På många håll i Europa har man svårt att förstå varför det i Sverige finns en så polariserad debatt för eller emot antroposofisk medicin och även komplementär medicin i allmänhet. Fokus borde istället vara att på ett pragmatiskt sätt se när olika medicinska system och metoder kan kombineras för att det är bra för patienten. Det menar Thomas Breitkreuz som är läkare, sjukhuschef och ordförande för en av läkemedelskommittéerna inom tyska läkemedelsverket.

Handlar inte om att vara för eller emot

Bakgrunden är att regeringen i Sverige står inför ett beslut om hur antroposofiska läkemedel, som använts inom den antroposofiska vården i landet under 30 år, ska inlemmas i svensk lagstiftning. Enligt EUs regelverk går det utmärkt att se till att patienter får fortsatt patientsäker tillgång till dessa läkemedel, även i Sverige. Men det finns också risk för att reglerna här i landet istället utformas med så omfattande krav på dokumentation att dessa naturbaserade, småskaliga, terapiinriktade läkemedel i praktiken inte längre blir tillgängliga. Det skulle innebära ett allvarligt och tämligen onödigt slag mot en mycket framgångsrik och uppskattad vårdform i Sverige.

Det här är lite typiskt svenskt. I Tyskland och flera andra europeiska länder ställer man sig frågande till den något fyrkantiga och polariserade inställningen till komplementär och integrativ medicin som är ganska utbredd i Sverige. Som jämförelse berättar Thomas Breitkreuz att av 144.000 praktiserande läkare i Tyskland har cirka 60.000 läkare, utöver sin vanliga läkarutbildning och specialisering, även en certifierad specialisering inom någon form av komplementär medicin. Exempelvis antroposofisk medicin, vilket också är inriktningen på det akutsjukhus som Thomas Breitkreuz leder och som ingår i det allmänna sjukvårdssystemet.

– I Tyskland handlar det inte om att vara för eller emot komplementär medicin eller antroposofisk medicin. Man använder detta som komplement, helt enkel därför att det tillför extra värden och är bra för patienterna. Den centrala frågan är ju: När kan en viss metod eller ett medicinskt system ge något viktigt för patienten som ett annat system inte kan ge?

Helt enligt EU-reglerna – varför skulle det inte fungera i Sverige?

Vad skulle du vilja säga till svenska politiker och myndigheter när det gäller regleringen av antroposofiska läkemedel?

– Tala med alla berörda och hitta en pragmatisk lösning som tillåter antroposofisk medicin att fortsätta finnas och beforskas i Sverige. Många patienter vill ju det och hos er finns läkare med utbildning inom antroposofisk medicin. Varför skulle inte en sådan lösning vara möjlig i Sverige när den är möjlig i länder som Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike med flera? Den svenska lösningen på det här behöver inte var så svart-vit, säger Thomas Breitkreuz.

Som ordförande i den kommitté inom tyska läkemedelsverket som bland annat beslutar om antroposofiska läkemedel i landet vet han en hel del om regulatoriska frågor på EU-nivå och nationellt. Han pekar på att EUs läkemedelsdirektiv helt klart ger varje EU-land möjlighet att inlemma antroposofiska läkemedel i den egna lagstiftningen. Här finns lite olika traditioner i olika länder och därför också olika lösningar. För Sveriges del tror han att en kombination av artiklarna 16.2 och 5.1 i EUs läkemedelsdirektiv, med förenklad registrering, är en bra lösning.

Det skulle innebära att dels ett fåtal antroposofiska läkemedel som kan bli tillgängliga på marknaden genomgår en förenklad svensk registrering utifrån befintlig dokumentation. Dels att det stora flertalet antroposofiska läkemedel som enbart förskrivs av ansvariga läkare med tilläggsutbildning i antroposofisk medicin, tillåts i begränsad omfattning om de redan är registrerade i ett annat EU/ES-land. Det sistnämnda rör sig om läkemedel som bara används inom den antroposofiska vården och i mycket små volymer. Att i Sverige kräva ny omfattande dokumentation kring dessa många, väl beprövade, naturbaserade läkemedel vore helt orimligt.

– Läkemedel bedöms enligt tre kriterier: Patientsäkerhet, kvalitet och effekt. För de två första håller antroposofiska läkemedel en mycket hög nivå. När det gäller effekt beror den mycket på om läkaren är utbildad i det system som antroposofisk medicin utgör. Antroposofiska läkemedel ska stödja den helande processen hos patienten och förskrivs inom det antroposofiska terapisystemet och utifrån den specifika situationen. Det finns goda indikationer på att de fungerar bra och ju mer utbildad läkaren är i detta desto bättre fungerar de, säger Thomas Breitkreuz.

Intressant modell för integrativ medicin i praktiken

Antroposofisk medicin som inriktning är väl etablerad internationellt. I 23 europeiska länder finns mer än 2.700 legitimerade läkare som har utbildning i antroposofisk medicin, och utanför Europa finns cirka 500 sådana läkare. I länder som Tyskland och Schweiz ingår antroposofisk medicin som självklar del i det allmänna sjukvårdssystemet.

– Den antroposofiska medicinen har en stark position inom integrativ medicin internationellt. I exempelvis USA ser man det systemet som intressant, just därför att det är så integrativt och praktiseras av läkare som både har gängse läkarutbildning och utbildning i antroposofisk medicin. Det är en värdefull modell för hur integrativ medicin kan användas i medicinsk praktik, menar Thomas Breitkreuz, som även är ordförande i den internationella organisationen för antroposofisk medicin IVAA.

Han pekar också på att den antroposofiska medicinen kan vara ett viktigt bidrag i kampen mot den alltför höga förskrivningen av antibiotika, och den farliga utveckling av antibiotikaresistenta bakterier som det leder till.

– Studier visar att läkare som är utbildade i antroposofisk medicin i genomsnitt förskriver bara 10 procent av den mängd antibiotika som andra läkare förskriver. Det finns alltså andra arbetssätt som fungerar. Man behöver kunna erbjuda något som inte är antibiotika vid exempelvis luftvägsinfektioner och flera andra vanliga sjukdomstillstånd.

I Sverige har antroposofisk medicin funnits i 30 år och är här allmänt erkänd för att ha mycket nöjda patienter och ge goda vårdresultat, inte minst när det gäller rehabilitering av patienter med komplexa sjukdomstillstånd. Tusentals patienter hjälps till bättre hälsa och bättre livskvalitet på ett patientsäkert sätt. Det är svårt att tänka sig något som är viktigare för sjukvården än just sådana resultat.

De antroposofiska läkemedlen ingår som viktig integrerad del i den här vården. Därför vore det ganska kontraproduktivt om politiker och myndigheter i Sverige skulle komma fram till onödigt hårda registreringskrav, trots att det inte behövs enligt EUs läkemedelsdirektiv. Då riskerar man att i onödan sänka en framgångsrik vårdform och även ett angeläget forskningsområde. Idag pågår mycket lovande forskning i Sverige kring den helhetsinriktade antroposofiska vården och dess resultat i form av minskad läkemedelsanvändning, minskade sjukvårdsbehov, minskad sjukskrivning med mera. En förutsättning för den forskningen är förstås att man får fortsatt möjlighet att utöva vården och ge sina terapier i sin helhet.