livsstil.

– Att motivera patienter att ändra livsstil är bland det svåraste som finns, det är allmänt känt i vården. Här krävs återigen genuint intresse och respekt för individen. En patient sa exempelvis: ”eftersom personalen på Vidarkliniken är så intresserad av mig och min hälsa så måste jag bli det själv också”.

I studier av Vidarklinikens patienter ser Maria Arman att många får en ändrad livsstil. Det kan handla om allt ifrån bättre sov- och matvanor till att göra sina val i livet mer utifrån vad man själv verkligen värderar och tycker är viktigt.

– I grunden handlar det om att hjälpa patienten att skapa förutsättningar för att få ett hälsosamt liv, och att detta sedan blir en uppåtgående positiv spiral. Det här förstärker patientens egen förmåga att hela och läka och att växa i sin egen potential.

In som en ”fågelunge” och ut som en stärkt människa

Karin Björkegren Jones har varit patient på Vidarkliniken i två omgångar. Hon är författare och yogalärare och fick för ett par år sedan ett bröstcancerbesked. Efter operation samt strålnings- och cellgiftsbehandling var hon ordentligt medtagen och kom då till Vidarkliniken för rehabilitering.

– Trots att jag är van vid att ta hand om min hälsa kände jag mig väldigt utsatt och försvagad efter behandlingarna. Jag kände mig som en liten fågelunge och det var härligt, rent av magiskt, att få komma till Vidarkliniken och bli så omhändertagen och få vara precis som jag var då. Det kändes som att jag kunde få pusta ut i en jättefamn efter ett enormt maratonlopp.

Att hon här blev sedd som individ märktes bland annat på att den vård hon fick kändes skräddarsydd och genomtänkt för just henne utifrån var hon befann sig på sin resa. Här gav man olika individuella rehabiliteringsupplägg för patienter med samma diagnos.

– Det fanns en lyssnande öppenhet och det var helt fritt från dömande inställning. Jag hade många otroligt fina samtal med sjuksköterskorna. Jag fick bland annat också målningsterapi och rytmisk massage som båda var väldigt bra för mig. Att få ta det mycket lugnt och att vara i naturen var också viktigt för mig. På Vidarkliniken fick man överhuvudtaget ta plats i sin sjukdom och i sitt sätt att bli rehabiliterad. Jag återvände väldigt stärkt från den här rehabiliteringen och det var enormt viktigt, säger Karin Björkegren Jones.

I maj 2014 publicerade det svenska forskningscentret Integrative Care (IC) en studie om smärtbehandling i den internationella tidskriften PLOS One. I studien har IC jämfört resultatet av patienter som vårdats mot sin smärta enligt konventionell skolmedicin med patienter som vårdats för samma problem på Vidarkliniken – ett sjukhus som kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Resultatet visar att patienter som vårdats på Vidarkliniken halverade sin användning av receptbelagda smärtstillande läkemedel jämfört med de som behandlats enligt traditionell medicin, där användandet istället nästan hade fördubblats under samma period.

”Smärta berör i olika grad över en halv miljon människor i Sverige med ett högt pris i mänskligt lidande och åtskilliga tiotals miljarder kronor i uppskattade totala samhällskostnader.” skriver Integrative Care om studien på sin hemsida.

Trots dessa signifikanta skillnader i resultatet väckte studien föga uppmärksamhet i Sverige. Nu har artikeln däremot blivit prisad utomlands. Det är European Society of Integrative Medicine som genom utmärkelsen “Excellence in Integrative Medicine Research Award” vill uppmärksamma innovativa och utmärkta forskningsprojekt inom integrativ medicin.

Det svenska forskningscentrets artikel ”Opposite Drug Prescription and Cost Trajectories following Integrative and Conventional Care for Pain – A Case-Control Study” var en av flera som fick pris. Priset delades ut under den senaste europeiska konferensen om integrativ medicin 2014 (ECIM) i Belgrad.
Illustration: Anna Gran 

Antroposofisk medicin har funnits i snart 100 år. Antroposofiska läkemedel förskrivs av 15 000 legitimerade läkare runtomkring i Europa varje dag. Trots det saknar vi fortfarande en lagstadgad registrering av dem i Sverige. Varför behövs antroposofisk medicin i Sverige och på vilket sätt kan den bidra till en positiv samhällsutveckling? Vi frågade Ursula Flatters, utbildningschef och läkare på Vidarkliniken som är ett sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård är större än någonsin, det finns en stark tilltro till läkemedelsforskningen i Sverige samtidigt som kostnaderna för läkemedelsbiverkningar uppgår till 15 miljarder kronor varje år och läkemedelsskadorna är den tredje främsta dödsorsaken i västvärlden.
– Det finns ett stort behov av sjukvårdsmodeller som fokuserar på friskfaktorerna – metoder där man övervinner sin sjukdom, inte enbart medicinerar bort den. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör detta vara högst intressant, säger Ursula Flatters.

