Waldorfskolan, världens största friskolerörelse, har med sina nära 100 år på nacken en pedagogik som på flera sätt ligger helt rätt i tiden. Det är en inriktning som kan möta många av de utmaningar som vi ser i samhället och den svenska skolan idag, menar Cia Edsberger, som är ordförande i Waldorfskolefederationen.

I Sverige har waldorfpedagogiken funnits cirka 70 år och utvecklingen är ganska stabil idag. Särskilt stor tillströmning har man på senare tid sett inom waldorf-förskolorna.

– Jag tror det bland annat beror på att unga föräldrar idag tänker mer på hållbarhet, kreativitet och att barn ska få vara barn, säger Cia Edsberger.

Adresserar flera av dagens stora skolfrågor

Hon pekar på att waldorfpedagogiken är modern på flera sätt, och att man alltid har adresserat flera av de behov och sakfrågor som idag diskuteras alltmer i den svenska skolan. Ett exempel är lärarens roll och relationen mellan lärare och elever.

– Idag pratas det mycket om ”lärarens återkomst”, dvs att läraren ska vara ledaren i klassrummet. Hos oss har vi alltid arbetat så.

Inom waldorf betonar man bland annat betydelsen av en lärarledd undervisning. Så här står det på Waldorfskolefederationens hemsida: Läraren förmedlar stoffet muntligt och under ögonkontakt med eleverna. Det stimulerar eleverna att meduppleva och förbinda sig med innehållet och leder till att olikheter i förmågan att uppfatta stoffet blir mindre avgörande för deltagandet.

Andra typiska drag i waldorfpedagogiken som ligger väl i tiden är, enligt Cia, åldersprogressionen (anpassning till elevernas ålder och utveckling), hållbarhetstänket, förhållningssättet till naturen, kulturens betydelse med mera. Apropå modern skola nämner hon också att många Silicon Valley-föräldrar sätter sina barn i waldorfskolor, bland annat därför att de vill stimulera kreativiteten.

Om man tittar på flera av de behov och problem i samhälle och skola som diskuteras idag är det inte så svårt att se att waldorfpedagogiken kan bidra positivt. Några exempel på diskussionsteman som känns högaktuella är ojämlik skola, dåliga studieresultat, psykisk ohälsa hos unga, överanvändning av skärmar, bristande respekt för andra, arbetsmarknadens behov av kreativa människor, ökade krav på hållbarhet med mera. Flera av dessa behov passar bra med inriktningen i waldorfskolan.

– När man frågar elever vad waldorf är för dem är ett vanligt svar att man får vara den man är. Det har att göra med den sociala respekten och den hövlighet som finns här. Eleverna blir sedda och vi arbetar mycket med relationen mellan lärare och elever.

Det här uttrycks delvis också på Waldorfskolefederationens hemsida: Eleverna möter redan från första dagen en skola där alla, lärare och elever är jämlika. Klasslärarna har ett speciellt ansvar som bland annat innebär att de varje dag möter eleverna i klassrumsdörren med personlig handhälsning och individuellt bemötande. Att elever och lärare möts på samma nivå står inte i motsättning till lärarens tydliga ledarskap och ansvar gentemot klassgemenskapen och elevgruppen.

Waldorfskolor arbetar mycket med konstnärliga uttryck som del av pedagogiken, men konst är inte ett primärt ämne. Tanken är att en konstnärlig och hantverksmässig bearbetning av lärostoffet inbegriper många sidor hos eleven och gör att det blir levande på ett personligt sätt och anpassat till varje elev.

Användningen av IT och skärmar är överlag mindre betonad i waldorfskolorna jämfört med andra skolor. Man kan då fråga sig hur waldorfpedagogiken möter behoven som kommer av den ökande digitaliseringen i samhället. Cia Edsberger berättar att det i den reviderade nationella läroplanen LGR11 finns krav på att alla skolor ända från förskolan ska ha digitala inslag.

– De kraven ska vi följa, men frågan är också vad kraven innebär, exempelvis hur mycket och på vilka sätt digitala inslag ska finnas. Vi tar nu fram en plan för det. Det finns många sätt att arbeta med det digitala och inriktningen bör vara att behärska tekniken och inte tvärt om. Vi är inte emot teknik, men vi tycker detta bör utformas så att det blir åldersadekvat.

Kreativa och självständiga människor

Utöver den nationella läroplanen har waldorfskolor en egen kursplan som heter En väg till frihet. Enligt Cia Edsberger bidrar den till att göra eleverna till kreativa och självständiga människor. Ett mål är att skapa livslång lust att lära genom engagemang, nyfikenhet och förundran.

– Vi arbetar mycket utifrån begreppen tanke, känsla och vilja, vilket bäddar för ökad förmåga hos eleverna att ta självständiga beslut. De får med sig flera verktyg och bredare perspektiv. Viljan och uthålligheten är svårt för studenter idag och detta är något vi övar mycket på.

När det gäller mer mätbara studieresultat hävdar sig waldorfskolor väl enligt Cia Edsberger, men sticker överlag inte ut i jämförelse med andra skolor. Tidigare forskning har visat att en jämförelsevis hög andel waldorfelever gick vidare och genomförde högre studier, oavsett social bakgrund, samt att man också var mer intresserade av samhällsfrågor än andra elever.

Framöver ser Cia Edsberger flera utmaningar för Waldorfskolefederationen att arbeta med. Liksom andra skolor känner man exempelvis av dagens stora lärarbrist och nu planerar man bland annat att genomföra ett waldorf-lärarlyft.

– Vi behöver också arbeta med att anpassa och stärka waldorfpedagogiken och vår identitet för att kunna presentera waldorfskolan på ett bra sätt. Det är viktigt att visa bland annat politiker att vi är ett bra alternativ som behövs inom pedagogiken, och här ska vi även samarbeta med andra pedagogiska inriktningar, säger Cia Edsberger.