Vidarkliniken byter den 14 juni namn till Vidar Rehab och har presenterat en ny logotype, design och hemsida – www.vidarrehab.se.

Så här förklarar Ursula Flatters, tf verksamhetschef, namnbytet i ett pressmeddelande:

– Namnbytet är ett naturligt utvecklingssteg för oss, då vårt erbjudande idag huvudsakligen handlar om rehabilitering efter cancerbehandling samt rehabilitering i samband med utmattningssyndrom och långvarig smärta. Både vår verksamhet och omvärlden har förändrats under de mer än 30 år, som vi varit verksamma, och det vill vi att namn, design och hemsida också ska uttrycka.

Både namnet Vidarkliniken och Vidar Rehab kommer att leva vidare parallellt under en period och övergången till den nya designen kommer att ske stegvis på olika kontaktytor.

– Vi vill med namnbytet helt enkelt bli ännu tydligare med vilka vi är och visa att vår verksamhet går vidare med samma höga kvalitet och patientfokus som tidigare, säger Ursula Flatters vidare.

Även Vidar Vårdcentral får en ny logotyp och hemsida, men behåller sitt namn – www.vidarvardcentral.se

Verksamheterna arbetar vidare med samma erbjudande och under samma organisationsnummer som tidigare.

Region Skåne har gjort en medicinsk utvärdering av Vidarkliniken och entydigt kommit fram till att behandlingsresultaten är bra, att vården är patientsäker, att inga avsteg gjorts från skolmedicinsk praxis och att det inte är någon tvekan om att avtalet med kliniken ska fortsätta.

Motsäger Stockholms-beslut

Nu finns alltså två oberoende utvärderingar, en från Region Skåne och en från Ernst & Young, som direkt motsäger det som Stockholms Läns Landsting (SLL) påstår är motivet till att man i Stockholms län inte förlänger avtalet med Vidarkliniken. SLL har fått uppfattningen att klinikens vård inte baseras på skolmedicin. Men inte ens den utvärdering som SLL själva beställt och baserat sitt beslut på visar egentligen detta, utan där uttrycker granskarna snarare att de inte har underlag att bedöma den frågan. Region Skånes nya utvärdering däremot visar tydligt att Vidarkliniken följer gällande regler och skolmedicinsk praxis, och att journalföringen (som tidigare fått vissa anmärkningar) nu är adekvat. Till saken hör också att de två personer som sammanställt rapporten på konsultföretaget som SLL anlitade vid sin utvärdering inte har satt sin fot på Vidarkliniken. Det har däremot Region Skånes mycket erfarne utvärderare Jesper Persson gjort.

Jesper Persson är Medicine Doktor och överläkare med specialistkompetens inom invärtesmedicin, gastroenterologi och allmänmedicin. Han har varit verksamhetschef på ett flertal kliniker och sjukhus, chefsläkare, vetenskapligt råd på Socialstyrelsen, med mera. Han har också suttit med i den grupp som granskat Paolo Macchiarini.

Det här visar Region Skånes utvärdering

I den medicinska revisionen av Vidarkliniken har Jesper Persson bland annat granskat journaler och andra relevanta handlingar samt besökt kliniken och intervjuat personal. Det här är några av hans slutsatser om Vidarklinikens vård, ordagrant ur rapporten som nu presenterats:

• Vården har utförts med omvårdnadsperspektivet i fokus med antroposofiska metoder utan att avsteg gjorts från traditionell skolmedicinsk praxis.
• Vården har bedrivits med beaktande av gällande regelverk på ett patientsäkert sätt.
• Journalföringen har varit adekvat.
• Patienterna har vårdats på rätt indikation.
• Läkemedelshanteringen är adekvat.
• Behandlingsresultaten har varit gott/mycket gott utifrån uppföljning med specifikt kvalitetsformulär.
• Aktivt kvalitetsarbete pågår och vetenskapliga utvärderingar görs.
• I denna revision bedöms att detta är ett värdefullt komplement till den vård regionen och ”vanlig” skolmedicin kan erbjuda dessa patientgrupper som har svårbehandlade och långvariga sjukdomstillstånd där hittillsvarande vård varit otillräcklig.
• Vårdmiljön, personalsammansättningen och kompetenserna utgör tillsammans med den annorlunda och stressfria omgivningen möjligheter att få behandlingsresultat som är svåra att uppnå på annat sätt.
• Det som är en bärande idé med hela vårdförloppet är att patienterna ”blir sedda” och respekterade – formuleringar som återkommer hela tiden i utvärderingar och samtal med patienter.
• Dessa faktorer fokuserar på patientens friskfaktorer och salutogena potential och skapar därmed förutsättningar för långsiktiga effekter på symptombilden, något som kan ses i uppföljningar tre månader efter vården.

