Husen ligger utspridda som färgstarka jättelika kojor med välvda tak invid åkrar och dungar på den sörmländska slätten. Byggnaderna ger ett lekfullt intryck i landskapet. De väcker nyfikenhet och en mängd frågor. Kan man bygga så här? Husen har sina egna udda vinklar och vrår och är färgsatta i rosa, himmelsblått och lila.

Husen i Ytterjärna ligger vackert och ofta oväntat placerade i naturen. Inomhus flödar det livgivande ljuset genom de stora fönstren och den genomtänkta ljusdesignen inomhus. Här bjuder landskapet och byggnaderna på en harmoni. Den som nyss lämnat den intensiva biltrafiken på E4:an någon kilometer bort känner sig som på en annan planet, här står människans välbefinnande i centrum.

Det sägs att arkitekt Erik ”Abbi” Asmussen varje dag tog den lilla stigen från ladan och sin ateljé nere vid stranden till matsalen på Rudolf Steinerseminariet. En blå träskylt med texten ”Abbi road” visar än idag stigen ned mot ladan. Det var även här han hade sin bostad, en enkel liten lägenhet vid elevbostäderna som han själv ritat.

Det var i det sörmländska åkerlandskapet med sina kullar som han fick möjlighet utveckla sina tankar om en enkel, hållbar, lekfull, mänsklig och livgivande arkitektur. Under åren uppfördes här byggnader som Vidarkliniken, Robygge, Saltå kvarn och det som kom att bli hans sista större arkitektoniska verk, Kulturhuset, invigt 1992. Flera av dem mångfalt prisbelönade och alla inplacerade i en finstämd dialog med det omgivande landskapet. En organisk arkitektur som vill människan väl.

På tvärs mot dåtidens ideal

Erik Asmussen var dansken som kom att bli en av svensk arkitekturs mest särpräglade personligheter. Han var internationellt känd för sin arkitektoniska stil och samtida med arkitekten Ralph Erskine, som han också var god vän med. Båda två kom att prägla en del av den svenska arkitekturhistorien fram till 1990-talet. De kom att bryta med traditioner och rådande uppfattningar och gick sina egna vägar på tvärs mot dåtidens arkitekturideal.

Asmussen lärde sig muraryrket, vilket också syns i många av hans byggnadsverk. Inte minst de magnifika öppna spisarna på många håll i Ytterjärnas hus vittnar om detta. Ingen av de vitrappade spisarna är den andra lik.

Redan 1947 kom han i kontakt med den antroposofiska rörelsen, tack vare sin fru. Första uppdraget med antroposofisk inriktning blev att rita Kristofferskolan i Bromma som stod klar 1967. Det blev början på en lång livsgärning inte minst i Järna.

̶  Asmussen var en mästerlig lyssnare. Han talade inte så mycket själv, utan sa helst så lite som möjligt och så tecknade han. Plötsligen kunde han få inspiration och komma med en skiss på något nytt bygge. Han hade mycket humor. När han väl sa någonting så var det ofta påfallande träffsäkert, berättar Anders Kumlander, Vidarstiftelsens ordförande.

Harmoni och värme som ger livslust

Byggnaderna ute bland åkrar och kullar inrymmer vackert gestaltade rum där ljuset får strömma in genom stora fönster. Besökare vittnar om att de blir upprymda, känner sig omslutna av en harmoni och värme, att de får tillbaka livslusten när de vistats i och omkring de fantasifulla husen, i trädgårdarna och den omgivande naturen.

̶  När patienter kommer till Vidarkliniken så händer något med dem. Det blir så tydligt att miljön påverkar dem. Arkitekturen, atmosfären, färgsättningen samverkar tydligt med den vård de får, säger Anders Kumlander. Miljön och omgivningen påverkar välbefinnandet i väldigt hög grad, men det har nästan glömts bort idag när vi bara lär oss att tänka i stuprör och inte se på våra liv som en helhet.

Den både formrika och färgstarka arkitekturen vore inte lika fascinerande utan alla de små uttänkta detaljer och lösningar som besökarna möter. Vackra handtag, ledstänger, pelare som sträcker sig flera meter upp i taknocken, fönster i alla väderstreck som får det naturliga ljuset att strömma in. Varje rum, varje plats har också sina karakteristiska lampor som Asmussen var mycket noga med hur de skulle te sig.

Arkitektur för alla sinnen

̶  Ljusbehandlingen var ett av hans starkaste element. Han skapade en organisk arkitektur på sitt eget sätt med en nordisk enkelhet. Ljuset var en stor och avgörande del i detta, avslutar Anders Kumlander.

Arkitekturen i Ytterjärna är skapad av Eric Asmussen och hans medarbetare för alla mänskliga sinnen. Formen, gestaltningen och färgsättningen bildar en sensitiv arkitektur och livsmiljö som än idag känns radikal och nydanande.

