Sjukvården bör bli bättre på att kombinera vanlig skolmedicin med andra terapiformer som behövs och som många patienter idag ändå söker sig till. Det här kräver både mer kunskaper och dialog mellan olika vård- och terapiprofessioner. Då blir det också mer patientsäkert. Det anser nystartade Patientföreningen för Integrativ Medicin (PIM).

PIM lär vara Sveriges första patientförening för integrativ medicin. Föreningens ansikte utåt är Linnéa Karlsson som har en yrkesbakgrund inom hälsorelaterade frågor och som också har egen lyckad patienterfarenhet av integrativ medicin – dvs just den integrerade kombinationen av skolmedicin och annan kompletterande terapi.

– Det finns hur många exempel som helst på detta inom olika diagnosområden och vår nya patientförening kommer att ta ett steg i taget. Närmast ska vi fokusera på att skapa dialog med vårdprofessionerna för att se var behovet av mer kunskap finns. Genom PIM kan patienter också få möjlighet att bolla de här frågorna. Det finns ett stort behov av det.

Kunskapsbrist i vården

Linnéa har tidigare arbetat som rådgivare inom bland annat hälsorehabilitering, sjukskrivningsfrågor etc. Hon har bland annat utbildning i kost- och näringslära, som är ett exempel på område där hon tycker att vårdprofessionens baskunskaper brister. Det har hon också själv sett som cancerpatient. Linnéa har som forskningspatient genomgått en lyckad immunterapi. Hon har som komplement samtidigt ätit dels probiotika och prebiotika genom kosten, dels vitaminer och mineraler eftersom hon såg att hon fick näringsbrist av medicinerna.

– Inom vården är man lite förvånade över det snabba resultatet av behandlingen, och jag menar att resultatet beror mycket på kombinationen immunterapi och det jag tagit som komplement. Probiotika är också något som min onkolog rekommenderade för att klara av behandlingen. Forskning visar att behandlingen har bättre effekt om man har bra tarmbakterier, men liten eller ingen effekt om man har dåliga tarmbakterier, berättar Linnéa.

– Men de flesta onkologer säger bara nej när patienter tar upp att man vill komplettera med andra terapier. Det beror mycket på att professionen inte har kunskaper om andra terapier.

Lyssna mer på patienterna

Linnéa menar att vårdprofessionen behöver lyssna mer på patienterna och deras erfarenheter. Man måste gå in på individnivå och åstadkomma en mer personcentrerad vård. Idag är det för mycket löpande-band-principen som gäller.

– Man behöver också förstå att patientens fokus är att öka sin totala hälsa och därför är det många som även söker sig utanför den vanliga vården. I sjukvården vet man inte riktigt hur man ska bemöta det här, eftersom kunskaperna om kompletterande terapier brister.

Något som Linnéa Karlsson betonar är att kombinerande av skolmedicin och andra terapier ska ske på ett patientsäkert sätt. Det är i sig ett mycket viktigt skäl att öka kunskaperna och dialogen mellan olika vård- och terapiprofessioner.

Hon anser att det är viktigt att kunskaper om integrativ medicin och olika kompletterande terapier kommer in mer i vårdprofessionernas utbildningar. Här pekar Linnéa också på att regeringen i sitt arbete kring vårdens kompetensförsörjning för några år sedan glömde bort de kompletterande terapiprofessionerna och att inte heller patienterna finns med på ett hållbart sätt.

Många integrativa lösningar

Hon anser också att det behöver forskas mer om kombinationer av skolmedicin och andra terapier. Det finns överhuvudtaget många intressanta integrativa lösningar och utvecklingsområden för sjukvården.

– Ett exempel är att få in mer näringsmedicin i bland annat cancervården. Ett annat är att i sjukvården få in massageterapeuter med anatomisk utbildning, vilket finns i idrottsvärlden med inte inom vården. Det här är bara ett par exempel på hur vi behöver utveckla sjukvården och få in bredare perspektiv. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar mer integrativ medicin, men här släpar Sverige efter, säger Linnéa Karlsson.

Hon pekar också på brister i patienternas möjligheter att få rehabilitering när man är sjuk. Det handlar då om det hon kallar hälsorehabilitering, inte bara arbetsrehabilitering. De flesta patienter med cancer och psykisk ohälsa får inte någon rehabilitering alls, och det gäller även många andra diagnosområden, menar Linnéa.

PIM är främst till för patienter men kommer också att ha dialog med olika vård- och terapiprofessioner, och även andra beslutsfattare i vården. Bland annat handlar det om att åstadkomma större samsyn och mer kunskapsutbyte. Exempelvis kring hur man kan möta upp patienternas önskemål och behov på ett kunskapsbaserat och bra sätt.

– För att åstadkomma mer integrativ medicin behövs starkare strukturer för utveckling av vården och att sjukvårdspersonal och terapeuter arbetar mer tillsammans. Allt för att öka patienternas hälsa, på ett patientsäkert sätt, säger Linnéa Karlsson.

Den nystartade Patientföreningen för Integrativ Medicin följs än så länge bäst på föreningens facebooksida.