”Dagens skola står inför tydliga utmaningar med många elever som kämpar med stress och psykiskt lidande. Nu har tiden kommit för att införa träning av centralt mänskliga egenskaper som närvaro och empati.” skriver bland annat Arild Bjørndal, chef för norska Centrum för barns och ungdomars psykiska hälsa i ett debattinlägg.

Med anledning av den höga andelen stressade elever har man i Norge nu tagit fram ett förslag, ”NOU 2015: 8 Fram­tidens skola”, där man föreslår ökade insatser inom fyra kompetensområden som en grund till en förnyelse av skolans innehåll. Föreslaget går i linje med Unescos fyra grundpelare för utbildning, som säger att eleverna ska:

• lära sig att veta, med särskilt fokus på djupinlärning och konsten att lära sig att lära,
• lära sig att göra, med utveckling av coping-färdigheter,
• lära att vara, där utvecklingen av personlighet och integritet främjas, och
• lära sig att leva tillsammans, genom att lära sociala och emotionella färdigheter i kommunikation och interaktion.

Effektiva åtgärder för att främja lärande och utveckling

Enligt den australiensiska skolforskaren John Hatties sammanfattning av olika forskningsinitiativ, finns det starkast bevis för att stärka lärarens personliga kompetens. Det vill säga lärarens förmåga att se och förstå eleverna, veta hur de tänker och kunna utmana och ge konkret feedback till varje individ, samt lärarens förmåga att leda och hantera klassen i undervisningen. Dessa egenskaper kräver att lärarna uppmuntras till personutveckling och att man stärker deras förmågor vad gäller närvaro, metakognition, självreglering, sociala och emotionella färdigheter. Det saknas samtidigt tillräckligt med forskning som stödjer att organisatoriska åtgärder, som till exempel betyg, skulle ge oss framtidens skola. ”För att lyckas måste vi börja med lärarna.” konstaterar debattörerna i artikeln.

Som ett resultat av den här forskningen startar nu grundskolan Kongsgårdmoen i norska Kongsberg ett tvåårigt projekt för att testa modellen ”Call to Care” som utvecklats av Mind and Life Institute i USA. Under första året av projektet kommer fokus att ligga på att utveckla skolledningens och lärarnas kompetens i närvaro och empati. Det andra året ska lärarna förmedla sina kunskaper vidare till eleverna. Resultatet av projektet kommer att utvärderas av Centrum för barns och ungdomars psykiska hälsa.

”Om insatsen är effektiv, kommer vi ansöka om ett större forskningsprojekt där flera skolor inbjuds att delta” skriver debattörerna.

Fotnot: Debattinlägget publicerades i norska Dagsavisen 26 juni 2015. Författare var Arild Bjørndal, chef för Centrum för barns och ungdomars psykiska hälsa i Norge tillsammans med Michael de Vibe, senior rådgivare på norska Kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och Hilde Selmer-Anderssen, rektor på Kongsgårdmoens grundskola.

Foto: Pixabay