Enligt Ursula handlar det om att verkligen förstå vad begreppet hälsa betyder. Att se hälsa som någonting aktivt (välbefinnande) istället för passivt (biologiskt befinnande). I Sverige beskriver Socialstyrelsen hälsa enligt WHO:s definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp”.
– Det handlar alltså inte bara om att inte vara sjuk, utan om att också uppleva meningsfullhet. Antroposofisk medicin har som uppdrag att ta detta på fullaste allvar och att bidra med verktyg för hur den enskilda individen ska förstå och förhålla sig till hälsa i just hennes liv. Det är en fråga om respekt för individen, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen arbetar man utifrån ett så kallat empatiskt förhållningssätt, vilket innebär att man försöker förstå patienten i sin kontext och ser kontexten som avgörande för hur sjukdomen får fäste. Eftersom detta förhållningssätt oftast saknas inom den konventionella sjukvården har det, enligt Ursula, orsakat stora folkhälsoproblem.
– Istället för att se individen i sitt sammanhang fokuserar man enbart på att medicinera bort den specifika åkomman. Det saknas ett helhetsperspektiv där man ser att det kroppsliga, själsliga, andliga och sociala i varje människa är lika avgörande för vår hälsa. All medicin som bortser från detta bör betraktas som ofullständig.

Antroposofisk medicin – en fråga om jämställdhet?

Stressrelaterade sjukdomar, långvarig smärta och psykisk ohälsa är några av vår tids mest växande diagnoser, framför allt bland kvinnor. Det är även områden som har låg status inom medicinen och som det forskas betydligt mindre på eftersom de inte kan botas med piller. Dagens vetenskapliga forskning äger ju till största delen rum inom läkemedelsföretagen och är därmed fokuserad på att ta fram nya läkemedel. Vetenskapliga metoder som utvecklas där lämpar sig bättre för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar som procentuellt sett oftare drabbar män. För att dra det till sin spets skulle man kunna säga att vi har en forskning och ett sjukvårdssystem som till största delen är utformad av män, för män.
– Kvinnor har en tendens att i större utsträckning vilja förstå sin sjukdom, de vill veta varför och vad de kan göra åt den. Något som inte passar in i det sjukvårdssystem vi har idag men som många upplever att de kan få hjälp med hos oss på Vidarkliniken. Majoriteten av våra patienter är kvinnor, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen pågår ett ständigt arbete med att bidra till mer komplexa forskningsmodeller som gör det möjligt att inte bara forska på effekter, utan även på nyttan som en behandling gör för att patienten skall uppnå en bättre hälsa.
– Sett ur ett större perspektiv är det en fråga om jämställdhet, säger Ursula.

”Självläkning är den enda läkningen, allt annat är åtgärder.”

Att stärka självläkning och hjälp till egenvård ligger sällan högst upp på läkemedelsbolagens att göra-listor, däremot borde det vara intressant för samhället som helhet. Inom den antroposofiska medicinen strävar man just efter att öka kunskapen kring självläkning som ett komplement till skolmedicinen.
– Det råder något slags kollektivt bristande självförtroende gentemot våra egna iakttagelser och upplevelser. ”Kan jag veta någonting själv?” verkar allmänt vara något man tvivlar på idag. Detta trots att patienten ofta är väldigt informerad.

Som exempel berättar Ursula om hur vi ofta behandlar människor som har feber. I tiotals år har det vedertagna tipset varit att man ska kyla ner någon som har feber; ”ta bort varma täcken, öppna fönster och dörrar”. Men man har i detta egenvårds-råd helt förbisett skillnaden mellan stigande och fallande feber. Vid stigande feber fryser man och behöver precis det som våra instinkter säger oss: en filt att värma sig under, det är först när febern börjar går ner igen som vi svettas och som det kan vara relevant att kylas ner.
– Rent sunt förnuft som husmödrarna visste för 100 år sedan men som verkar ha försvunnit någonstans på vägen. Folk vet inte hur de ska bete sig längre när de blir sjuka, speciellt inte när det gäller vård av sjuka barn, konstaterar Ursula.

”Tänk om döden är det finaste som finns?”

Hur känns det att dö och vad händer efteråt? En viktig del i den antroposofiska medicinen är, berättar Ursula, att bidra med erfarenhet och kunskap kring människans olika livsstadier. Att tillföra reflektioner kring resonemangen om födelse och död.
– Eftersom vi inte kan ha kontroll över döden har vi en förmåga att förtränga den. Men det är viktigt att fundera kring den, vårt förhållningssätt till döden definierar hur vi uppfattar oss som människa, hur vi ser på till exempel meningsfullhet och etik. Döden utmanar förståelsen och erfarenheten av vår andliga existens. En sådan förståelse är en stark drivkraft för samhälle och kultur – medvetet eller omedvetet! Att möta döden – det kanske är det finaste som finns?