Finns inga problem

Upprinnelsen till Region Skånes medicinska revision av Vidarkliniken är att man ville göra en liknande granskning som SLL gjort. Region Skånes utvärdering tycks dock vara mer kvalitativ och har gett en klarare bild av hur vården på Vidarkliniken faktiskt bedrivs. Regionrådet Carl Johan Sonesson (M), som begärde granskningen av Vidarkliniken, är nu nöjd.

– Region Skånes revision visar att det inte finns några problem överhuvudtaget. Det är mycket tydligt i granskningen att de följer socialstyrelsens riktlinjer och de medicinska rekommendationer som finns. Vi har fortsatt förtroende för Vidarkliniken och det råder ingen tvekan om att avtalet ska fortsätta, säger Carl Johan Sonesson till Sveriges Radio.

Det blev stor uppslutning av kampvilliga människor vid en manifestation för Vidarkliniken häromdagen. Någonstans mellan 700 och 1000 personer, varav många tidigare patienter, tågade till landstingshuset i Stockholm. Inför något överraskade politiker krävde man att landstinget tar till sig fakta och ser till att patienter med utmattning och långvarig smärta får fortsatt tillgång till klinikens uppskattade integrativa rehabiliteringsvård.

Sakfrågan handlar om att Stockholms Läns Landsting (SLL) på mycket oklara grunder har beslutat att inte förlänga sina största avtal med Vidarkliniken, som upphör att gälla den 31 mars. Detta trots att klinikens vård helt uppenbart ger goda resultat, vilket inte minst tusentals patienter vittnar om. Det här har lett till mycket omfattande protester från patienthåll, som dock landstinget hittills inte tycks ha lyssnat på. Under manifestationen ställdes dock några av politikerna direkt inför en ovanligt stor skara protesterande människor.

I SLL är det Alliansens politiker som styr, men det var bara ett landstingsråd, Marie Ljungberg Schött (M), som var närvarande vid manifestationen. Politiskt har man försökt undvika den här frågan genom att hävda att den är delegerad till tjänstemännen i landstinget. Men det är mycket som tyder på att detta egentligen är eller bör vara en politisk fråga, vilket också ett par politiker utanför Alliansen påpekade vid manifestationen. Att den här frågan i praktiken avgörs på politisk nivå stod klart redan i somras när hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) gick ut i media och gjorde stor sak av att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken.

På trappan framför landstingshuset uttryckte flera talare sin syn på sakfrågan – bland andra en patient, en läkare, kommunpolitiker och politiker från landstinget, främst från oppositionen.

Viktig omsorg och valfrihet

Anna Toss kom ”cancerfri i kroppen” men ”helt mördbultad” till Vidarkliniken för rehabiliteringsvård efter ett år av cancerbehandlingar. Anna berättade att hon älskar vetenskap och skolmedicin och att cancersjukvården i Sverige på många sätt är fantastisk. Men det saknas en viktig komponent i cancervården för att patienter ska bli och förbli friska – och det är omsorg. På Vidarkliniken mötte hon bland annat medmänsklighet, respekt, värme och lugn som gör att man kan läka – och samtidigt även gedigen skolmedicin. Hon sa att Anna Starbrink har fel när hon säger att det finns andra likvärdiga alternativ till Vidarkliniken. Anna Toss menar att SLLs politiker fattar ovetenskapliga och ängsliga beslut. Hon pekade också på att Region Skåne nu har slagit fast att Vidarkliniken göra ett bra jobb och att patienter måste få komma dit. Självklart ska Stockholms läns patienter ha samma möjlighet, anser Anna Toss.