Erik ”Abbi” Asmussen, (1913–1998), var en dansk arkitekt verksam i Järna. Han var tydligt inspirerad av den antroposofiska arkitekturen. Han är arkitekten bakom de många karakteristiska och prisbelönta byggnaderna i Ytterjärna.

Nästan utomjordiskt stora, avtecknade sig klotrunda flockblommor på raka stänglar emot den lilla, lilla stugan i skogskanten.
Med bävan närmade jag mig för att knacka på hos den ensamma gamla som hade rykte om sig att vara vresig.

Hon spände blicken i mig och bekräftade att det var kvanne.
– Det är en ärkeängelört!

Jag andades ut, på denna plats fanns en växt som måtte skydda emot allt ont! Och så illa var det inte med gummans humör heller, bara lite egensinnig.
Förväxla inte Kvanne med björnfloka, som är giftig. Kvannens blomflockar är runda och stjälken glatt, medan björnflokans blomflock är plattare och stjälken fårad och strävhårig.

Det var legenden om kvannen jag ville komma till, hur kvannen fick sitt namn: Angelica Archangelica, den som bästa örtkännaren Eigil Jensen berättade en gång:
”På den tiden, då pesten härjade i Europa, visade sig ärkeängeln Mikael för en eremit, stack en kvanne i handen på honom och befallde honom att gå till de sjuka och döende, för att bota dem med denna växt.”

Kvannen har vandrat från vår fjällvärld ner till Sydeuropa, alltså den motsatta vägen jämfört med många andra läkeväxter. På Grönland, i Norge, Sverige och Finland, i nordliga växttrakter på fuktig, ljus kiselberggrund har kvannen sitt ursprung och där tilltar den i kvalitet och kvantitet.

Nästan tropiskt ymniga blad med en aromatisk doft springer ur kraftiga bladskedar på ihåliga stänglar. En kort, bred pålrot och gulgröna blommor som utvecklar sig andra året och sätter frukt innan hela plantan dör. Om hösten skördas fröna som sås strax efter. Unga stjälkar skördas före midsommar och blad före blomningen.

Användning i mat och annat

Kvannen har varit en viktig grönsak för samerna som mest levde på kött och fisk. Det var även vanligt att de rökte torkade rötter och blad av kvanne som ersättning för tobak. Kvannens eteriska olja sittrar på tungan. Hackade blad rekommenderas att blandas med syrlig frukt för att minska behovet av socker. Späda stjälkar kan kokas som grönsak eller kanderas till uppiggande småsnacks eller garnering av desserter.
Blad, frön och rotbitar kan användas till te. Torka och pulvrisera först och förvara mörkt. Blommorna strös över glass eller ost…

Hela plantan kan användas. Häng upp den i taket för att låta den sprida sin friska doft. Det gjorde man som ett medel emot mal och vägglöss och det kan vi nu med om vi vill. Doften sägs avvärja åksjuka!

Medicinsk användning

Under förkristen tid användes kvannen vid hedniska högtider och blev senare känd som ”Den heliga andens rot” som skyddade mot onda andar och häxkonster.

Teberedning av rot och frö kokas ett par minuter, medan blommor och blad skall stå och dra i en kanna med lock. Teet rekommenderas mot hosta, snuva och väderspänningar. För att stärka ämnesomsättningen ytterligare kan teet beredas tillsammans med anis, fänkål och kummin.

Magmedicinen Iberogast huvudingrediens är angelicae radix, kvannerot.

Lite torkad rot kan tuggas och lindra tandvärk och stärka immunförsvaret vid förkylning. Samerna gjorde så.

Som badtillsats verkar roten stimulerande på nervsystemet och dränerande på lymfsystemet i mag-, tarm- och andningsområdet.

Archangelica comp. från Wala ingår i Weledas Husapotek för behandling emot heshet, rethosta och svullna lymfkörtlar.

Ekollon, valnötter, bark, blad, svamp, rötter, löss, matavfall och kanske en rostig skruv, i en puttrande gryta färgar textilier i naturens alla skiftande nyanser.
Med lite kunskap om det nära och enkla kan man ge nya möjligheter för den fläckiga tröjan och förvandla sidennattlinnet till en makalös aftonklänning.

Intresset för produkter som säljs som one-offs ökar även i Sverige. Hög hantverksmässig kvalitet betraktas som exklusivt. I vissa kretsar lappar och lagar man, i andra surdegsbakar och mjölksyrar man, andra stadsodlar, plastbantar och containerdyker. Snart kanske vi lämnar in våra kläder till små hemmafärgerier som vi gjorde förr.

