Tiderna förändras och det som tidigare kan ha verkat logiskt med monokulturer och kalhyggen i skogsbruket blir allt mer förlegat och ologiskt. Det mesta talar nu istället för ett ekosystembaserat skogsbruk med naturlig blandskog, kontinuerlig huggning och utan kalhyggen. Det här är numera inte alls bara en miljöfråga utan handlar också mycket om ekonomiska fördelar och minskad risk. Idag behöver vi egentligen inte välja mellan att hugga ner en skog eller ha den kvar, menar skogsexperten Mikael Karlsson på Silvaskog.

Naturen bäst på att optimera

Ekosystembaserat skogsbruk är ett kalhyggesfritt skogsbruk som innebär att man kontinuerligt sköter och skördar en blandad skog av de trädslag som växer naturligt på varje plats. Det här kallas ibland kontinuitetsskogsbruk eller bara hyggesfritt skogsbruk. Det hela grundar sig på att naturen, efter miljontals år av evolution och förändringar, själv är bäst på att optimera tillväxt och blandning av trädslag på ett hållbart sätt under olika växtförhållanden. Hur en naturligt sammansatt skog ser ut varierar en hel del, även inom samma geografiska område. Det beror bland annat på jorddjup och vatten- och näringstillgång.

– Det man kan vara säker på är att om naturen själv får välja trädslag på varje plats så blir det inte de ensidiga stora gran- eller tallplanteringar som vi i Sverige har väldigt mycket av och där slutmålet är kalhuggning, säger Mikael Karlsson.

Ekosystembaserat skogsbruk respektive kalhyggesskogsbruk är helt olika sätt att sköta skog. Grundprincipen för kalhyggesskogsbruk är att man hugger ner det som finns, gör markberedning (ett sorts plöjande ingrepp i marken) och planterar det man tror på, mycket baserat på hur efterfrågan ser ut just då. Det är en monokultur med ofta bara ett trädslag, och där lövträd överlag ska bort. Sedan sköter man planteringen med röjning och senare gallring, och efter 50–100 år kalhugger man och börjar om igen. De senaste 50 åren har över hälften av våra skogar huggits ner och omvandlats till gran- och tallplanteringar.

Ändrade förutsättningar talar för mer ekosystembaserat skogsbruk

Idag inser allt fler att ett mer ekosystembaserat skogsbruk ger flera viktiga fördelar som värderas högre än tidigare, både när det gäller ekonomi, miljö och risk. Har då svensk skogsnäring gjort helt fel i alla år?

– Nej, så enkelt är det inte. Tidigare var kalhyggesskogsbruket med monokulturer mer relevant, och då främst utifrån målet att ge skogsindustrin ett rationellt råvaruflöde. På 50-talet efterfrågade man bara gran och tall. Punkt. Lövträd sågs som ett ogräs. Men tiderna har förändrats på flera sätt. Idag finns bland annat en efterfrågan på massaved av björk, som man dessutom får mer betalt för än massaved av gran eller tall. Och även råvara för bioenergi är idag en växande marknad, berättar Mikael Karlsson.

– Tidigare fanns det heller inte någon medvetenhet om ekosystemtjänster och den ökade risken för stormskador som man har i monokulturer. Det fanns då också mindre krav på att väga in miljöhänsyn samt allmänhetens och turist- och besöksnäringens intressen. Idag ser allt detta annorlunda ut och därför är det dags att gå över till mer av ekosystembaserat skogsbruk.

Kritiker till ekosystembaserat skogsbruk bruka hävda att det ger sämre tillväxt. Här brukar man också passa på att säga att det konventionella skogsbruket därför också binder mer kol och alltså är klimatsmartare. Det är fel menar Mikael Karlsson.

