Skydd av dricksvatten, avslöjande av korruption och kamp för mänskliga rättigheter ger 2017 års Right Livelihood-pris, även kallat ”alternativa nobelpriset”, till fyra pristagare från USA, Indien, Azerbajdzjan och Etiopien.

Megafon och skydd för pristagarna

Priset stöttar och hedrar modiga människor och organisationer som arbetar för att lösa globala problem, ofta utifrån ett lokalt sammanhang. Det är människor som ofta möter mäktigt motstånd och ibland hot. Exempelvis får pristagaren från Azerbajdzjan inte lämna landet för att ta emot priset. Förra året var det på samma sätt med en pristagare från Egypten. Men det är också vanligt att pristagare får ett erkännande i hemlandet. En viktig poäng med Right Livelihood-priset är att det ger internationell uppmärksamhet, ökade möjligheter att nå ut och därmed även ett visst skydd för pristagarna.

– Vi vill vara megafoner och sköldar för våra pristagare, sa chefen för Right Livelihood-stiftelsen Ole von Uexkull under ett seminarium för en tid sedan. Om årets pristagare säger han så här:

– Med sitt modiga arbete för mänskliga rättigheter, folkhälsa och god samhällsstyrning tar pristagarna sig an några av världens mest angelägna utmaningar. I en tid av alarmerande bakslag för demokratin visar deras framgångar vägen mot en rättvis, fredlig och hållbar värld för alla.

I en intervju med Ytterjärna Forum förra året berättade Ole att allt mer av civilsamhällets aktiviteter i flera länder ses som ett politiskt hot mot makthavare, men att detta samtidigt också är ett tecken på att sådant arbete har effekt. Civilsamhällets lösningar växer sig allt starkare och bättre.

Modigt arbete som påverkar många

Årets pristagare visar upp ett ganska brett spektrum av goda exempel på modigt och konkret arbete med stora problem och lösningar som påverkar väldigt många människor.

Robert Bilott är en framstående miljöjurist i USA som får årets hederspris “för att ha avslöjat utsläpp av miljögifter som pågått under decennier, vunnit rättvisa för drabbade och skapat prejudikat för en effektiv reglering av hälso- och miljöfarliga ämnen”. Han har under en mycket lång rättsstrid mot det kemisk-tekniska företaget DuPont (numera DowDupont) företrätt 70.000 invånare som fått sitt dricksvatten förorenat av ett ämne inom gruppen högfluorerade ämnen (PFAS), som inte bryts ner naturligt och som är mycket vanligt förekommande idag. Enligt Right Livelihoods pressinformation resulterade det i ett stort skadestånd från Dupont och att kunskaperna om den här typen av hot mot folkhälsan har ökat. Robert Bilott fortsätter att kräva hårdare regleringar av giftiga ämnen.

Tre pristagare delar på tre miljoner kronor i prispengar:

Colin Gonsalves är människorättsjurist i Indien som får priset ”för sin oförtröttliga och innovativa juridiska kamp under tre decennier för att Indiens mest marginaliserade och sårbara invånares mänskliga rättigheter ska respekteras”.
 Han är bland annat grundare av Human Rights Law Network (HRLN), ett nationellt indiskt juristnätverk som driver rättsprocesser i allmänhetens intresse. Colin Gonsalves representerar Indiens mest sårbara människor som ofta inte får del av de rättigheter som lagarna i landet egentligen ger. I högsta domstolen har han bland annat vunnit ”Right to Food-fallet” som gav gratis måltider till alla skolbarn och billigare spannmål för 400 miljoner indier som lever under fattigdomsgränsen. Han har även bidragit till att den indiska försvarsmakten förlorat sin åtalsimmunitet, vilket lett till färre utomrättsliga avrättningar i nordöstra Indien.

Khadija Ismayilova är undersökande journalist i Azerbajdzjan och får priset “för sina modiga avslöjanden om korruption på högsta politiska nivå genom enastående grävande journalistik med fokus på transparens och ansvarsutkrävande”. Enligt Right Livelihood-stiftelsen har hon bland annat avslöjat korrupta affärsverksamheter där landets president Aliyeves familjemedlemmar varit inblandade, liksom multinationella företag som TeliaSonera. Khadija Ismayilova har också rapporterat om kränkningar av mänskliga rättigheter och att pengar som förs ut ur landet bland annat används för att påverka europeiska politiker att inte kritisera detta. Hon har utsatts för smutskastningskampanjer och tillbringat ett och ett halvt år i fängelse, men låter sig inte tystas.

Yetnebersh Nigussie är en människorättsjurist och aktivist från Etiopien som får priset “för sitt inspirerande arbete med att främja rättigheter för, och inkludering av, personer med funktionsnedsättning så att alla kan nå sin fulla potential och samhällets attityder förändras”.
 Hon verkar bland annat också för kvinnors och flickors rättigheter och för en skola för alla. Yetnebersh Nigussie är själv blind och en framträdande förespråkare för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hon har bidragit till att ändra synen på funktionsnedsättningar. Ett av hennes budskap är: ”Fokusera på personen, inte funktionsnedsättningen. Vi har en nedsatt förmåga, men 99 andra förmågor att bygga på!” Idag är hon senior rådgivare på organisationen Light for the World och fortsätter kämpa för de cirka 15 procent av världens befolkning som har någon typ av funktionsnedsättning.

Prisutdelningen sker den 1 december på Vasamuseet, efter ett stort seminarium i riksdagen. Förra året fick Right Livelihood inte traditionsenligt hålla till i riksdagen, efter beslut av talmannen. Många menade att beslutet berodde på uppståndelsen när Edward Snowden fick priset 2014. Men nu är man alltså tillbaka i riksdagen efter inbjudan av sju riksdagsgrupper.