Varför inte börja med lökskalet, morotsblasten eller bönavkoket från köket och låt resten komma sen! Precis som med matlagningskonsten och konsten att hjälpa sig själv med örter och teer, varma bad och insmörjningar kan vi återta kunskapen och tilltron till att ”man kan själv”.
Kännedom om det vi bär närmast huden ger en god känsla!

Växtbaserade färger förändras efter ljus och kontakt med andra substanser, därför bör de tvättas varsamt liksom älsklingströjan som också kan bli urtvättad med tiden. Ju mer ljus och gnidhärdig färgen är ju dyrare vara. Detta gäller även med syntetiska färger.
Naturlig färgning innebär ett utforskande av och ansvarsfullt förhållande till naturen.
Som en uppföljning till tidigare publicerade artiklar här på Ytterjärna Forum, om fibrerna ull, hampa och lin, vill jag gärna berätta lite om färgen som hör till i och med att färgning inkluderats i var mans hem vid beredning och färdigställande av textilier till vardags och till fest. Denna kunskap sträcker sig långt tillbaka i Sveriges historia, från stenåldern fram till mitten av 1800-talet då de syntetiska färgerna tog över och textilindustrin satte fart.

Färg från naturen som löser sig i vatten har ingen egen substans som ett pigment har. Genom att lägga ett textilmaterial i vattnet kan färgen överföras direkt och få en förlängning i textilen innan den hastigt förflyktigar sig.

Så har man tagit tillvara och satt färg på sina kläder och så gör konsthantverkare och hobbyfärgare för att skapa unika ting där ingen är den andra lik.

I princip är gångordningen denna:

Koka växterna i en timme, låt stå över natten, sjud garnet eller tyget i avkoket en timme, skölj.

Ecoprint: Avtryck av ett blad som lindas hårt emot tyget kokas eller ångas i en timme, skölj eller låt svalna i kokvattnet före sköljning.
Banka ett avtryck av kronbladen från en blomma mellan två tyg eller måla med färgvattnet, gör reserveringar och konstfulla knytningar – möjligheterna är många.

Kunskapen om betning, PH värde, garvämnen, tanniner, koktid, temperatur, tvättning, mönster, proteinfiber eller cellulosafibrer, odling och skörd, tillkommer. Märk att man behöver beta för att färgen skall få bättre fäste. En bra bok med generösa råd och beskrivningar är Lina Sofia Lundins, Naturlig färgning, Natur och kulturs förlag 2017.

Svart
Idag är den svarta färgen den giftigaste.
Mode är den andra största miljöförstörande faktorn efter olja.
Till en vanlig nyköpt T-shirt kan upp till fyra kilo giftiga kemikalier ha använts i framställningen.
För att färga svart på naturlig väg kan man blanda rött och blått. Mörka hållfasta nyanser fås av krossade ekollon, valnötter eller galläpplen och lite rostigt järn. Järnet i färggrytan leder ut färgämnena som gärna vill förena sig med järnet.

Blått
Den blå färgen finner vi inte så lätt i naturens egna färgspektrum.
Indigo Indigofera tinctoria för djupblått är svårt att odla i Sverige. Den importerades i äldre tider.
Hemliga recept och alkemi gav en särskild attraktion kring det blåfärgade plagget. Läkeväxten Vejde Isatis tinctoria ger en blå färg med drag åt det gröna, den innehåller naturlig indigo och trivs förhållandevis bra i vårt land men liksom Indigo, lösgör sig inte färgen i vatten. Pottaska från urin eller Natriumhydrosulfid och ammoniak aktiverar den blå färgen. Fermentering är en jäsningsprocess som på naturlig väg gör den tillgänglig att överföra på ett garn eller tyg.
Våra traditionella blåmönstrade madrassöverdrag färgades från början med vejde, liksom den ursprungliga svenska flaggans blåa färg. Det gula korsets färg kom från färgreseda Reseda luteola.
Blått som färgas över med gult ger grönt.

Rött
En av de vanligaste färgväxterna är krapprötter från Rubia tinctorium som färgar varmt rött. Färgämnet Alisarin framställs även kemiskt.
Karminröd, E 120 är en kallare färg som kan spädas åt det rosa eller maximeras åt det lila, den utvinns från den krossade korschenillsköldlusen som är både ätlig och älskad av stora konstnärer som Rembrandt, vermeer, velázquez. Karmin används både i korv, godis, läsk och smink. Faktiskt är den naturliga E 120 billigare att framställa än den kemiska färgen, därför finner vi den fortfarande i mathyllorna.
En annan ätlig färg är rödbetans, E 162, som dock ej är färgbeständig.
Kärnveden från röd Bresilja. Färgämnet är döpt efter vedens röda färg, brasa och gav landet Brasilien sitt namn.
Purpursnäckan Murex lilaröda färg bars av kungar och välbeställda och krigarna i Sparta. 12 000 snäckor behövs för att framställa 1,4 gram av färgämnet.

