Om ansvariga svenska politiker verkligen menar allvar med de globala klimatmål man ställt sig bakom måste man även våga ta tag i jordbruket och maten, som står för över en tredjedel av vår konsumtions klimatbelastning. Med nuvarande politiska ambition når vi inte alls målen, anser Artur Granstedt som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.

– Det saknas tillräckliga insikter om det här. Nu behövs en radikalare strategi för både omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk och en kraftig minskning av köttkonsumtionen.

Sveriges livsmedelsstrategi och klimatmål går inte ihop

Enligt Parisöverenskommelsen från 2015 ska vi till år 2050 begränsa utsläppen av växthusgaser så att temperaturökningen stannar vid 1,5–2 grader. För oss i Sverige innebär det att vi ska minska utsläppen med cirka 80 procent. Och det inkluderar förstås även utsläpp som vår import orsakar i andra länder, vars andel av våra utsläpp har ökat med 50 procent den senaste 20 åren. Den sektor i Sverige som totalt sett har störst klimatpåverkan (38 procent) är livsmedelsområdet.

– Ändå tycks man undvika att ta tag i detta, och ger istället större uppmärksamhet åt transport- och energisektorerna. Vår totala klimatbelastning ligger på samma nivå som för 25 år sedan. Om vi ska lyckas minska våra emissioner av växthusgaser från dagens 11 ton till 2 ton per person och år måste samtliga sektorer vara med fullt ut, säger Artur Granstedt.

Han pekar på att regeringens nuvarande livsmedelsstrategi och handlingsplan (som beslutades 2017) inte räcker till. Ambitionen där är att öka den ekologiska odlingsarealen med 30 procent till år 2030, vilket egentligen bara motsvarar en fortsättning av den ökningstakt vi redan har sedan några år tillbaka. Ökningen måste, enligt Artur, ske betydligt snabbare. Ekomålet för 2030 behöver vara minst 50 procent av odlingsarealen för att vi till 2050 ska ha möjlighet att ställa om hela jordbruket till ekologiska kretslopp. Men då måste också en skärpning ske av vad som får kallas ekologisk odling. Detta är vad som krävs för att vi ska komma i närheten av att nå klimatmålen, som också förutsätter en radikal minskning av köttkonsumtionen.

Mer kretslopp viktigt av flera skäl

All ekologisk odling förutsätter att man har odling av vall med kvävebindande baljväxter på minst en tredjedel av arealen för att kunna driva odlingarna utan konstgödsel. Mångsidigheten med vallodling gör också att ekologisk odling kan drivas utan kemiska bekämpningsmedel. Men för att långsiktigt hushålla med växtnäringen och förhindra dagens stora läckage av kväve som skadar både hav och klimat måste man även föra tillbaka växtnäringen till odlingsjorden via djurgödseln. Så gör man i det som kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk.

Artur menar att vi därför behöver skärpa kraven på vad som ska kallas ekologiskt och som därmed ska kunna få de eko-stöd som finns för lantbruk. Det bör ställas krav på verkliga kretslopp. Det innebär att gårdarna behöver ha både växtodling och djurhållning i en väl avvägd balans, på varje gård eller i samarbete mellan flera gårdar. Artur uppskattar att verkliga kretslopp idag bara finns på 40 procent av dagens svenska ekologiska lantbruk. Många ekogårdar har idag för många djur eller inga djur alls, och i båda fallen innebär det att man inte fullt ut åstadkommer ett kretslopp av näringsämnen, vilket innebär förluster för miljön.

Men den ännu större frågan är förstås att ställa om från konventionellt jordbruk till ekologiskt kretsloppsjordbruk – ett lantbruk som bland annat binder mer kol i marken i form av mull och som inte använder fossilenergikrävande konstgödsel och där fodret till djuren inte tar mark och skogsmark i anspråk i andra länder. Det har inte bara stor betydelse för vår klimatpåverkan, utan innebär också att läckaget av näringsämnen från jordbruket minskar kraftigt, vilket är mycket viktigt för att rädda Östersjön. Även odlingsjordens bördighet säkras då långsiktigt. Vi slipper förstås också spridning av kemiska bekämpningsmedel och dagens dramatiska minskning av biologisk mångfald kan hejdas. Genom att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk baserat på lokala resurser och samtidigt minska köttkonsumtionen kan vi också minska behovet av odlingsmark och göra Sverige mer självförsörjande på baslivsmedel.

