Att i odlingslandskap ha en biologisk mångfald av olika pollinerare och olika naturliga fiender till skadedjur ger större skördar. Det här visar en internationell studie som sammanställt data från 89 studier och nära 1.500 odlingar runt om i världen, bland annat rapsodlingar i Sverige.

Människors landanvändning hotar den biologiska mångfalden och ekosystem som är avgörande för matproduktionen, skriver forskarna. Behovet av att försörja en växande befolkning har lett till fler och mer intensiva jordbruk som inneburit en förenkling och degradering av landskapen. Omvandlingen av våra jordbrukslandskap har medfört att organismers naturliga livsmiljöer försvunnit. Förlusten av biologisk mångfald får negativ effekt på avgörande ekosystemtjänster som pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, och därmed också på produktionen av matgrödor. Den senaste tidens stagnation och även minskning av skördar i pågående intensifiering av jordbruk indikerar, enligt forskarna, att det behövs en annan väg till stabil och hållbar matproduktion.

Överraskande kraftigt utfall

I den nu aktuella studien har man tydligt sett att mångfalden av pollinatörer och naturliga fiender i ekosystemen har stor betydelse för de ekosystemtjänster som dessa utför och att detta är viktigt för skördarna. Man menar bland annat att upp till 50 procent av de negativa effekterna av förenklade odlingslandskap beror på att man här förlorar organismer som står för just pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, vilket alltså har negativ effekt på skördarna.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Över hundra forskare har bidragit, varav sju från Sverige. Att utfallet blev så kraftigt är överraskande, säger Henrik Smith, professor i zooekologi och föreståndare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) på Lunds universitet.

– Jag blev förvånad över att effekten av antalet olika arter var så stark. Resultaten visar på vikten av att bibehålla biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, inte bara för arternas egen skull, utan även för att bibehålla ekosystemtjänster som är viktiga för jordbruksproduktionen.

När det gäller användningen av kemiska bekämpningsmedel anses allmänt att dessa bidrar till minskad biologisk mångfald. I den internationella studien kan man se indikationer på att dessa bekämpningsmedel även underminerar potentialen i naturlig skadedjursbekämpning. Genom att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel kan man alltså öka den biologiska mångfalden och därmed samtidigt minska behovet av bekämpningsmedel.

Att sköta odlingslandskapen på ett sätt som ökar mångfalden av nyttoorganismer är, enligt forskarna, en lovande väg till en mer hållbar global matproduktion och ger även större motståndskraft i tider av förändrade miljöförhållanden.