En lärare som har jobbat hela sitt yrkesliv har garanterat oändliga erfarenheter och situationer som har gjort personen till en bättre lärare. Men när läraren går i pension fångar ingen upp den här kunskapen. Därmed försvinner lärarens yrkesskicklighet från skolan vid pensionsögonblicket. Det här vill didaktikforskaren Ruhi Tyson vid Stockholms universitet råda bot på, enligt en artikel i Skolvärlden.

Ruhi Tyson har nämligen gjort en avhandling om hur man kan synliggöra och föra vidare vad han kallar en lärares yrkesklokhet. Han har försökt hitta en modell för att ta vara på lärarens bildning och praktiska klokhet, en sorts tyst kunskap. Kunskap som kanske inte går att sammanfatta i enkla instruktioner:

”Vi behöver berätta för varandra hur vi gör. Om vi gör det, och samlar flera exempel som visar på hur många olika sätt man kan agera på, så kan vi använda det vid handledning av studenter och för att utveckla undervisningen.” Det säger Ruhi Tyson till Skolvärlden.

Ruhi Tyson hoppas att hans modell med praktiska exempel ska få spridning. Den kan bli till handböcker där många tillsammans väljer vilka exempel som ska vara med. Den kan användas i skolor, genom att lärare delar med sig av sina erfarenheter till kollegorna. All kunskap man delar gör också att man kan lyfta sitt sätt att arbeta. Genom att använda sig av exemplifierande berättelser förtydligar man också vad demokratisk utbildning innebär.