Gult, beige och brunt
De mest förekommande växtfärgerna som vi finner i naturen går i gult, beige och ljusbrunt.
Blad och stjälkar av brännässla kan ge sandgrågröna toner. Tall och gran gråbruna toner, avokadoskalen färgar underbara rosagrå toner och har du sparade använda tepåsar kan du färga varma beigerosa toner.
Al, asp och björklöv, renfana, fänkål, lökskal, ljung och lav är några exempel på växter som färgar gult.
Färgväxter har varit handelsvara mellan länder och världsdelar genom kulturepokerna. Sverige exporterade stora mängder lav under 1700 talet.
Växtfiber är kompaktare och knepigare än proteinfiber att färga. Siden tar emot färgen bra utan betmedel.

Här ett experiment:
I ett soligt fönster eller vid kaminen ställs en glasburk med varmt vatten, en näve blad från kryddskåpet, tillexempel salvia och rosmarin eller bara lite gurkmeja, lägg i ett stycke sidenduk i ett par dagar minst. Vänd och skaka burken ibland – låt se vad som händer!

Sist hoppas jag trädgårdsmästaren och färgkännaren Kaili Maide gör om sin färgutställning i Bergianska Trädgården nästa sommar.

Vad är egentligen ande och andlighet? Många filosofer, både idag och från förr, beskriver andebegreppet som något allmänmänskligt, vitalt och viktigt i människors liv och föreställningsvärld. Nu finns en ny svensk antologi som belyser andebegreppet brett ur olika filosofiska perspektiv, fritt från det religiösa och mystiska.

Boken heter just Om anden, filosofiska perspektiv på ande och andlighet. De cirka 120 sidorna innehåller texter av svenska filosofer som ”i dialog” med tidigare filosofer som Paulus, Hegel, Scheler, Steiner och Tillich försöker utforska andebegreppet. Författarna är Jonna Bornemark, Per Johansson, Gérard Lartaud, Jari Ristiniemi, Hans Ruin och Sven-Olov Wallenstein.

Förståelse av världen och tillvaron

– Anden är ett begrepp som är spännande att utforska på samma sätt som andra abstrakta begrepp vi använder i vardagen, som exempelvis tanke. Andebegreppet är idag starkt färgat av det religiösa livet, men så behöver det inte vara. I boken upptäcker man att begreppet kan nyansers på många olika sätt. Ande och andlighet kan vara något som förklarar och fördjupar synen på tillvaron, säger bokens redaktör Paula Hämäläinen Karlström.

Anden som begrepp har hängt ihop med människans föreställningsvärld sedan urminnes tider och representerar något viktigt i människors liv. Det finns många olika sätt att se på detta och vilken betydelse anden eller andligheten har i olika sammanhang. Här är några få lösryckta (och hårt redigerade) axplock av de många aspekter på andebegreppet som berörs i boken:

• Andens varande kan ses som en styrande idé som bottnar i uppfattningen att all filosofi handlar om att spåra det som är gemensamt för människor.

• Andebegreppet kan ha en potential för människor att inifrån sig själva erfara något av det som tidigare varit exklusivt för den religiösa världen. Avhysningen av andebegreppet från den moderna människans liv riskerar osynliggöra en aspekt som säger något viktigt om oss själva.

• Andebegreppet kan användas som en sammansatt och verksam företeelse som möjliggör en förståelse av världen. Anden är då inget bortom världen, utan just den förstådda och begripna världen.

• I begreppet ande kan man ana en bestämning för något varaktigt som lever över tid och som synliggör det tidsligt historiska – som en fråga om det bärande och dess kraft.

• Anden ger utrymme att växa från att främst motsvara en intellektuell förståelse till att även omfatta och vara en praktik och en individuell, religiöst obunden erfarenhet. I praktisk verksamhet kan anden komma till uttryck som en dimension av att vara människa.

• Andebegreppet kan ses som en interaktion i samspel med livet och möjliggör en förståelse av tillvaron från ett mer helhetligt och andligt perspektiv. Anden blir här ett helhetsbegrepp som möjliggör en mänsklig grundhållning kännetecknad av en öppenhet för livets, eller varats djupdimensioner.

• Anden kan också kopplas ihop med begrepp som frihet och ofrihet, medvetenhet och omedvetenhet, där frihet är en förutsättning för medvetenhet, som driver en människas hela livsattityd inifrån.

Paula Hämäläinen Karlström tycker att det saknats bra svenska böcker om de här filosofiska frågorna och att den nya boken delvis fyller den luckan. Boken ges ut av Kosmos förlag och riktar sig till alla som är intresserade av anden som begrepp.

Hagtornens röda bär pärlar som bloddroppar ymnigt över hela busken.
Som blod så röda som kom de för att minna om hjärtat.
Det är inte sällan så att en medicinalväxt bildligt tillkännager sin förbindelse till att läka och stödja ett visst organ, genom sin likhet med det organ den kan hjälpa.
Lika botar lika heter det.

