Engagemang, helhetssyn på människan och en anpassning till hur barn utvecklas i olika åldrar kan man tycka bör vara vägledande för pedagogiken i skolan. Det här är några bärande delar i de idéer som bland andra Rudolf Steiner utvecklade redan för ett sekel sedan och som främst förverkligades genom waldorf-pedagogiken. Idéerna är högst relevanta även idag, men får inte tillräcklig plats i dagens skola, menar professor Bo Dahlin.

Inre aktivitet behövs i lärandet

Han är forskare och professor emeritus i pedagogik vid Karlstad universitet och har skrivit en ny bok: Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education. Det är en del i det tyska förlaget Springers serie om tongivande tänkare inom utbildning. I boken går Bo Dahlin igenom vad Steiner sa om pedagogik och han kan där se många kopplingar och överensstämmelser med senare tiders tankar om pedagogik.

Bland annat gäller det Steiners kunskapsfilosofi. Han var tidigt inne på den s.k. konstruktivistiska kunskapssynen, som betonar att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden. Det är ett synsätt som varit populärt ganska länge, men som också kritiserats av personer som tycker skolan är flummig.

Ett viktigt drag i Steiners kunskapsfilosofi är, enligt Bo Dahlin, att han betonade subjektets aktivitet, dvs jagets aktivitet i lärandet.

– Det måste finnas ett aktivt intresse, ett engagemang för att man ska kunna tillägna sig kunskaperna på ett meningsfullt sätt. Det här är också framträdande i flera kunskapsfilosofier som pedagoger tar upp idag.

– Inom en del kunskapsfilosofier talar man om deltagande, eller participatorisk kunskapsutveckling, som handlar om att man lär genom att delta i aktiviteter. Det intressanta och speciella med Steiner är här att han poängterade det inre deltagandet. Det räcker inte att bara vara med och göra saker, utan det behövs också en andlig aktivitet, säger Bo Dahlin.

Ordet ”andlig” känns för många troligen lite främmande, och ordet missförstås ofta (reds anm). I det här pedagogiska sammanhanget menar Bo Dahlin att det handlar mycket om jaget och medvetandet. Andra ord man kan använda är individualiteten, den inre identiteten eller den unika kärnan i varje människa. Där finns också en nyckel till att verkligen kunna se det individuella hos eleverna. Bo Dahlin menar att det inom pedagogiken behövs utvecklade tankar kring detta om det ska bli mer än en god ambition.

För tidigt fokus på det kognitiva går emot utvecklingspsykologin

Härifrån kommer man osökt in på människosynen i pedagogiken, där det finns en del att lära av Steiner och waldorf-inriktningen. Den s.k. pedagogiska antropologin var generellt ett stort tema för några decennier sedan och man talade då mycket om människosyn inom pedagogiken, men det har idag försvunnit, menar Bo Dahlin.

– Det handlar om en helhetssyn på människan där det gäller att förstå att både det kroppsliga, själsliga och andliga är realiteter i hur vi utvecklas. Centralt är också att känslan och viljan är lika viktiga som tanken i lärandet. Dagens skola är mycket fokuserad på tanken och det kognitiva, medan känsla- och viljefunktionerna blivit relativt utarmade. Skolan börjar idag också med de kognitiva funktionerna i för tidig ålder.

Den här frågan hänger direkt ihop med utvecklingspsykologin, som också tillmättes större betydelse tidigare inom pedagogiken, men som enligt Bo Dahlin allt mer har marginaliserats. Bland tongivande kunskapsteoretiker hade bland andra Piaget liknande syn som Steiner när det gäller att man bör vänta med att arbeta med abstrakta begrepp till högre upp i skolåldern.

– Nu verkar det som att det är hjärnforskningen kring hjärnans plasticitet som styr. Man får då utgångspunkten att hjärnan är mer utvecklingsbar ju yngre man är och att man därför ska börja tidigt med allt. Men det är inte bra och går tvärt emot utvecklingspsykologin, menar Bo Dahlin.

Han nämner bland annat en engelsk undersökning där man under lång tid följde skolelever upp i vuxen ålder. Tidig skolstart visade sig då ha negativa effekter på vissa områden när man blev vuxen, bland annat hälsan. Man fann också att tidig skolstart inte hade starka samband med akademiska meriter.

Skolan har mycket att lära av waldorf

I sin nya bok går Bo Dahlin också igenom principer för hur en läroplan enligt waldorf bör se ut. Här finns likheter med den vanliga skolan, men det finns mycket som skiljer sig från hur det i praktiken ser ut i skolan idag.

Han berättar om en utvärdering som gjordes i England för att se vad den vanliga skolan kan lära av waldorf. Här framtonade framför allt omsorgen om barnen och helhetssynen på barnens utveckling. Man betonade också betydelsen av att tala på ett levande sätt och lägga sin själ i det för att få barnens uppmärksamhet, vilket Steiner också var inne på. Det konstnärliga i lärandet lyftes också fram i utvärderingen. Ytterligare en intressant aspekt är rytmen i waldorf-undervisningen, som enligt Bo Dahlin inte alls finns i vanliga skolan, där scheman mer läggs upp utifrån administrativa grunder. Även betydelsen av lärarnas personlighet betonas i waldorf, liksom en bra arkitektur i skolan.

– Undersökningar visar att waldorf-elever trivs bättre i sin skola än andra elever. Jag tror det beror på hela upplägget i waldorf-pedagogiken och att eleverna känner sig sedda, säger Bo Dahlin.

Hög trivsel är troligen positivt för ordningen och disciplinen i skolan, som ju diskuteras mycket i dag. Det som får anses dominera skoldebatten idag är diskussionen om bristande resultat i skolan och Pisa-mätningar. Här tycker Bo Dahlin att man bör fråga sig vilka kunskaper som egentligen mäts. Han menar också att normerna för vad eleverna ska kunna är utformade med för lite hänsyn till ålder och barns utveckling. Angående resultaten från waldorfskolor har Bo Dahlin tidigare forskat kring hur det gått för eleverna. Bland annat visade det sig då att en jämförelsevis hög andel waldorf-elever genomförde högre studier, oavsett social bakgrund. Man var också mer intresserade av samhällsfrågor än andra elever.

Råd till politiker

Om du fick ge politiker några råd och uppmaningar om dagens skola, vad skulle du vilja säga?

– Lyssna mer på pedagogisk forskning utan förutfattade meningar. Tyvärr tar politikerna i regel bara till sig sådant som bekräftar det man själv tycker och som stödjer den egna politiken. Jag vill också uppmana dem att i lärarutbildningen lägga större vikt vid kunskaper om barns utveckling. Lägg också större vikt vid de praktiskt-estetiska ämnena och låt dessa få större plats i skolorna. Inse hur de hänger samman med de kognitiva ämnena, säger Bo Dahlin.

Bo Dahlins nya bok – Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education hittar du här.