Bakterier som utvecklar motståndskraft, dvs resistens, mot antibiotika är ett växande och allvarligt problem för folkhälsan och sjukvården i Sverige och globalt. Både uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistenta bakterier hänger ihop med att det används för mycket antibiotika, och ofta vid tillfällen när det inte alls behövs. Inom antroposofisk vård förskriver man betydligt mindre antibiotika än i övriga sjukvården, och så har det varit länge.

Patienter och vård är för otåliga

Resistensproblematiken gör att det blir allt viktigare att kunna erbjuda patienter något annat än antibiotika vid enklare infektioner, att värna immunförsvaret och att mer utgå från infektionens naturliga förlopp. Här är den antroposofiska vården ett föredöme. Sverige ligger i en internationell jämförelse relativt lågt när det gäller konsumtion av antibiotika, men även i vårt land används antibiotika ofta i onödan och även här växer problemet med antibiotikaresistens.

– Som läkare behöver man vara sträng med detta och inte förskriva antibiotika när det inte behövs. Det kräver också förmåga att förklara detta för patienten, och det behövs även kunskaper om vad man kan erbjuda eller tipsa om istället. Läkare står ofta under ett visst tryck från patienter som vill känna att de får förståelse och någon form av behandling eller råd. Det finns en del psykologiska komponenter i det här som egentligen inte är medicinska, säger Ursula Flatters, läkare vid Vidarkliniken.

Ett problem menar hon är att både patienter och sjukvård är lite för otåliga. Vården vill helst klara av en patient under ett läkarbesök. Och patienterna vill bli friska så snart som möjligt och känner tryck att komma tillbaka till arbetet etc. Många tycks ha svårt att acceptera att man blir sjuk ibland och att man då behöver investera lite i ordentlig vila.

– Antibiotika är inte ett underpiller för alla lägen. Folk blir ofta trötta efter en antibiotikakur. Den slår också ut goda bakterier i tarmfloran som är viktiga för immunförsvaret och välbefinnandet. En naturlig bakterieflora är ett skydd och det är viktigt att vi intresserar oss mer för detta.

I många fall är antibiotikakurer dessutom till ingen nytta. Man blir i regel inte fortare frisk med antibiotika vid flera vanligt förekommande sjukdomar som halsinfektion, bihåleinflammation, långvarig hosta och öroninflammation. Det framgår av information och diagram på sajten antibiotikaellerinte.se, som Strama Stockholm och Sveriges kommuner och landsting står bakom. Även om man kortsiktigt försöker prioritera att inte vara hemma från jobbet eller skolan tjänar man vid sådana infektioner alltså ofta inte någon tid med antibiotika, eller bara högst marginell tid.

En vårdkultur som motverkar antibiotikaresistens

– Det behövs ett annat förhållningssätt till detta, både från vården och från patienterna. Vi har allmänt sett vant oss vid att man ska sätta in antibiotika i för många lägen, och nu måste vi vänja oss av med det. Här tror jag den antroposofiska vården har ett viktigt bidrag. Det handlar om en hel kultur av vila, vård, naturläkemedel och yttre behandlingar som fungerar väldigt bra, och som både är lindrande och har ett pedagogiskt värde, säger Ursula Flatters.

Hon menar att med en sådan vårdkultur lär man sig mer att ta hand om sig själv och sina barn vid enklare infektioner. Även barnen lär sig då något av detta redan tidigt i livet. Att gå igenom självläkande infektioner är naturligt för barn och utvecklar immunsystemet, som också är ett lärande system. Ursula pekar också på att feber vid infektioner är en naturlig reaktion på sjukdom och hjälper att övervinna en lindrig infektion.

Inom den antroposofiskt inriktade vården förskriver man sedan länge väldigt mycket mindre antibiotika än man gör i övriga vården. Enligt uppgifter från Tyskland visar studier att läkare som är utbildade i både skolmedicin och antroposofisk medicin i genomsnitt förskriver omkring 10 procent av den mängd antibiotika som andra läkare förskriver. Det här borde vara intressant för hela vården och samhället i arbetet mot den ökande antibiotikaresistensen.

Svåra konsekvenser om vi förlorar antibiotikan

– Det är verkligen en välsignelse att vi i sjukvården kan ta till antibiotika när det behövs vid allvarliga infektioner och därför är det nu viktigt att de resistenta bakterierna inte sprider sig. Den största medicinska risken för mänskligheten just nu är dels epidemier som vi inte kan behandla och dels just antibiotikaresistensen, säger Ursula Flatters.

Det här är något av en ödesfråga. Om sjukvården förlorar antibiotikan som effektivt vapen mot allvarliga infektionssjukdomar får det svåra konsekvenser. Eventuella nya typer av antibiotika ser ut att ligga långt fram i tiden. Vetenskapen har inte fått fram någon ny typ av antibiotika sedan 1987.

Antibiotikaresistenta bakterier orsakar sjukdomar som är svårbehandlade och i värsta fall leder till döden. De som drabbas är ofta människor med försvagat immunförsvar, som nyfödda, cancersjuka och gamla. Det här är idag också en betydande riskfaktor vid operationer. För sjukvården blir det också mycket kostsamt. Enligt en färsk rapport från Folkhälsomyndigheten kostar antibiotikaresistensen den svenska hälso- och sjukvården fem miljarder kronor extra per år och det finns risk för ytterligare stora kostnader.

Problemet med antibiotikaresistens växer i stora delar av världen, inklusive Europa. Enligt en rapport från 2014 uppskattas att 300 miljoner människor kommer att dö till år 2050 på grund av resistenta infektioner, till en kostnad av 100.000 miljarder dollar, om ingenting förändras.

Korta fakta: Så här uppstår och sprids antibiotikaresistens

I kroppen finns många bakterier, varav en del har motståndskraft mot exempelvis antibiotika. När antibiotika används dödar den både bakterier som orsakar sjukdomen och goda bakterier som skyddar kroppen från infektioner och som är viktiga för immunförsvaret. De antibiotikaresistenta bakterierna får då utrymme att växa och ta över. Vissa av dessa för även över sin resistensförmåga till andra bakterier, vilket kan orsaka ytterligare problem. En del bakterier blir multiresistenta, dvs de utvecklar motståndskraft mot flera typer av antibiotika. Antalet multiresistenta bakterier har ökat dramatiskt under de senaste decennierna.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Överanvändningen av antibiotika på både djur och människor anses vara en huvudorsak till spridningen, som också sker genom ökat resande samt bristande hygien och kontroll.

Tips: Uppsala universitet och Future Learn ger en gratis fyra veckors online-kurs om antibiotikaresistens.