Blommorna är en vacker syn i maj- juni med tusen, tusen vita, av bin omsusade, fembladiga blommor i klasar. I varje blomma syns de hjärtformade ståndarknapparna, som enligt signaturläran tyder på ett växtanvändningsområde. I mitten en, två eller tre ståndarknappar som visar på vilken art det är liksom i frukten en, två eller tre hårda kärnor. Det finns rundhagtorn, spetshagtorn, trubbhagtorn eller korallhagtorn och dessutom en mängd korsade småarter.

De verksamma ämnena i hagtorn är väl genomforskade och används än i dag inom alternativmedicinen och i den traditionella kinesiska medicinen. Ibland kan, under översyn av läkare, hagtorn och den giftiga växten digitalis kombineras vid hjärtåkommor.

Hagtorn trivs som namnet anger i öppna hagar, i lunder och häckar. Crategus kommer av grekiskans kratos som betyder hård. Hårda och månghundraåriga blir de små knotiga träd med vassa taggar vars trä duger till både kugghjul, redskap och käppar. Av barken kan man färga gult.

Bären är mjöliga och inte så märkvärdiga i smaken men prova gärna att koka gelé. Det är viktigt att sila bort kärnorna eftersom de innehåller en liten mängd amygdalin som kan utveckla cyanväte vid förtäring precis som hos aprikoser och persikor.

Te kokas på blommor och blad och torkade stötta bär. Bären behöver kokas i 15 minuter. Hagtorn är en av de få växter vars te vid behov kan intas varje dag, år efter år. Skriver Pelle Holmberg och Marie-Louise Eklöf i Prismas vilda örtabok.

Denna dricka torde stärka krafterna och lugna ett oroligt hjärta eller bara öka trevnaden en ruskig afton.

Glögg

Ingredienser:

0,5 l hela tvättade hagtornsbär
1,5 l vatten
1,5-2 dl strösocker (efter egen smak)

2 st kanelstänger
2 st stjärnanis
1 bit pomeransskal
1 cm färsk ingefära
4 st tsk hela kardemummafrukter
7 st kryddnejlikor

Gör så här:

Lägg alla ingredienser i en kastrull och koka upp. Låt puttra under lock på medelvärme tills bären tappat sin röda färg (ca 10-15 minuter). Låt sedan blandningen stå och dra ett tag, åtminstone en timme. Tappa upp och förvara på glasflaska. Servera varm, gärna med nötter i.

Två kärleksört hänger uppochned över sängen och sträcker sig emot varandra eller ifrån varandra under natten, var och en representerar de en av parterna i en kärleksrelation.
Så spådde man i kärlek i midsommartid inför framtiden med den man höll kär.

Kärleksört fortsätter att växa om man plockar den med roten, även utan vatten eller näring. Trinda, blanka blad förser den med det den behöver och därför gör rosenroten sig vacker och ny länge efter den plockats.

En sommar varm som denna klarar den sig utmärkt mot torka och sol tack vare sina vattenfyllda, blågröna blad som är läskande goda i sallad. Krossade blad har använts på dåligt läkande sår och emot brännskador och gikt.

I naturligt framställd hudvård har kärleksörten vitaliserande och stärkande verkan på skadad och irriterad hud. Rotknölen innehåller 10 % kolhydrater vilket gör att den räknas som en av de fjorton viktigaste växterna i en överlevnadssituation. Roten bör kokas för att mildra beskan innan de skall ätas på senhösten, medan bladen är som bäst hela sommaren från att de knoppar upp i sandiga skrevor och steniga slänter.

På hösten blommar kärleksörten när andra blommor vissnat. Gulaktig blommar den ursprungliga kärleksörten i våra trakter men i rabatter och som snittblommor gör sig tillexempel Hylotelephium Matrona vackert. Allt från grönt, gult, rosa, lila och brunrött prunkar kärleksörten frodigt. Många är arterna inom crassulaceae fetbladiga växter.

Fetknopp, sedum, ett eget växtsläkte inom familjen fetbladsväxter känner vi från naturtak, bergiga hällar och torra kullar. Suckulenter är tåliga vattensamlande växter som finns i många olika arter över hela världen. Namnet suckulent kommer från latinets succus som betyder saft eller vätska.

Rosenrot, Rhodiola rosea den nordiska ginsengen är också den en art inom familjen fetbladiga växter. Den växer vilt i fjällen. Som små prinsar och prinsessor med gyllene kronor vandrar de obekymrade i den karga naturen. Det finns alltid dem som är extra begåvade med rikedom och glans bland oss andra grå och medelmåttor– Ros luktar det om dess fot!

