Skolmaten som ett sätt att minska klyftorna i samhället
Greenhack Gbg skriver om projektet Jämlikt Göteborg som arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. För att nå dit försöker man jobba för ökad närvaro och kvalitet på utrustningen men också skolmaten. Den kan nämligen bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor.
Greenhack Gbg skriver i sin artikel att Måltid i Göteborg arbetar med skolmaten på olika sätt, alltifrån att dela ut gratis frukost till matråd. Till exempel har de fixat gratis skolfrukost i det socialt utsatta området Angered, haft frukostföreläsningar och liknande. Ibland har de bjudit in vårdnadshavare och syskon och berättat om näring, vilken roll ljudvolymen kan spela medan man sitter och äter och låtit familjen provsmaka skolmaten.
Värdet i bra skolmat
Internationell forskning har kunnat visa att måltiderna påverkar skolelevernas resultat. Genom bättre kost i skolmatsalen kan eleverna få förbättrad koncentration, må bättre och uppnå ökad närvaro. Det kan över tid därmed utjämna socioekonomiska skillnader.
På waldorfskolor har man sedan länge förstått värdet i det här och alltid prioriterat skolmaten. Man tillagar så stor del som möjligt av maten på ekologiska eller biodynamiska råvaror. På många waldorfskolor serverar man dessutom vegetarisk kost flera dagar i veckan.
Axel Carlstrand jobbade som kock på Waldorfskolan i Göteborg i flera år. Just nu pluggar han men är inne och vikarierar på skolan. Han berättar att de nästan bara serverar vegetarisk mat.
– Tidigare serverade vi bara vegetarisk mat men sedan några år tillbaka har vi en kött– eller fiskdag i veckan. Så långt det går är maten ekologisk, ungefär 50 procent. Vi lagar så mycket som möjligt här i köket till våra 250 elever. Maten är säsongsbetonad och vi tänker ekonomiskt för att undvika mycket matrester. Vi tror på rätt mat för rätt grundförutsättningar till bra prestationer. Skolmåltiden är ju också en viktig social bit av barns uppväxt, att äta tillsammans och utan tvång, säger Axel Carlstrand.
Pågående studie
I texten på Greenhack Gbg skriver de också om ProMeal, som är en stor pågående studie om kost, hälsa och lärande hos barn i Norden. Just nu sammanställs alla data och forskarna ser tydliga tendenser: Det finns tydliga samband mellan hur barnen åt och koncentrationsförmåga och minneskapacitet ett par timmar efter lunchen. Det här berättar Agneta Hörnell, som är professor i kostvetenskap vid Umeå universitet och projektledare för studien.