Per Dahlström, är antroposofisk läkare sedan 30 år tillbaka, som dock inte arbetar på Vidarkliniken. Han pekade på att valfrihet i vården är väldigt viktigt och att detta inte är något konstigt. Valfrihet finns i nästan hela EU. I Exempelvis Tyskland finns sedan länge fem mycket större antroposofiska sjukhus, och det finns även i England, Frankrike och andra länder. Att vi i Sverige ska ha valfrihet i vården är egentligen ganska självklart, menar Per Dahlström.

Politisk fråga

Hanna Klingborg, från Miljöpartiet i Södertälje kommun, sa att det är viktigt att Vidarkliniken får fortsätta sin verksamhet, som har visat sig ha avgörande betydelse för många människor just när de är svaga och behöver stöd och vård. Hon menar att kliniken är ett riktmärke för mångfalden i vården, med en integrativ vård som är unik i Sverige. Hanna sa att hon nu förväntar sig att SLL hittar ett omtag och en konstruktiv lösning för att garantera patienter i Stockholms län tillgång till den vård som Vidarkliniken kan erbjuda.

Ewa Larsson, ordförande för partipolitiskt obundna Gröna Kvinnor, började med att ironiskt konstatera att SLL hittills inte har utmärkt sig för att göra de bästa upphandlingarna. Hon pekade sedan på att ungefär 90 procent av de som sökt vård på Vidarkliniken under senare år är kvinnor och att kliniken alltså tycks ha hitta något som talar till kvinnor. Och hon frågar sig varför inte alla sjukhus gör det. Gröna Kvinnor har nu skrivit till de partipolitiska kvinnoförbunden och frågat hur de ser på den här frågan. Frågan om Vidarklinikens avtal har ännu inte varit uppe för politisk granskning och politiskt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ewa Larsson menar att detta måste vara en politisk fråga, och hon jämförde här med Region Skåne där det är landstingsråden som nu gått ut och gett positiva besked till Vidarkliniken.

Så här sa landstingspolitikerna

Marie Ljungberg Schött, moderat sjukvårdslandstingsråd i SLL, berättade att hon varit på besök hos Vidarkliniken och att det är en väldigt bra klinik som betytt mycket för många människor under lång tid. Hon sa att Alliansen gillar mångfald, men att man också tycker det är oerhört viktigt att det finns en rejäl patientsäkerhet (just patientsäkerheten har på ett osakligt sätt länge använts som något av ett opinionsmässigt slagträ i den här frågan / reds anm). Här blev Marie Ljungberg Schött kort utbuad av publiken, och då ville hon inte fortsätta tala utan gick därifrån. Siri Lundström, som var en av initiativtagarna till manifestationen bad sedan flera gånger, med acklamation från publiken, Marie om ursäkt för att hon inte fick tala till punkt och poängterade att man är här för att hitta samförstånd.

Kent Ivarsson, som representerar Centerpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, berättade att han sett Vidarkliniken inifrån och utifrån, och vad kliniken betyder för människor som hamnat i sjukdom. Det är en väldigt viktig och omtyckt verksamhet, menar han. Kent pekade på att frågan om avtal med Vidarkliniken är förvaltningsbeslut. Han berättade att han själv och en Allians-kollega just träffat hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att gå igenom ett antal frågor de ställt angående beslutet. Det återstår en del svar som man ska bedöma framöver. Kent lovade att man ska granska och titta seriöst på detta.

Thomas Bengtsson, som representerar Miljöpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, sa att man har uppfattat att många som valt Vidarkliniken uppskattat den vård som man har fått. Han pekade på att avtalsfrågor normalt inte är politiska, men att man nu har blivit kontaktade av patienter. Miljöpartiet har idag begränsat inflytande i landstingspolitiken och Thomas kan inte lova något nu. Men han ser konstruktiva möjligheter för Vidarkliniken framöver genom att kliniken kan delta i upphandlingar etc.