På samma sätt ser man det som viktigt att försöka förstå livets början. Vad är en födelse och varifrån kommer vi? Det handlar inte om att ge konkreta svar utan om att nyfiket utforska livet.
– Jag skulle även vilja lyfta fram den antroposofiska medicinens bidrag till förståelsen för hur barn med funktionsnedsättningar bör tas omhand. Inom omsorgssektorn har den antroposofiska medicinens strävan att utgå från det friska i människan verkligen spelat stor roll, avslutar Ursula.

Ärendet kring de antroposofiska läkemedlen ligger just nu på Socialdepartementets bord. Ett beslut om en långfristig reglering ska inlemmas i den svenska läkemedelslagen. Det behövs en stark politisk vilja för att läkemedlen i slutändan ska bli tillgängliga. Ärendet är på remiss och beslut väntas under våren 2016.
Foto: Erik Olsson

Allt fler forskningsrapporter pekar på att kultur inte bara får folk att må bra, det kan även lindra sjukdomar. En av rapporterna visar till exempel att ”kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan”.

På flera håll runt om i Sverige börjar man nu leta efter en modell som gör det möjligt för läkare att skriva ut kultur på recept. Skåne och Södermanland har redan infört det, nu hakar Jönköpings län på, tätt följda av Stockholms läns landsting som precis kört en testperiod och under våren planerar ta fram en rapport för att utvärdera.

På Vidarkliniken i Järna har man sedan starten för 30 år sedan arbetat med att både ordinera och själva erbjuda ett stort utbud av konstnärliga terapier som ett komplement till den traditionella skolmedicinen. På sjukhuset ges till exempel möjlighet att måla, modellera, musicera, sjunga eller tova. Även  kulturevenemang som konserter, dansföreställningar och storytelling är en del i det kulturella utbudet. Intresserade patienter har möjlighet till kulturella terapier 4-5 gånger per vecka.

– För att kunna hjälpa en sjuk människa måste vi först och främst förstå begreppet hälsa. Vad är det att vara frisk? Det innebär att vi inte kan vara nöjda förrän individen känner att den kan leva sitt liv, sina projekt, sina relationer, och sina initiativ fullt ut. Det handlar om att ha en humanistisk syn på medicin där vi inte kan vara nöjda förrän vi hjälpt människan, säger Ursula Flatters, läkare på Vidarkliniken.

Text: Red. SZ
Illustration: Anna Gran

Att se till hela människan och verkligen ta tillvara individens inneboende drivkrafter för bättre hälsa är något som blir alltmer modernt och omtalat i vården. Vidarkliniken har ända sedan starten för 30 år sedan kombinerat just detta med övrig gängse medicin.

Sjukvården har aldrig tidigare haft så förfinade medicintekniska hjälpmedel och så detaljerade kunskaper om kroppens funktioner som idag. Det ger fantastiska möjligheter att diagnosticera och behandla sjukdom. Parallellt blir det också alltmer modernt och tidsenligt att se på sjukdom och hälsa i ett större perspektiv. Dvs att se på människan som en helhet där kropp, själ och jaget bildar en helhet. Det här går också i linje med Världshälsoorganisationen WHOs definition av hälsa, där man slår fast att det handlar om både frånvaro av sjukdom och närvaro av välbefinnande.

– Att enbart fokusera på sjukdomens kroppsliga aspekter begränsar möjligheten att förstå sjukdom och hälsa ur ett helhetsperspektiv. Frågan är vad hälsa är och vad som håller och gör människan frisk, dvs det som man i dag kallar för salutogenes. Det perspektivet på hälsa leder in på existentiella frågor på individnivå, säger Stefano Selvani, forsknings- och utvecklingsansvarig läkare på Vidarkliniken.

Kärnvärden som blir alltmer moderna i vården
Mycket av det som har varit och är typiskt och centralt för den antroposofiska vården på Vidarkliniken förknippas idag med modern syn på hälsa och nämns alltmer i officiella inriktningsdokument för hälso- och sjukvården. Det är exempelvis kärnvärden som helhetstänkande, existentiella aspekter, bra bemötande, patientens delaktighet, ansvar och livsstil. Och begrepp som individinriktad medicin, kultur och hälsa, integrativ medicin, förebyggande vård, hälsoekonomi med mera.

