Odlingsjordar i hela världen, inklusive Sverige, utarmas av ohållbara kortsiktiga odlingssystem, trots att vi alla är direkt beroende av jorden för vår matförsörjning. Samtidigt finns konkreta lösningar och de kräver förändring av både produktion och konsumtion. Det är bakgrunden till den FN-stödda konferensen Soils and the food we eat som i dagarna gick av stapeln i Ytterjärna utanför Södertälje.

Konferensen är en del av det pågående temaåret International Year of Soils, som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i år driver med ett stort antal konferenser och aktiviteter över hela världen. Att den aktivitet som sker i Sverige hamnar i Södertälje och Ytterjärna beror på att här finns bra exempel på hållbar livsmedelsproduktion, ett bra lokalt samarbete i kommunen och ett centrum för det EU-stödda projektsamarbetet BERAS International, som handlar om just hållbara system genom hela livsmedelskedjan. Eller som kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, Boel Godner, uttryckte saken: Ett perfekt ställe att samlas på, eftersom det är något av ett showroom för ekologi.

Flera av talarna påminde om att det är odlingsjorden vi alla lever av. Jostein Hertwig, vd för BERAS International, sa att 95 procent av vad vi äter kommer direkt från jorden men att situationen idag inte är så bra, med bland annat degraderade jordar. Han menar att det krävs genomgripande förändringar för att göra livsmedelsförsörjningen hållbar, och att det finns konkreta lösningar. En stor del av de förändringar som krävs finns i tre konkreta koncept som BERAS arbetar med idag: Ecological Regenerative Agriculture (ERA), Diet for a Green Planet och Sustainable Food Societies. Här kan du läsa mer om dessa koncept.

Allt kan inte lösas av marknaden

Gunnar Rundgren, som är konsult och medförfattare till en FN-rapport på temat samt författare till boken Global Eating Disorder, satte fingret på flera grundläggande systemfel. Han menar bland annat att det tar mycket lång tid att bygga upp ett bördigt toppskikt i våra odlingsjordar, men betydligt kortare tid att förstöra det. Konstgödning fungerar bara till en viss gräns, men därefter kollapsar jorden. Gunnar Rundgren poängterade att det är marknaden som bestämmer vad jordbrukaren ska göra. Detta är inte vetenskapsstyrt som många påstår, utan marknadsstyrt. Han menar att vi måste vara realistiska kring vilka typer av problem som kan lösas av marknaden. En del frågor lämpar sig bättre för ”policymakers” att avgöra. Han frågar sig exempelvis varför det är ett individuellt val för bonden att använda gifter i jordbruket.

Gunnar Rundgren pekade också på att vad vi äter styrs mycket av själva produktionen. Att vi exempelvis äter mer kyckling idag beror inte i första hand på konsumenternas preferenser, utan mer på att kycklingen föds upp på billigt foder och att produktionen är industrialiserad. Gunnar Rundgren tycker det finns anledning att ifrågasätta att marknaden är det bästa sättet att reglera hur vi förhåller oss i de här frågorna, och att vi behöver finna nya vägar. Det räcker inte med att bara justera det nuvarande industriella jordbruket. Det behövs större förändringar.

Regenerativt jordbruk ger bördig jord

Artur Granstedt, docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk, redogjorde för vikten av att ha ett regenerativt ekologiskt jordbruk (ERA). Detta för att kunna återskapa bördigheten och stabiliteten i odlingsjorden. Jordens bördighet är helt beroende av växternas förmåga att ta upp kol från atmosfären. Man bevarar bördigheten bäst dels genom ekologiska kretslopp där växtnäring via djurgödsel från en anpassad djurhållning återförs till marken, och dels genom balanserade markvårdande växtföljder med humusuppbyggande flerårig vallodling.

Det här har också stor betydelse för att motverka problemen med övergödningen och klimatpåverkan. Ett regenerativt ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre klimatpåverkan än konventionellt jordbruk. Över 40 procent av den svenska klimatpåverkan är kopplad till maten. Ska vi minska denna belastning tillräckligt krävs att vi ändrar jordbruk, matförädling och distribution samt även kraftfullt minskar köttkonsumtionen. Sedan måste motsvarande minskning även ske inom övriga sektorer om vi ska komma ned till den nivå som anses vara nödvändig för att temperaturen inte ska  stiga med över 2 grader till år 2050.