Håkan Jörnehed, landstingsråd för Vänsterpartiet, berättade att han fått massor av mail om beslutet kring Vidarkliniken, men att det idag är Alliansen som bestämmer. Redan i september frågade han Hälso- och sjukvårdsnämnden om det här inte ska tas upp till politisk bedömning och fick då reda på att det var delegerat till tjänstemän. Det betyder att man inte kan ta ett politiskt beslut om detta. Inom Vänsterpartiet har man diskuterat frågan och Håkan sa att om de kommer i majoritet i nästa val vill man diskutera med Vidarkliniken vilka avtal man kan ha. Han pekar också på att många kvinnor är jättenöjda med Vidarkliniken och att detta faktiskt också är en jämställdhetsfråga. Håkan Jörnehed avslutade med att Vänsterpartiet vill ha verklig valfrihet i vården och att man därför tycker att SLL ska ha ett avtal med Vidarkliniken.

Anna Toss har skrivit en personlig text om sin vistelse på Vidarkliniken. Med hennes tillåtelse har vi publicerat delar av blogginlägget här.

Vidarkliniken har funnits i mer än 30 år och tagit emot fler än 100 000 patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa, långvariga omfattande smärttillstånd, svåra somatiska och kroniska invärtesmedicinska sjukdomar och som har genomgått cancerbehandling. Vanliga människor har kunnat komma dit för att landstingen haft avtal med Vidarkliniken. Nu är de avtalen på väg att sägas upp, av moderater, liberaler och sverigedemokrater, som uppenbarligen skiter i att vanligt folk inte har råd att betala själva. De säger att det finns likvärdig vård på andra håll, men det är helt enkelt inte sant. Det finns inget som liknar den vård man får på Vidarkliniken, inte någon annanstans inom sjukvården i Sverige.

Svensk sjukvård är den bästa i världen sägs det. På många sätt är det sant. Vi har stort kunnande, modern teknik, oerhört skickliga läkare. I somras blev jag opererad av en läkare som med robotarmar gjorde fem små hål i min mage och höll på i sju timmar, utan att göra det minsta lilla fel. Jag är djupt tacksam för att leva i ett land med så bra och så subventionerad sjukvård som vi har, om jag jämför med många andra länder.

Men tacksamhet kan inte få stå i vägen för objektivitet. Och rent objektivt är det mycket som är problematiskt inom svensk sjukvård. Stressen är säkert en betydande faktor till att det ofta brister i informationen till patienterna, i kommunikationen internt inom vården och i diagnoserna.

Mitt år med cancer präglades av stress. Min egen förstås, men även läkarnas och sköterskornas. Som motstridiga besked från olika läkare, föraktfulla svar på frågor, bortglömda rutiner, fel mediciner utskrivna. Och så vidare.

Till det yttre är det lätt att se varför det är så skönt att vara på Vidarkliniken, och varför de allra flesta mår bra av att vara där. Maten är god, nyttig och riklig. Rummen, korridorerna och hela sjukhuset är vackert och vilsamt inredda. Sängarna är bäddade med ullfiltar och mjuka täcken. Omgivningarna är oerhört vackra. Det är lugn och vilsam stämning, och omsorgen är påtaglig.

Men det bästa för mig på Vidarkliniken var den respekt jag blev bemött med, av alla i personalen. Ingen tjafsade med mig, inte dömde mig, ingen rynkade ögonbrynen när jag sa hur det kändes eller vad jag tänkte. Respekten fanns i helheten och i alla detaljer. Jag upplevde att alla som arbetar på Vidarkliniken gör allt vad de gör utifrån den största respekt för patienternas behov av vila, återhämtning och läkande.

Varför vill politikerna avsluta avtalet med Vidarkliniken?

De hävdar att kliniken inte håller måttet. Att journalföringen är undermålig. Att kliniken använder sig mer av antroposofisk vård än av skolmedicinsk vård. Att homeopatiska mediciner är verkningslösa och därför inte ska subventionera dem. De menar att det finns många likvärdiga alternativ.

