Antroposofisk livsstil kan ge allergiskydd
Barn som helt eller delvis växer upp i familjer med antroposofisk livsstil har lägre risk att drabbas av allergi upp till fem års ålder. Orsaken förklaras delvis av lägre stressnivåer under spädbarnstiden. Det visar en svensk studie av 507 familjer som nyligen publicerats i tidskriften Pediatric Allergy and Immunology (PAI).
Artikeln som går under rubriken ”Anthroposophic lifestyle and salivary cortisol are associated with a lower risk of sensitization during childhood” publicerades den 26 mars 2015. Försteförfattare till artikeln är barnläkaren Jackie Swartz från Akademiska sjukhuset i Uppsala, tidigare knuten som doktorand till Integrative Care Science Center.
Bakgrunden till studien var att man observerat att barn som växt upp med en antroposofisk livsstil var anmärkningsvärt befriade från infektioner. Är det en slump eller finns det något i den antroposofiska livsstilen som bidrar till minskad känslighet för infektioner?
En antroposofisk livsstil karakteriseras av följande:
- Det är vanligare med hemförlossningar
- Mödrarna ammar längre
- Familjemedlemmarnas kost består av organiska/biodynamiska produkter med betoning på grönsaker
- Antibiotika och febernedsättande läkemedel används sparsamt
- Man skjuter gärna upp vaccinationsprogram
- Livssynen innebär en helhetssyn, som omfattar andliga värden.
Mätningarna i den första studien bekräftade att barnen under sina två första levnadsår hade låga nivåer av stresshormonet kortisol och låg risk för allergiska reaktioner (känslighet för immunglobulin E, (IgE)).
Målet med den nypublicerade studien var att gå ett steg längre och undersöka om det fanns något samband mellan dessa barns kortisolvärden vid sex månaders ålder och deras känslighet för allergier upp till fem års ålder.
Totalt medverkade 507 familjer som levde helt, delvis eller inte alls enligt en antroposofisk livsstil. Man tog blodprov på barnen när de var sex månader, ett, två och fem år gamla, samt från föräldrarna i början av studien.
Resultaten visade att den allergiska känsligheten (så kallad sensitering) ökade från 3 procent till 26 procent i den helantroposofiska gruppen, från 8 procent till 27 procent i den delvis antroposofiska gruppen och från 19 procent till 44 procent i den icke-antroposofiska gruppen.
Slutsatsen av studien är att barn från familjer som lever med en antroposofisk livsstil löper lägre risk att utveckla allergisk känslighet upp till fem års ålder, än barn som inte växer upp med en antroposofisk livsstil. Den här riskminskningen förklaras delvis av mindre stress vilket bidragit till lägre kortisolnivåer under livets första månader.
Det finns dock vissa svagheter med studien, som att data om familjernas livsstil byggde på subjektiva uppgifter från föräldrarna, samt att mätningarna av kortisolnivåer bara gjordes under en enda dag vid de olika åldrarna. Den största delen av effekten förblir därmed oförklarad, och forskarna efterlyser mer forskning kring dessa frågor.
Studien genomfördes med anslag från många håll, bland annat centrum för allergiforskning, Karolinska Institutet, vetenskapsrådet, och flera forskningsstiftelser.