Om rosenrotens många fördelar för vårt välbefinnande talas det om för tusende år sedan. I Gula Kejsarens bok omnämns den som en av de högst rankade läkeväxterna.

40 (!) aktiva beståndsdelar som varierar beroende på växtplats sägs kunna motverka ett fyrtiotal olika åkommor och krämpor. Grekerna menade att den botade huvudvärk, samerna åt den mot skörbjugg, kineserna använde den som afrodisiakum och i nutid tas rosenrot som kosttillskott emot alla former av stress. Det är ovanligt med ett medel som både tillskrivs förmågan att verka rogivande och uppväckande av hjärnan och vitaliserande av kroppen på samma gång.

Gott gör det oss att se till det som ger kärlek och glädje utöver arbete, frid och vila. Genom en kärlekslek fick kärleksörten sitt namn.

Årets Right Livelihood Award, även kallat ”det alternativa Nobelpriset”, delas ut för modiga och innovativa insatser mot korruption i Guatemala, för mänskliga rättigheter i Saudiarabien och för ökad bördighet på tidigare ödelagda marker i Afrika.
– Pristagarnas banbrytande arbete för demokrati, ansvarsutkrävande och för att återställa skövlade marker skapar hopp och förtjänar att uppmärksammas världen över. I en tid av alarmerande miljöförstöring och bristande politiskt ledarskap visar de att en annan framtid är möjlig, säger Ole von Uexkull, som är chef för Right Livelihood-stiftelsen.

Utöver själva priserna lovar stiftelsen alla pristagarna ett livslångt stöd. Man kommer bland annat att göra sitt yttersta för att försvara dem och stärka deras kontakter med andra förändrare runt om i världen, och man kommer även sprida deras idéer via media, universitet och FN.
Att människor och organisationer genom Right Livelihood Award får internationell uppmärksamhet ger ett visst skydd, och det är i många fall viktigt eftersom de inte sällan har mäktiga motståndare. Bland årets pristagare sitter exempelvis tre personer i fängelse i Saudiarabien.
Själva prisutdelningen sker i Stockholm den 23 november i år. Då ska de flesta av årets pristagare vara på plats, utom de som stoppas av utreseförbud eller annat, vilket inte är helt ovanligt. I samband med prisutdelningen hålls också ett seminarium med pristagarna i Stockholm och därefter även en rad möten med makthavare i Europa.

Banbrytande arbete som gör stor skillnad

I år är det sju personer som får The Right Livelihood Award för att de enligt den internationella prisjuryn arbetar på ett visionärt och föredömligt sätt för att lösa globala problem. Syftet med priset är just att hedra och stötta modiga människor och organisationer som gör sådana insatser.

Thelma Aldana (Guatemala) och Iván Velásquez (Colombia) får årets hederspris “för deras innovativa arbete med att avslöja maktmissbruk och väcka åtal mot korruption, vilket ökat förtroendet för offentliga institutioner”. De har spelat avgörande roller i en av världens mest framgångsrika anti-korruptionsinsatser i Guatemala. De har drivit arbetet med att bekämpa de djupt rotade kriminella nätverk och den korruption som plågat landet under decennier.
Arbetet har bland annat skett genom ett unikt samarbete mellan den nationella åklagarmyndigheten och en internationell FN-kommission – en modell som blivit en förebild för andra länder med liknande problem. Aldanas och Velásquez arbete har resulterat i ett flertal känsliga brottsutredningar på hög nivå, med åtal och arresteringar ända upp på presidentnivå. De har mötts av mycket motstånd och tagit stora personliga risker. Deras insatser har hittills resulterat i att mer än 60 olika kriminella nätverk identifierats, över 300 fällande domar avkunnats och 34 förslag till reformer av rättssystemet lämnats in.

Fängslade pristagare

Tre priser på 1 miljon kronor vardera går till personer som gjort viktiga insatser i Saudiarabien och Afrika.

Människorättsförsvararna Abdullah al-Hamid, Mohammad Fahad al-Qahtani och Waleed Abu al- Khair (Saudiarabien) delar ett pris “för sina visionära och modiga ansträngningar för att reformera det totalitära politiska systemet i Saudiarabien, med utgångspunkt i universella mänskliga rättigheter”.  De har envist arbetat för att reformera ett land där kungafamiljen har ett oinskränkt maktmonopol. De tre pristagarna har med fredliga medel utmanat det auktoritära systemet och verkat för mänskliga rättigheter samt etablerandet av en konstitutionell monarki. al-Hamid, al-Qahtani och Abu al-Khair kräver maktdelning och jämlikhet för alla, inklusive avskaffandet av det manliga förmyndarskapet som berövar kvinnor deras mest grundläggande rättigheter. Till följd av deras modiga kamp för ett mer pluralistiskt och demokratiskt samhälle har de tre pristagarna dömts till fängelsestraff på mellan 10 och 15 år. Idag sitter alla tre fängslade.