Morot och piska

– Det behövs både morot och piska för att åstadkomma den nödvändiga omställningen. Bland annat bör man införa ett strukturstöd för bönder som vill ställa om till ekologiskt kretslopp. Många har tidigare uppmuntrats att investera tungt i högspecialiserat mer ensidigt lantbruk utan kretslopp och sitter idag fast i de investeringarna, säger Artur Granstedt.

– Samtidigt bör man göra det dyrare att använda konstgödsel i det konventionella jordbruket genom en kännbar skatt, och pengarna från detta ska gå till bönder som ställer om till ekologiskt. Det här är kontroversiellt, men viktigt. Det skulle leda till att fler lantbruk tar vara på stallgödsel och åstadkommer ett mer naturligt kretslopp av växtnäringsämnen, istället för att köpa in fossilenergikrävande konstgödsel utifrån och spä på läckaget till mark och vattendrag.

Det finns ytterligare en viktig möjlighet att göra jordbruket mer fossilfritt och minska utsläppen av klimatgaser ännu mer, berättar Artur. Med hjälp av gödsel och annat organiskt material kan gården producera egen biogas för sina maskiner. Det är testat och fullt möjligt att täcka in en stor del av ett lantbruks energibehov på det sättet. Här skulle det behövas ett omfattande stöd för sådan småskalig biogasproduktion och att det börjar tillverkas biogasdrivna traktorer, menar Artur.

Ekologiskt kretsloppsjordbruk är väl beprövat, inte minst genom EU-projektet Beras med Artur Granstedt som projektledare. Det omfattade ett stort antal försöksgårdar i länderna runt Östersjön inklusive Sverige. Nu planerar Artur och kollegor ett nytt praktiskt forskningsprojekt med en rad försöksgårdar i Sverige, för att se hur en omläggning kan gå till och fungera i olika regioner från norr till söder.

Minska köttkonsumtionen med 80 procent

Vad innebär då en omläggning av jordbruket för konsumenterna? Om vi ska gå i mål med klimatmålen till år 2050 behöver även konsumtionsvanor ändras. När det gäller köttkonsumtionen måste den, enligt Artur, minska med cirka 80 procent. Denna minskade köttkonsumtion motsvarar ungefär den mängd nötkött som kan produceras på ett hållbart sätt i ekologiskt kretsloppsjordbruk, där gårdar har en balans mellan växtodling och kor (eller andra betande, idisslande djur). Man har alltså inte fler kor än man kan odla grovfoder till.

Artur menar också att vi bör minimera den storskaliga produktionen av kött från enkelmagade djur som kyckling och svin, som föds upp på sådant vi människor kan äta. Den produktionen är miljömässigt ohållbar därför att den slukar mycket resurser samtidigt som den inte kan vara en del av jordbrukets naturliga kretslopp av näringsämnen.

Rimligt betala mer för hållbar mat

Vad händer med matpriserna om maten produceras på ett mer hållbart sätt i ekologiska kretsloppsjordbruk?

– Man kan räkna med att priserna ökar, men idag betalar vi ju inte matens verkliga pris. Med konventionellt jordbruk blir det betydande miljökostnader som vi skjuter på framtiden eller till andra delar av världen, säger Artur Granstedt.

Enligt en undersökning som han lett kan en verkligt hållbar matproduktion innebära att matkostnadernas andel av ett hushålls disponibla inkomst ökar från 12 procent (vilket är genomsnittet i Sverige idag) till cirka 15 procent.

– Om vi som konsumenter skulle betala vad maten verkligen kostar skulle matens pris vara betydligt högre än idag. Vad många kanske inte tänker på är dessutom att en del av detta idag går via olika former av skattefinansierat gårdsstöd och miljöbidrag. Jag tycker det är rimligt att lägga lite mer av hushållsbudgeten på mat som inte förstör miljön.

Artur anser att det här handlar om kunskap och vilja hos alla parter. Vi står nu inför en ödessituation för mänskligheten och tidsfristen för ett verkligt uppvaknande kring klimatförändringen, havsmiljön och den biologiska mångfalden med mera krymper ständigt. Han menar att det omgående behövs en färdplan för att lyckas nå målet i tid och minska klimatbelastningen med 80 procent till år 2050.

– Jag vill tro på människors förmåga att ta sitt förnuft tillfånga och styra utvecklingen istället för att styras av kortsiktiga intressen. Vår framtid avgörs av om vi kan vara medvetna människor som tar ansvar, eller inte. Där har vi hamnat idag, säger Artur Granstedt.