År 2009 bildade ett antal intresseorganisationer verkande för hållbarhet ett internationellt initiativ för att granska bankers hållbarhetsarbete i policy och i praktiken. Initiativet kom att kallas Fair Finance Guide (FFG) och arbetar sedan några år tillbaka även i Sverige, med det huvudsakliga syftet var att påverka banker och försäkringsbolag i en hållbar riktning. Detta sker dels genom att granska och återkoppla till bankerna och dels genom att upplysa deras kunder om vilka investeringar som görs och hur detta relateras till bankernas åtaganden, policys och hållbarhetsarbeten.

Att de allra flesta banker inte öppet redovisar vilka företag som stöttas genom utlåning och investering försvårar arbetet, och därför jobbar FFG i form av fallstudier där granskningar görs av hur bankernas faktiska investeringar och agerande rimmar med riktlinjer och åtaganden. Således går det att på Finance Fair Guide’s hemsida läsa en nyhetsnotis från slutet av april i år om hur Nordea i strid med både internationella överenskommelser och egna riktlinjer valt att låna ut 650 miljoner till ett av världens största kolbrytningsföretag, ryska SUEK. Detta alltså bara fyra månader efter att Nordea skrev under det s.k. ”Parislöftet” där de förband sig att hjälpa till att förverkliga klimatavtalet.

Ett annat verktyg FFG använder sig av för att sprida medvetenhet och kunskap bland bankkunder är en årlig rapport där bankernas hållbarhetsarbete betygsätts i en skala mellan 1-100, och där inga av de fyra svenska storbankerna under 2015 nådde över 50 poäng.

Alternativen   

I Sverige finns huvudsakligen två alternativ till storbankerna, där stort fokus ligger på hållbarhet och etik och där riktlinjerna och åtaganden verkar efterlevas i praktiken: JAK-medlemsbank – lokaliserad i Skövde – fick i senaste FFG-mätningen 71%, medan Ekobanken i Järna nådde så högt som 92%. Gemensamt för dessa båda alternativa banker är att de är medlemsbaserade och därmed inte har några aktieägare och aktieutdelningar att ta hänsyn till. Detta innebär också att de är starkt lokalförankrade.

JAK

Namnet JAK hänvisar till den klassiska nationalekonomins produktionsfaktorer, jord, arbete och kapital, och klassiska folkbildnings- och demokratibegrepp som solidaritet och rättvisa genomsyrar bankens värdegrund. JAK’s hållbarhetsarbete är därför jordnära och baseras på sunt förnuft och det tänkande som bönder i alla tider haft: du skall lämna din åker efter dig i minst lika gott skick som den var då du övertog den.

Vidare verkar JAK för ett samhälle utan ränta, och således varken tas eller ges ränta vid utlåning från och sparande i banken. Detta motiveras med att ränta i praktiken är ett sätt att tjäna pengar på att ha pengar och därmed är innebär en omfördelning av resurser från dem som har litet till dem som har mycket. Administrativa kostnader hos banken tas istället ut i form av en avgift

Ekobanken

Ekobanken i Järna har sin grund inom den s.k. Social Banking-rörelsen tillknutet det internationella nätverket Global Alliance for Banking on Values (GABV), en rörelse av värderingsbaserade banker med begreppen hållbarhet och hållbar utveckling i sina grundvalar.

Maria Flock Åhlander på Ekobanken förklarar:

– Ekobanken är en bank som är startad från tankar om hållbar utveckling och från en syn på samhället och människan ur tre aspekter; ett fritt skapande kulturellt och socialt liv som ger mening och livsutrymme; människors lika värde, rättigheter och skyldigheter samt en produktion av och handel med varor och tjänster som svarar mot människors behov och naturens förutsättningar. Hållbarhetsperspektivet ska genomsyra allt som vi gör.