– Ett ekosystembaserat skogsbruk som sköts på ett bra sätt ger lika hög virkesproduktion som kalhyggesskogsbruket. Ur klimatsynpunkt slipper man samtidigt också kalhyggets läckage av koldioxid. Den lågpåverkade marken i ekosystembaserat skogsbruk innebär generellt en klimatfördel. I vår del av världen sker 2/3 av kolbindningen just i markens ytskikt och det är enligt forskare bäst att lämna marken så orörd som möjligt.

En annan mycket viktig miljöfördel är att ekosystembaserat skogsbruk ger en mycket större biologisk mångfald av växter och djur, vilket också är grunden för de ekosystemtjänster som en skog kan ge. Dessutom är en naturlig blandskog attraktivare att vistas i.

Ekonomiska fördelar och minskade risker

– En sådan skog ger också minskad risk för stormskador, skadedjur och översvämningar jämfört med monokulturer och kalhyggesskogsbruk. Skogen blir helt enkelt mer motståndskraftig mot störningar, säger Mikael Karlsson.

– Genom ett ekosystembaserat kontinuerligt skogsbruk slipper skogsägaren överhuvudtaget riskerna och osäkerheten som kalhyggesskogsbrukets mycket långa omloppstider innebär. Om en planterad skog exempelvis blåser ner efter halva tiden har skogsägaren då redan haft merparten av sina kostnader men inte hunnit skörda något timmer att tala om.

Även om man bara skulle se på ett välskött ekosystembaserat skogsbruk ur rent ekonomisk synvinkel för skogsägaren finns en rad fördelar, förutom en bra tillväxt. Skogsägaren får mer kontinuerliga inkomster samtidigt som skogsfastighetens värde bibehålls och vårdas utan plötsliga värdeminskningar pga kalhuggning. Skogen står kvar. Ekosystembaserat skogsbruk ger också kraftigt sänkta kostnader för skogsskötsel och ett större utbyte av kvalitetsvirke som man får mer betalt för. Det handlar om ett utbyte av ungefär 80 procent timmer och 20 procent massaved, jämfört med 50 procent av vardera i konventionellt hyggesskogsbruk. Det uppväger med råge de högre kostnaderna för planering och avverkning man får i ekosystembaserat skogsbruk. Den här typen av kontinuerligt skogsbruk ger också skogsägaren större flexibilitet att avverka utifrån vad marknaden efterfrågar vid varje tidpunkt.

Växande intresse – men mer behöver göras

Det finns ett växande intresse för ekosystembaserat skogsbruk från många små skogsägare, andra markägare som Svenska kyrkan och flera kommuner. Exempelvis har Göteborgs Stad bestämt att deras skogar ska skötas utan kalhyggen och på ett sätt som ökar den biologiska mångfalden. Politiskt på riksnivå finns också ett ökat intresse. Mikael Karlsson deltog nyligen som expert på ett seminarium i Riksdagen och förklarade där bakgrunden och skillnaderna mellan ekosystembaserat skogsbruk och kalhyggesskogsbruk. Han menar att staten kan göra mer för att åstadkomma en förändring.

– Idag utbildas jägmästare i endast ett sätt att bruka skogen som kallas trakthyggesbruk, dvs kalhyggesskogsbruk. Staten kan verka för en bredare kompetensutveckling och en mångfald av skogsbruksmodeller på våra lärosäten. Som stora skogsägare kan man genom statliga Sveaskog också se till att vara föregångare och börja driva delar av skogsbruket på ett mer ekosystembaserat sätt.

Politiker på både kommun- och riksnivå kan överhuvudtaget verka på flera sätt för att förändra skogsbruket i positiv riktning, med början i de egna skogarna. Det skapar miljömässiga och ekonomiska mervärden, fler arbeten och det inkluderar fler av de legitima intressen som idag finns kring våra skogar.

– Ekosystembaserat skogsbruk är mer flexibelt och kan uppfylla flera moderna mål i samhället än vad ett skogsbruk med monokulturer och kalhyggen kan göra. Vi behöver idag inte välja mellan att bruka skogen och att ha den kvar. Det är bra för både skogsägaren, allmänheten och besöksnäringen, säger Mikael Karlsson.