Pris till ”mannen som stoppade öknen”

Lantbrukaren Yacouba Sawadogo (Burkina Faso) får priset “för att han förvandlar karga landskap till skog och visar hur lantbrukare kan göra jorden bördig genom att använda lokalbefolkningens kunskaper på ett innovativt sätt.”  Han är känd som “mannen som stoppade öknen” och har genom en speciell metod mycket framgångsrikt drivit upp skog på mark som tidigare varit ofruktbar och övergiven. Metoden, som han löpande förbättrat, bygger på experiment med traditionella planteringshål för jord, vatten och biomassa. Sawadogo har alltid delat med sig av sina kunskaper, tagit emot tusentals besökare och gett kurser till andra lantbrukare. Det har lett till att tusentals hektar av tidigare obrukbar mark nu grönskar i Burkina Faso och Niger. Det här har ofta resulterat i ökad matsäkerhet eftersom metoden hjälper till att binda regnvatten i marken och förbättrar jordens bördighet. Bönderna kan odla grödor även under år av torka, träden ger också inkomstmöjligheter och fattigdomen minskar.

Får torrmarker att grönska

Agronomen Tony Rinaudo (Australien) får priset “för att han i stor skala visar hur torrmarker kan fås att grönska med minimala resurser, vilket förbättrar livsvillkoren för miljontals människor”. Han är sedan decennier tillbaka bosatt och verksam i Afrika. Där har han utvecklat en lösning för att möta den extrema avskogningen och ökenspridningen i Sahel-regionen. Genom hans enkla åtgärder kan lantbrukare skydda lokal växtlighet och få den att återhämta sig, vilket har förbättrat levnadsvillkoren för miljontals människor. Teknik går ut på att driva upp träd från redan existerande rotsystem. Att förändra attityder är nyckeln till Rinaudos framgångsrika arbete. Med hans metoder har lantbrukare lyckats återställa 50 000 kvadratkilometer land med över 200 miljoner träd, enbart i Niger. Potentialen är enorm. Man skulle kunna få ödelagda torrområden motsvarande Indiens storlek att frodas.

Nu är det knappt två veckor kvar till riksdagsvalet och debatterna går heta. En av Ytterjärna Forums återkommande frågor är hållbarhet och politikerna pratar gärna vitt och brett om just det – men vilka har den bästa planen enligt hållbarhetsexperterna?

För den enskilda personen kan det vara svårt att sortera i politikernas anklagelser gentemot varandra och egna faktiska förslag. Aktuell Hållbarhet har tillsammans med Dagens Industri därför undersökt de politiska partiernas åtgärder gällande hållbarhet inför riksdagsvalet. De har bett partierna att rada upp sina tre främsta åtgärder inom ett antal hållbarhetsfrågor.

Miljöpartiet och Centerpartiet hamnar högst upp på experternas lista, när det gäller bäst hållbarhetsplan. Aktuell Hållbarhet skriver vidare:

”Att Moderaterna med knapp marginal föreslår mer konkreta och genomförbara åtgärder än Socialdemokraterna är desto mer intressant med den rödgröna regeringens mandatperiod som bakgrund. Har Moderaterna, som traditionellt legat lågt i miljöfrågor, fått upp ögonen eller har Socialdemokraterna tappat gnistan efter interna brottningsmatcher med Miljöpartiet?”

Skillnaden mellan bästa och sämsta parti är inte alltför stort, undantaget Sverigedemokraterna vars hållbarhetspolitik bedöms vara väldigt passiv. Partiernas förslag om hur de vill minska transporternas miljöpåverkan bedöms som mest genomtänkta. De områden som innehåller minst konkreta åtgärder handlar om hur näringslivet ska förändras till hållbara affärsmodeller och hur man bättre ska skydda mänskliga rättigheter i andra länder där svenska företag är verksamma.

Här kan du läsa hela artikeln och få veta mer om hur respektive parti vill lösa hållbarhetsutmaningarna.

Gurkörten står som en flödig glädje i blom hela sommaren. Blå stjärnblommor som lyses upp underifrån av kvällssolens sneda strålar omgiven av strävhåriga dagglittrande blad. Ett dimblått svävande moln i rabatten, frösådd eller självsådd, en ört i örtagården som får stå oskördad för dem som ej vet att nyttja dess gåva.

Smaka på en lustig blå, nyp av ett par blommande grenspetsar, några mindre blad då och då för att stoppa i soppan, i mangoldröran eller örtpeston till pastan, i saftbålen, i salladen eller i kvällsteet — som den lilla smaksförhöjaren och ögonfägnaden.