Kravet att de ska använda mer skolmedicin än antroposofisk vård tycker jag är en konstig invändning. Vidarkliniken är en antroposofisk klinik och det är just därför som vården är så bra. Alla antroposofiska läkare och sköterskor har först gått hela den vanliga medicinutbildningen och sedan den antroposofiska – de är alltså dubbelt utbildade – och de tycker naturligtvis att den antroposofiska vården är den bästa för patienterna. En utredning gjort av Ernst & Young slår också fast att Vidarkliniken klarar kraven på evidensbaserad vård.

Kritiken mot homeopatiska mediciner är en känslig och snårig fråga. Det finns de som menar att homeopatisk medicin är helt verkningslös. Till de som upplever sig stärkta av den säger de att det är en placebo-effekt, alltså att patienten upplever sig må bättre för att hen tror att medicinen hade verkan.  Om patienter blir friska av placebo, är det då bättre eller sämre än om de blir friska av ”riktig” medicin?

Det centrala är att vården på Vidarkliniken inte är i första hand homeopatisk, utan antroposofisk. Den utgår från att vårdaren ska se hela människan, inte bara hennes sjukdom, och att behandlingarna ska stärka det friska hos patienten, inte bara bekämpa det sjuka.

Det där är bara mina funderingar, jag har inga färdiga svar. Men jag vet att veckorna på Vidarkliniken var tre av de viktigaste veckorna i mitt liv. Dels för att jag blev friskare och hittade ett ovanligt lugn. Dels för att jag fick vara med om nånting som snart är borta, om vi inte protesterar: möjligheten för alla, även de som inte är rika, att få respektfull, människovänlig och vilsam vård i flera veckor.

Det behövs mindre stress inom sjukvården. Fler stressfria alternativ. Och Vidarkliniken är ett sånt alternativ. Vidarkliniken har dessutom ett mycket stort antal nöjda patienter, och många som känner sig bättre av den vård de fått. Plus att det är väldigt säkert. Under de drygt 30 år som kliniken funnits, med över 100 000 patienter, har det inte rapporterats några patientskador.

Därför är det väldigt viktigt att landstingen behåller sina avtal med Vidarkliniken! Och därför är det bra om du som har/har haft/känner någon som har fått cellgifter eller strålning, eller har långvarig smärta eller stressutmattning talar om för Stockholms läns landsting att de måste ha avtal med Vidarkliniken! Därmed kan också andra landsting teckna avtal.
Skicka ditt meddelande till Anna Starbrink här: värnavidarkliniken.se

Här kan du läsa hela texten av Anna Toss, vår version är kraftigt nedkortad.

Vidarklinikens styrelse har beslutat att inrätta en större patientfond för ekonomiskt stöd till patienter utan möjlighet till landstingsfinansierad rehabilitering på Vidarkliniken. Den 31 mars upphör Vidarklinikens avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) vad gäller stress- och smärtrehabilitering. Det innebär att ca 60 procent av de patienter som idag kan beviljas vård inte kommer att kunna få sin rehabilitering betalad via SLL. Vården är dock fortsatt lika efterfrågad från patienterna.

– Vi får många bevis på vad vår vård betyder och vi får många oroliga frågor om framtida möjligheter till vård från patienter, säger Eva-Lisa Olsson, verksamhetschef på Vidarkliniken. Vi vill göra allt vi kan för att de som har vårdbehov ska få möjlighet att komma till oss.

– Vi får också frågor om hur man kan stödja kliniken med donationer och gåvor. Fonden erbjuder en utmärkt sådan möjlighet.
Landstingsavtalen med Region Skåne, Jönköping och Sörmland fortsätter som tidigare och patienter i landsting utan avtal kan fortfarande söka vård via riksavtal. Kvar finns också landstingsavtal med SLL avseende vårdval cancer (Onkologisk rehabilitering 12 dagar) och husläkarmottagning.

