Antarktis svämmar över, regnskogarna skövlas och jordarna utarmas som ett resultat av vår livsstil. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan i Sverige, vi verkar vara olyckligare än någonsin trots att vi toppar listorna över välfärdsländer.

Vi står inför ett paradigmskifte där synen på välstånd måste ändras. Vad innebär egentligen ett rikt liv? Och vad är lycka?

Bhutan, även kallat Lyckoriket, är ett mycket litet land uppe bland Himalayas toppar, inklämt mellan Indien och Kina. Där har kungen bestämt att man ska börja mäta landets välstånd i form av bruttonationallycka (BNL) istället för den klassiska bruttonationalprodukten (BNP).

Det nya lyckoindexet mäter nio olika faktorer:

• psykiskt, fysiskt och andligt välbefinnande
• tidsutnyttjande
• social vitalitet
• samhällelig vitalitet
• ekologisk mångfald
• kulturell mångfald
• levnadsstandard
• utbildning
• god samhällsstyrning

Utifrån resultatet kan sedan regeringen kategorisera befolkningen i två grupper: antingen lyckliga eller inte-ännu-lyckliga (Gillar så mycket att de valt att kalla dem för inte-ännu-lyckliga istället för olyckliga red. anm.) Regeringen använder sig sedan av detta för att identifiera områden som innehåller lite för många inte-ännu-lyckliga och se till så att de också får lite mer av det där som gjort de lyckliga lyckliga. Frågor som ”vad skapar mening i en människas liv” blir plötsligt högst relevanta i en politisk debatt.

”Strävan efter lycka är kollektiv, även om den kan upplevas djupt personligt” kan man bland annat läsa i rapporten om BNL som getts ut av The Centre of Bhutan Studies. Sydsvenskan har publicerat en intressant text av Peter Singer, en australisk filosof och professor i praktisk etik, som även belyser problematiken kring omöjligheten med att hitta ett objektivt mått på lycka. Singer väljer dock att citera John Maynard Keynes: ”Jag har hellre ungefär rätt än exakt fel.” För oavsett utvecklingspotential: visst känns det som att Bhutan är på väg åt ett mer hållbart håll än vi?

Bhutan har blivit som ett paradexempel för resten av världen på hur man faktiskt kan förändra ett helt samhälle. Genom att omsätta hållbar utveckling i praktiken har landet dessutom fått en av Sydostasiens snabbast växande ekonomier. FN har plockat upp idén och diskuterar hur man kan utveckla det vidare. Även den svenska regeringen har givit i uppgift att utreda liknande mätmetoder för att mäta svenskarnas lycka, med deadline 1 juni 2015. Fortsättning följer med andra ord…!

I väntan på regeringen kan du kolla in dokumentären Korrespondenterna i Bhutan på SVT Play.