Utöver Vidarkliniken har Stefano Selvani lång bakgrund från andra delar av vården, som allmänläkare, barnläkare och barnpsykiater. Något han ofta saknat är mer av helhetstänkande.

– Inom den antroposofiska vården på Vidarkliniken riktar man in sig särskilt på hela individen i hennes olika uttrycksformer. Att se till den kroppsliga och själsliga dimensionen samt individens Jag med sina unika livsintentioner och bakgrund kan bidra till att patienten kan uppleva sig sedd och få möjlighet att utveckla en ny självförståelse.

Det här är ett helhetsperspektiv som blir mer och mer tidsenligt, och som man nu också tar höjd för inom den vanliga vården, menar han.

– Fler patienter söker idag vård och bemötande som de kan identifiera sig med. Existentiella livsfrågor som berör den egna bakgrunden, relationer och viktiga livsval har kommit mer i medvetande. Idag accepterar människor i mindre grad att vid sjukdom enbart bli sedda som brister i kroppsfunktioner. Patienterna kräver alltmer att bli sedda som individer.

Vidarkliniken och den antroposofiska vården har alltid haft det här individuella patientperspektivet. Detta rimmar idag också väl med intentionerna i den nya Patientlagen i Sverige, som lyfter fram patientens rätt att vara delaktig i och påverka valet av sin egen vård.

Existentiella behov och skapande förmåga
De existentiella aspekterna av vården handlar ofta om att människor som blivit sjuka inte kan göra det de alltid gjort, att tidigare livsval måste omvärderas och nya sammanhang skapas i livet.

– Det kan få mycket stor existentiell betydelse för patienten. Sjukdom kan ses som ett hinder, men man kan även se situationen som en möjlighet till förändring och utveckling.

Ibland talas det också om andlighet i vården. Det är ett begrepp som för Stefano Selvani främst handlar om patientens individuella självförståelse, och att i vårdsituationer skapa förutsättningar för människan att fortsätta vara självbestämmande och skapande.

Även konstnärliga uttryck, som Vidarkliniken alltid har använt sig av i behandling och rehabilitering, har blivit alltmer accepterat i övriga vården. Idag är bland annat kultur på recept ett etablerat begrepp. Olika sätt att stimulera individens skapande förmåga förekommer i den vanliga vården, men är där ännu inte så utbrett som terapeutiskt verktyg, menar Stefano Selvani.

Verkligt integrativ kompetens
Att se till patientens egna unika förutsättningar och förmågor leder också in på individualiserad medicin, vilket är en utvecklingsriktning det talas mycket om i vården. En av grunderna för Vidarklinikens behandlingsplaner är just att de är utformade utifrån varje enskild patient.

I många sammanhang betonas idag också vikten av att arbeta integrativt med olika vårdformer. Detta är något som är typiskt för antroposofisk vård och Vidarkliniken. Här arbetar legitimerade läkare och sjuksköterskor, som har både skolmedicinsk utbildning och tilläggsutbildning i antroposofisk medicin, tillsammans med olika terapeuter kring hela patientens behov. Denna integrativa kombination av kompetenser hos en och samma vårdgivare är unik i Sverige, men är vanligare i Centraleuropa och övriga världen.

Bidrar till god hälsoekonomi
I dagens samhälle blir också hälsoekonomi en allt viktigare fråga, i takt med en åldrande befolkning, växande vårdbehov och samtidigt allt större medicintekniska möjligheter. Det kommer framöver att bli svårare att täcka in alla vårdbehov med de resurser som finns. Här anses komplementär och integrativ medicin ha en viktig roll.

– Även rent hälsoekonomiskt blir det viktigt att använda patientens egen förmåga att bidra till bättre hälsa, exempelvis på det sätt som tillämpas på Vidarkliniken. Här riktar man in sig på patientens egna självläkande möjligheter. Det leder ofta till bättre hälsa, mindre läkemedelsanvändning och därmed bättre hälsoekonomi även för samhället, säger Stefano Selvani.

– Vi gör detta genom att medvetet ge patienten verktyg att hantera sjukdom och skapa hälsa, bli mera självstyrande i sitt liv och få ökad autonomi och värdighet. Det handlar om att verkligen rikta sig till den enskilda människan och inte minst att våga ta upp de svåra frågorna.

För en vårdgivare är det här angreppssättet, enligt Stefano Selvani, i hög grad en fråga om utbildning och intresse.

För att ytterligare illustrera en helhetssyn på hälsa citerar han den tyska filosofen Hans Georg Gadamer:

”…varje medicinsk behandling hänger ihop med begreppet helhet. Det handlar inte enbart om överensstämmelse av orsak och verkan, av ingrepp och resultat, men också om en dold harmoni som måste återvinnas och vari äntligen ligger rekonvalescensens mirakel och hälsans hemlighet.”