Malaria är fortfarande en sjukdom som drabbar miljontals människor varje år. I ett intressant reportage skriver BBC om hur en forskargrupp från Lunds universitet undersöker frekvensen i insekters vingslag i Tanzania för att försöka bekämpa just malaria. De studerar hur myggorna förhåller sig till ljus och när de ger sig ut på jakt efter mat (och därmed kan smitta människor).

Metoden fungerar mycket förenklat så att forskarna på plats i Tanzania placerar en laserstråle mellan två punkter. När insekter passerar genom strålen reflekteras ljus från dem tillbaka in i olika teleskop – därifrån får forskarna data att studera. De kan se exakt information om rörelsemönstret och vingslagsfrekvensen hos malariamyggor och andra skadliga insekter. Forskarteamets system tar 4000 bilder per sekund. I ett senare skede ska de använda en algoritm för att ta sig igenom och sortera informationen från bilderna. I en tid när insektsburna sjukdomar och särskilt malaria drabbar hundratals miljoner människor varje år, varav en halv miljon dör, kanske den här metoden skulle kunna förbättra och rädda många liv.

Forskarteamet hoppas kunna studera hur myggorna förhåller sig till solljuset och när de är som mest aktiva. Utifrån det kanske de kan hitta någon metod att skapa ett botemedel, även om de ännu inte vet exakt hur. Studien befinner sig fortfarande på ett tidigt stadie.

På senare år har forskare konstaterat att insekter har hörsel (tidigare trodde man att de var döva) och sjunger för varandra. Under de senaste åren har studierna av deras vingslag också genomgått en renässans, särskilt i koppling till människors hälsa. Man har insett att parningssången inte skapas av vokala ljud utan flaxande vingar, och att vingslagen kan variera i frekvens vid olika tidpunkter. Alla flygande insekter har helt enkelt unika vingslagsfrekvenser – som blir som ett slags fingeravtryck.

Befolkningen i Lupiro i Tanzania – platsen där forskningsexperimentet i BBC:s reportage äger rum – lever främst på ris. Risfälten kräver vatten och där frodas malariamyggor. I vissa delar av Tanzania har malarian sjunkit drastiskt men vissa myggor har blivit resistenta mot bekämpningsmedlen. Myggnäten hjälper till att hålla myggorna borta nattetid men de anpassade sitt beteende och började bita i gryningen och skymningen i stället, när människorna inte är skyddade.

Utöver malaria ökar även andra insektsburna sjukdomar. Insekterna påverkar även jordbruket. I BBC:s reportage nämns att insekter förstör en fjärdedel av de globala skördarna. Om världens bönder hade en bättre metod för att kontrollera smitthärdarna skulle de alltså kunna mata miljontals fler människor. De existerande bekämpningsmedlen reducerar skadorna men om man överanvänder dem kan de skada även människor eller ta död på insekter vi behöver, som bin och fjärilar.

Förhoppningar framöver

Några månader efter sitt reportage i Tanzania ringer journalisten upp forskarteamet igen. Då har de konstaterat att informationen de fått var svårtolkad men de kunde se en högre aktivitet i vingslagsfrekvensen runt lunch. Det kan vara ett tecken på att myggorna använder solljuset som ett tecken på att det är dags att börja leta efter mat (och därmed eventuellt bita människor och smitta dem med malaria)

FaunaPhotonics, som forskargruppen vid Lunds universitet heter, kommer i samarbete med sina partners försöka få fram sambanden mellan ljus, laser och myggor. Därefter ska de försöka visa att studien av vingslagsfrekvens kan hjälpa människan kontrollera även andra sjukdomar än malaria, och insekter som förstör skördar.

I reportaget får vi följa forskarteamet och får veta mer om deras metod och förhoppningar. Vi får även träffa lokalbefolkning och veta mer om hur forskningen kring vingslag har sett ut historiskt. Den här notisen är bara ett litet smakprov. Här finns reportaget i sin helhet.

Läs även gärna vår text om nobelpristagaren Youyou Tu som har utvecklat mediciner mot malaria.