Användning

Gurkörtens smak förvånar, den sägs likna gurka, sval och frisk, men den smakar också fisk eller är det ostron den påminner om? Kan det bero på det rika innehållet av fleromättade fetter i den olja som kan pressas ur fröna? Oljan, som har högre halter gammalinolensyra (GLA) än både svartvinbärsolja och nattljusolja, är anledningen till att forskarna intresserat sig för dess medicinska effekter. Var det därför munkarna tog med den till sina örtagårdar?

GLA behövs för att kroppen ska kunna bilda prostaglandiner, hormonliknande ämnen som är av yttersta vikt för vår hälsa.
Några av områdena där gurkörtolja inom forskning och naturmedicin visat sig särskilt välgörande är som tillskott i modersmjölkersättning till för tidigt födda barn och mot premenstruella besvär, mot mjölkeksem, böjveckseksem hos barn och mot torrhet och klåda hos äldre.

Inom folkmedicinen räknas gurkörten som en av de fyra hjärtstärkande örterna: myskmadra, luktviol, ros och gurkört. Den ordinerades mot nervösa hjärtbesvär, melankoli och hypokondri. Som te ansågs gurkörten ha välgörande inverkan på dåligt arbetande lever. Teet kunde också baddas på ögonen för att lindra ögoninflammationer. Krossade blad lades som grötomslag på svullnader och skrubbsår eller för att behandla förkylning, hosta och bronkit.

Olja

I Grekland har man sedan urminnes tider använt olivolja för att bevara spänst och styrka i hud och hår. I Indien använde man sesamolja och i Afrika sheasmör, i Sydamerika använde indianerna jojobaolja för att vårda och skydda sin hud. I Norden odlades redan vid bronsåldern lin, oljedådra och åkerspärgel för utvinning av växtolja som tillskott till animaliskt fett och fett från nötter man fick genom födan.

Vegetabiliska naturliga oljor är rika på näring och vitaminer som de får av fröer och växter. Att finna rätt olja för sin hud typ kan kunskapen om naturens apotek hjälpa till med. Kallpressad olja eller ett oljeuttdrag av gurkört är särskilt väl ämnad att vårda hud med eksem eller akne. Värm oljan först i händerna och stryk över ansikte och hals och där du behöver på ren och ännu lite fuktig hud. Olja är liksom ett serum för kropp och sinne, ett värmande, höljande smörjmedel för välmåga och ett lättsamt humör.

Förväntans blida ansikte vänder sig hän emot den som kommer utefter vägen. Tålmodigt väntar den blå blomman på att hennes hjärtans kära skall komma. Månne den annalkande vara solen själv? Den utslagna blå blickar med kärleksfull glädje tills hon vissnar, då tar nästa blomma vid med ett uttryck av kärleksfull visshet om än med ett stråk av sorgmod över sig som kan anas i nyansen av det ljusa lila. Hon ger aldrig upp hoppet, Cikorian, den ståndaktiga, vårdtornet som reser sig över de övriga växterna vid vägkanten. Från juli till september blommar denna korgblommiga blomma om förmiddagarna.

Blåblinka, jernört, vägvårda (från det tyska Wegwarte som även betyder vägvänta) är olika namn på örten som har inspirerat till medeltida legender och förkristliga gudasagor. Hos de gamla germanerna var cikorian en trollört som gav lycka i livet och starka kroppskrafter. Särskilt kraftig var örten med vita blommor. Även som kärleksört användes cikorian. Då skulle den uppgrävas med ett hjorthorn klockan tolv S:t Peters dag, och sedan behövde man bara med blomman beröra den, vars kärlek man önskade. Om detta står i Välsignade växter av Nils Hewe.

Idag är cikoria mest odlad som grönsak. Endivsallad, frisesallad och rosensallad är alla varianter på vår annars vilda cikoria vars nedre större och djupflikiga blad också gör sig god som sallad med sin uppfriskande lite bittra smak som påminner om maskrosens. Under andra världskriget rostade man rötterna och använde som kaffesurrogat, hälsosamt och koffeinfritt. En utmärkt magmedicin är cikorian, det visste redan de gamla egyptierna.

I en fransk örtabok från 1837 heter det ”Sådana människor, som har en hetsig lever, varav huvudvärk vanligen uppstår, böra blanda sitt bordsvin med cikoriavatten”.
Av farmakokemiska undersökningar har framgått att hela örten har sekretionsfordrande verkan, särskilt på matsmältningsapparaten. Blommornas och rotens verksamma princip är ett bitterämne, en mjölksaft som hela växten är genomdragen av. Den långa pålroten innehåller mycket inulin och blomman glykociden cikorin. Växtens aska kan förete 20–30% kaliumoxid, 7% kiselsyra, 6–12% magnesiumoxid, 8–16% natriumoxid och 1–2% jänoxid.

Cikoria finns som läkemedel i Weledas sortiment, både som hel planta eller bara roten och i kultiverad form med tenn.