En stor del av vår konsumtions miljöpåverkan sker i andra länder, vilket återigen bekräftas av en rapport nyligen från Naturvårdsverket. Det är viktigt att vara medveten om detta när vi då och då får andra rapporter om smärre minskningar av utsläpp inom Sveriges gränser. Där inkluderas inte vår stora import, som står för två tredjedelar av den svenska konsumtionens klimatpåverkan.

I rapporten Miljöpåverkan från svensk konsumtion har man tittat på miljöpåverkan både i Sverige och utomlands, bland annat när det gäller utsläpp av betydelse för luftkvalitet och klimat samt kemikalieanvändning. Den studie som ligger till grund för rapporten visar överlag att svensk matkonsumtion har stor påverkan utanför landets gränser. Särskilt tydligt är detta när det gäller kemikalier i jordbruket samt utsläpp från avskogning för att få fram mer jordbruksmark.

En vanlig uppskattning för Sverige är att vår mat står för cirka en tredjedel av vår totala klimatbelastning. Enligt Naturvårdsverkets rapport kommer nära 40 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan från svenska utsläpp, medan större delen alltså sker i andra regioner, bland annat i andra europeiska länder, Asien och Latinamerika.

Cirka en femtedel av användningen och utsläppen av farliga kemikalier som svensk konsumtion genererar sker enligt rapporten inom Sveriges gränser. Resten sker i andra länder som vi importerar ifrån. Man har dock inte hela bilden av detta eftersom den befintliga statistiken om kemikalieanvändningen i världens jordbruk är ganska bristfällig, särskilt i utvecklingsländer.

I Naturvårdsverkets rapport nämns en av utgångspunkterna för svensk miljöpolitik – det så kallade Generationsmålet: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Rapporten påminner också om att Sveriges riksdag tidigare (i en proposition 2010) har beslutat att det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska finnas på plats inom en generation, vilket tolkas som år 2020.

Så hur går det?
Inte så bra, måste man nog säga. Det övergripande miljöpolitiska målet verkar idag ganska avlägset.