Vidarkliniken arbetar nu med att finna nya finansieringsalternativ för de uppskattade rehabiliteringsprogrammen och är optimistiska inför framtida möjligheter. Den forskning som pågår visar mycket positiva resultat och efterfrågan från patienterna är fortsatt stor.

Vidarkliniken är Nordens enda sjukhus, som kombinerar skolmedicinsk vård med komplementära terapier. De medicinska professionerna på Vidarkliniken är legitimerade och specialistutbildade och har samma vetenskapliga skolning och utbildning som krävs inom den övriga svenska sjukvården. Sedan starten 1985 har man tagit emot mer än 30 000 patienter i slutenvård och mångdubbelt fler genom Vidar Vårdcentral.
Fonden har bankgiro Vidarkliniken 451-6605

Vidarkliniken har under det senaste året debatterats i medierna. När Stockholms läns landstingsråd Anna Starbrink (L) i juni signalerade att landstinget inte skulle förlänga avtalet med Vidarkliniken grundade det sig på en rapport framtagen av företaget Helseplan.

– Rapportens slutsatser skilde sig kraftig åt från den verklighetsbild som Vidarklinikens personal och patienter haft. Vid sidan om viss inledande problematik vad gäller journalföringen i samband med ett nytt IT-system, som nu har åtgärdats, är rapportens bild av vården på Vidarkliniken snedvriden, säger Anders Kumlander ordförande i Vidarstiftelsen och fortsätter:

– Vidarklinikens styrelse beslöt under våren att parallellt med Helseplans undersökning låta en oberoende konsultfirma genomföra en egen rapport om Vården på Vidarkliniken. Uppdraget tilldelades EY (tidigare Ernst & Young), med gedigen kunskap om den integrativa vården.

– EY poängterade, liksom Helseplan, att journalföringssystemet krävde en förändrad arbetsprocess, något som nu implementeras. I övrigt konfirmerade rapporten vår uppfattning om Vidarklinikens välfungerande och reglementsenliga vård.

EY påtalar i sin granskning att skolmedicinen inte är ett väldefinierat fält för de aktuella grupperna, det vill säga patienter med smärta, utmattningssyndrom samt patienter i behov av cancerrehabilitering. Deras slutsats är att den rehabilitering som ges vid Vidarkliniken bygger på terapiformer som utgör komplement till skolmedicinska insatser (ej alternativmedicin), att vården svarar emot vad skolmedicinen föreskriver och att helhetsperspektivet är mycket väl utvecklat med tät kommunikation och samverkan mellan olika yrkesgrupper. Klinikens ledningssystem bedöms som välutvecklat och i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Det är av största vikt att de ansvariga landstingspolitikerna får en korrekt bild av hur vården på Vidarkliniken genomförs. Frågan är för viktig för patienterna för att vara en del av ett politiskt spel mellan partiernas representanter i landstingen. Vi har därför delat med oss av rapportens slutsatser till alla landsting vi idag har samarbeten med och dessutom bjudit dem att själva besöka Vidarkliniken för att se arbetet som utförs med egna ögon. Den integrativa vården utgör en oerhört viktig del av det svenska vårdsystemet och man kan inte vända ryggen åt patienterna, avslutar Anders Kumlander.

Efter regeringssammanträdet sista juni kom beskedet om ett förlängt tillstånd för Vidarklinikens försäljning och användning av antroposofiska läkemedel i vården. Beslutet innebär också att det skapats möjligheter för Vidarkliniken att, under en femårig omställningsperiod, arbeta mot en långsiktig reglering av läkemedlen i Sverige.

– Vi ser detta som ett mycket glädjande besked för både våra patienter och alla dedicerade medarbetare på kliniken, säger Ursula Flatters, specialist i allmänmedicin och styrelseledamot i Vidarkliniken.

