Frågan om införlivandet av antroposofiska läkemedel i svensk läkemedelslagstiftning är nu föremål för debatt i media och remissvar till regeringen. Det har blivit något av en het symbolfråga där man kan skönja olika synsätt på läkemedel, hälsa, patientperspektiv och typ av medicinsk evidens.

Regeringen gav förra året Läkemedelsverket i uppdrag att utreda hur antroposofiska läkemedel kan införlivas i den svenska lagstiftningen. Läkemedelsverket, som hanterar registreringar av läkemedel i Sverige, föreslog då just fyra olika registreringsalternativ. Förslaget har gått ut på remiss till olika organisationer och aktörer. I de nu inkomna remissvaren finns delade meningar, varav vissa också har kommunicerats via media.

Vidarkliniken anser att Läkemedelsverkets förslag innebär en orimlig överreglering som i praktiken skulle leda till att tusentals patienter i Sverige inte får tillgång till antroposofiska läkemedel på ett patientsäkert sätt, genom legitimerade läkare. I sitt remissvar föreslår Vidarkliniken att de antroposofiska läkemedlen behandlas som en egen grupp under artikel 16.2 i EU:s läkemedelsdirektiv samt att Sverige godkänner medel som är registrerade i andra EU/EES-länder efter en enkel ansökan och med kostnader som är rimliga i förhållande till den låga omsättningen i Sverige, som totalt uppgår till cirka 6,5 miljoner kronor för alla antroposofiska läkemedel.

Ofullständiga EU-regler

En viktig bakgrund till hela diskussionen är att EU:s regelverk är ofullständigt när det gäller antroposofiska naturmedelsbaserade läkemedel, varav en del är av homeopatisk karaktär, medan många andra inte är det. Svårigheten att på ett enhetligt och praktiskt/ekonomiskt rimligt sätt inordna de många antroposofiska läkemedlen i regelverket har länge varit ett välkänt regeldilemma inom EU. Särskilt med tanke på att den antroposofiska medicinen har praktiserats under lång tid och är mycket utbredd och respekterad i många europeiska länder. Omkring 30.000 legitimerade läkare i Europa ordinerar antroposofiska läkemedel. Det sker utan några lagmässiga hinder i de flesta europeiska länder, exempelvis Tyskland, Schweiz, Frankrike, Danmark, Norge.

I Sverige har landets regeringar sedan 1993 givit dispenser för försäljning av de ofta småskaliga och terapiinriktade antroposofiska läkemedlen. Skälet till det har då varit att antroposofisk vård (där läkemedlen ingår som integrerad del) har setts som ett komplement av riksintresse och även som intressant för forskning och utveckling. Det är just denna separata dispensmöjlighet som nu inte finns längre, efter krav från EU. Däremot finns inom EU:s läkemedelsdirektiv redan möjlighet att inordna antroposofiska läkemedel i den nationella lagstiftningen, vilket många andra länder i Europa har gjort.

Sakfrågan i Sverige ska nu behandlas av regeringen, och preliminärt kommer en proposition i höst, och ett riksdagsbeslut under våren 2016.

Text: Red. SN