Större och traditionella banker är vanligen måna om att sekretessbelägga vilka företag och projekt man lånar ut till och investerar i, vilket också innebär att det är omöjligt att som kund veta vad som sker med de tillgångar man har placerade där. Det ovan nämnda exemplet med Nordeas lån till kolbrytningsföretaget SUEK, och Panama Papers-skandalen, där storbanker på trots av internationella överenskommelser om att inte underlätta för planerad skatteflykt upprättat brevlådeföretag i skatteparadiset Panama just i detta syfte, visar hur långt det ofta är mellan de åtaganden som redovisas och vad som faktiskt görs. I kontrast till detta redovisar Ekobanken öppet vilka verksamheter de lånar ut till.

– Utlåningspolicyn är det som tydligast återspeglar Ekobankens hållbarhetsansvar. Ett låneprojekt värderas utifrån miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Ekobankens årsredovisning fungerar därför även som en hållbarhetsredovisning, där både utlåningen och det interna hållbarhetsarbetet redovisas. I tillägg till detta redovisar vi även utifrån GRI G4 (Global Reporting Initative version 4) som är en typ av standard för hållbarhetsredovisningar, säger Maria Flock Åhlander.

Att lyfta fram hållbart ansvarstagande inom ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter är dock Ekobanken långtifrån ensamma om i banksektorn. Inte minst i Sverige Handelsbanken skriver exempelvis angående sitt hållbarhetsarbete:

”Utöver Handelsbankens företagsmål, att ha bättre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara banker på hemmamarknaderna, ska Handelsbanken dessutom agera som en ansvarsfull samhällsaktör. Det är därför naturligt för banken att arbeta med de hållbarhetsfrågor som ofta går under samlingsbegreppet CSR, som innebär ett frivilligt ansvarstagande för hur bankens verksamhet påverkar samhället ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.”

Handelsbanken är samtidigt den av de fyra storbankerna i Sverige som fick lägst betyg i FFG’s rapport 2015, med 27 %. Bara Danske Bank, med 25 % var sämre. Hur kommer det sig att två banker med så till synes liknande ansvarsområden får så olika resultat? Maria Flock Åhlander:

– De grundläggande skillnaderna mot Handelsbanken är att de är en affärsbank som har som övergripande mål att skapa lönsamhet för sina ägare och sedan har de antagit en policy att dessutom agera ansvarigt. Ekobankens övergripande mål är att se pengar som ett socialt medium för människors samarbete. Vi har allmännytta och medlemsnytta som främsta drivkraft. Pengarna i banken placeras utifrån dessa principer, inte utifrån maximal lönsamhet.

Går någon del av ert hållbarhetsarbete utöver principerna för social banking? Eller är ert fina betyg av Fair Finance Guide rakt igenom ett resultat av att bedriva social banking?
– Grundläggande innebär det att en bank som verkar inom Social Banking-rörelsen torde få ett bra resultat i Fair Finance Guide. Granskningen utgår ifrån att titta på konventionella banker vilket gör att en bank som Ekobanken måste anpassa en del av sin kommunikation för att få ett bra resultat. Exempelvis har Ekobanken alltid utgått från positiva kriterier vilket är ett starkare sätt att se på hållbarhetskriterier i verksamheten. Så det är en kombination av att Ekobanken arbetar inom Social banking och vårt eget sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor.

Hur påverkas lönsamheten med ett så genomarbetat hållbarhetsarbete? Kompromissar ni någonsin med hållbarhetsprinciper?
– Vi tycker inte att lönsamheten påverkas just av vår inriktning mot hållbarhet. Vi kanske lägger ner mer tid och intresse på kunderna och deras branscher eller andra gemensamma intressen än vad en renodlad affärsbank gör. Det uppvägs av att våra kunder är mer stabila och mindre utsatta för (spekulativa) förluster.

Vi kan kompromissa på så sätt, att en lånekund kanske har ett tydligt socialt ändamål och har stor betydelse för utsatta människor, medan de inte är lika framme vad gäller miljöfrågorna eller att medinflytandet i företaget inte är så utvecklat. Vi får många gånger säga: Ekologiskt, socialt eller kulturellt, inte alla tre på en gång. Fast det brukar vidareutvecklas allteftersom kunden utvecklas. 

Hur uppmärksammas ert arbete av andra banker?
– Vi tror att andra banker tittar på hur vi arbetar och kommunicerar kring hållbarhet.