Världen odlar 95 procent av all mat i det övre jordskiktet. Men nästan hälften av den mest produktiva jorden har genom konventionella jordbruksmetoder försvunnit under de senaste 150 åren, skriver The Guardian i en artikel. Det här hotar skördarna, och bidrar till läckage av näringsämnen, döda zoner och erosion. Bara i USA eroderar odlingsjorden 10 gånger snabbare än den kan återskapas, enligt artikeln.

Fortsätter vi att utarma jordarna i den här takten, menar Maria-Helena Semedo på FN-organet FAO, kan toppskiktet av jord i världen vara slut om 60 år. Och utan det faller jordens förmåga att filtrera vatten, ta upp kol och föda befolkningen, samtidigt som det vi odlar troligen kommer att vara mindre näringsrikt. Enligt artikeln är det kombinationen intensiv plöjning, bristen på täckgrödor, användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som minskat de näringsämnen, mineraler och mikrober som gynnar växterna.

Men man pekar också på jordbruk som arbetar i positiv riktning. Exempelvis en gård i USA som sedan tre decennier tillbaka odlar utan plöjning, därför att man förstått att det ökar tillgången på kol/organiskt material, näring och vatten i marken. Ju mer organiskt material som finns i jorden, desto mer organismer kan leva där och bidra till ökad bördighet. Enligt The Guardian blir plöjningsfri odling allt populärare i USA, även om det ännu inte är allmänt utbrett.

Krävande monokulturer

Dave Montgomery, geolog vid University of Washington, säger att utan sunda odlingssystem kommer bönderna inte att kunna försörja världens växande befolkning med mat. Han påminner även om historiska exempel på områden och civilisationer där man förlorat odlingsjorden. Det tar mycket lång tid att bygga upp jorden, men kortare tid att utarma den.

Montgomery menar också att metoden att bara odla en eller två grödor på en yta snabbar på utarmningen av jorden. Politiskt har man i USA uppmuntrat specialisering av jordbruket (det har man även gjort i Sverige under lång tid / reds. anm.). I USA har det lett till monokulturer som kräver mer vatten, gödning och kemiska bekämpningsmedel. Montgomery ser dock början till en positiv förändring.

Insatserna är höga, enligt The Guardian. Rob Myers, en jordforskare vid University of Missouri, säger att om bönder inte fortsätter att bättre värdera vad som är bra för deras grödor kan vi stå inför en oöverskådlig katastrof. Vi måste ha det där övre jordlagret, det är av största vikt för vår överlevnad.