Extern granskning av klinikens verksamhet gjord av EY, visar också på att Vidarklinikens vård svarar emot vad skolmedicinen föreskriver, att behandlingen i sin helhet består av en väl utvecklad metod och att den antroposofiska vården inte interagerar negativt med den skolmedicinska vården. Samtidigt pekar granskningen på att klinikens ledningssystem är helt i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Vi kommer nu att skyndsamt att påbörja den process som ligger framför oss och hoppas att detta innebär en öppning för den integrativa vårdformen i Sverige, som ju innebär att skolmedicin kombineras med kompletterande behandlingar och läkemedel. Antroposofisk medicin är den äldsta integrativa vårdformen i Europa, säger Ursula.

Den antroposofiska vårdformen är en del av det offentliga sjukvårdsystemet i flera länder i Europa, bland annat i Tyskland och Schweiz. För Vidarkliniken är regeringens besked glädjande och innebär att verksamheten kan fortsätta bedrivas på samma uppskattade sätt som idag.

Jag har under de senaste åren haft uppgiften att delta i styrelsearbetet i Vidarkliniken, nordens enda integrativmedicinska sjukhus, där ”skolmedicin” kompletteras med läkemedel hämtade ur naturen och därtill bl.a. konstnärliga terapier och tillika en vård som blivit något av ett föredöme i Sverige.

En aspekt som varit aktuell det senaste dryga året är den s.k. läkemedelsfrågan. Sedan 30 år har kliniken genom särskilda försäljningstillstånd, som meddelats av regeringen, kunnat ha tillgång till antroposofiska läkemedel. Nu kräver EU att dessa läkemedel antingen skall integreras i svensk lagstiftning eller förbjudas.

Inom EU klassas dessa läkemedel på annat sätt än konventionella. Det som krävs är att de skall vara patientsäkra, biverkningsfria och av god kvalité – och inte om de har en vetenskapligt dokumenterad verkan – vilket naturligtvis inte innebär att de inte har det. Läkemedel med substanser från naturen kan icke patenteras och därmed är de inte av intresse för läkemedelsindustrin.

På Ytterjärna forum har vi redovisat vetenskapliga studier där Landstingets och Vidarklinikens behandling av kronisk smärta resp stress har jämförts och visat näst intill provocerande skillnader till klinikens fördel. Preliminära data gällande sjukskrivningstal visar samma tendens och vidare forskning pågår.

WHO har i sitt strategidokument för 2014-2023 rekommenderat medlemsstaterna att inrätta särskilda expertkommissioner för integrativ medicin då kunskapen bedöms som bristfällig hos beslutsfattare och i professionen. Sverige har undertecknat detta dokument.

När socialdepartementet sände ut Läkemedelsverkets förslag på hur de antroposofiska läkemedlen skulle kunna integreras var de flesta remissinstanser negativa till att tillåta registrering. Samtidigt finns ett mycket stort intresse i befolkningen av just integrativ medicin. I en NOVUS undersökning nyligen uppgav 76% av kvinnorna att de önskade att alla läkare skulle ha kunskap om integrativ medicin. 8 av 10 var nöjda med de integrativa behandlingar de fått. I den nya patientlagen betonas vikten av att patienterna själva skall få en starkare ställning och delaktighet.

Varför är det då ett problem att införa ett till dessa läkemedel adekvat regelsystem i Sverige? Dels pga de – enligt min bedömning oinformerade – remissinstansernas svar. Dels tror jag att den demokratiska aspekten av frågan ännu inte tillfullo beaktats. Statens uppgift borde vara att värna om valfrihet för medborgarna och inte ta ställning för någon specifik vetenskaplig åskådning och riktning. Detta så länge man kan garantera patientsäkerhet och god kvalité på produkterna.

Det kräver dock en viss reflektion över, och relation till, politikens och den demokratiska statens uppgift.

Det finns starka lobbyister som inte önskar att integrativa vårdformer skall vara tillgängliga i Sverige och som bedriver en medveten desinformation bl a i media. Delvis på en mycket låg och förlöjligande nivå.

Det nuvarande försäljningstillståndet går ut den 30 juni. Vidarklinikens verksamhet är hotad. Just nu väntar många patienter och även ca 150 anställda på Vidarkliniken på det politiska ställningstagandet. Vilket beslut kommer regeringen att fatta?