Utmaningar i andra världsdelar

Även talare från andra delar av världen anknöt till att det är jorden vi lever av och utmaningarna kring detta. Bland andra Dr. K. Perumal, koordinator för BERAS i Indien, där 60-70 procent av befolkningen är involverad i jordbruk. Den dominerande grödan i Indien är ris, och här ser man problem med utarmning av jordar. Risskördarna har minskat från 4-6 ton/ha år 1970, till 3 ton/ha idag. Andra utmaningar man står inför är torka, klimatförändring, tillgång till vatten, minskad biologisk mångfald och att små lantbruk inte är lönsamma. Han sammanfattar lösningen till flera av problemen med: healty soil = healthy crop = healthy world.

Dr. César Lopez, koordinator för BERAS i Karibien, vittnade om utmaningar med begränsad tillgång till odlingsjord och en växande befolkning. Ett problem är det han kallar slash and burn, dvs svedjebruk. Skogsmark blir jordbruk, som efter en tid blir icke bördig mark. Vattenförstöring är ett annat problem, och även i Karibien finns problem med övergödning av vattendrag. Men också här finns konkreta lösningar, bland annat med odling av olika grödor på olika höjd, och Dr Lopéz ser konceptet Diet for a Green Planet och mer lokalt producerad mat som en del av lösningen.

Hållbar diet i praktiken

I Sverige har Diet for a Green Planet blivit verklighet i stor skala inom Södertälje kommuns skolor och andra verksamheter. Här serveras 24.000 portioner per dag, eller 4,5 miljoner portioner per år, enligt konceptet, och nära 60 procent är idag ekologiskt. Allt detta utan att kostnaderna ökat. Kostchef Sara Jervfors och projektledare Helena Nordlund vid kommunens kostenhet förklarade varför och hur man gjort detta.

Syftet med Södertälje kommuns satsning på Diet for a Green Planet är att vidmakthålla och förbättra jordens bördighet, rädda vattnet, gynna biologisk mångfald och minska klimatpåverkan. Inriktningen i det hela är att maten ska vara god, hälsosam och attraktiv, ekologisk, bestå av mindre kött och mer grönsaker och fullkorn, vara närproducerad och säsongsanpassad, samtidigt som matsvinnet också ska minimeras.

På Södertälje kommuns kostenhet anser man att vi äter alldeles för mycket kött i Sverige och i den rika delen av världen. Det är mycket klimatpåverkande och ett ineffektivt sätt att använda odlingsmark. På en kvadratmeter kan man antingen producera 50 gram kött, 500 gram spannmål eller 5000 gram rotfrukter. I kommunens skolor har man minskat mängden kött med 30 procent. Tillräckligt med proteiner i maten kan man få genom en kombination av grönsaker och spannmål. På kostenheten ser man dock inte soya som en lösning, eftersom den ofta är genmodifierad. När det gäller vilken typ av kött som anses bäst väger man in vad djuren äter. Helst ska djuren inte äta sådant som vi människor kan äta.

Hur har då Södertälje kommun lyckats med den här omställningen, utan extra pengar i budgeten? Man har minskat mängden färdigmat och halvfabrikat, gått ifrån stora centralkök och istället satsat på kompletta kök ute på skolorna, minst en utbildad kock på varje skola och utbildning för all personal. En viktig del i Södertäljes satsning är också att få med sig eleverna genom olika aktiviteter och att låta dem använda köken som del i utbildningen. Kalkylen för hela satsningen ser lite förenklat ut så här: Ekologiskt kostar mer, men det uppvägs av att det blir billigare med mindre kött och med mer säsongsbetonade grödor. Och maten blir godare.

Hållbara affärer

Matföretag som förädlar livsmedlen är en viktig del i en hållbar livsmedelskedja. Här är Saltå Kvarn ett bra exempel. Vd Johan Ununger gav en bild av hur man ser på det här ur företagssynpunkt. Han vänder på den vanliga utgångspunkten att det som är bra för affärerna är också bra för människorna. Han menar att det är bättre att tänka så här: det vi gör som är bra för människorna är också bra för affärerna. Vårt bidrag som företag är viktigt.

Ett grundproblem som Johan Ununger ser i dagens konventionella, specialiserade jordbruk är att de ”exporterar” näringsämnen till specialiserade djurgårdar på annan plats. Det leder till flera problem. Bland annat bidrar det till utbredningen av döda havsbottnar i Östersjön, idag motsvarande nästan två gånger Danmarks yta. Monokulturer i jordbruket ger också sjukdomar i odlingarna. För Saltå Kvarn är det grundläggande att det inte ska sprutas giftiga bekämpningsmedel på vår mat.
Johan Ununger menar också att det idag pågår mycket lite forskning i Sverige kring ekologiska produktionssystem.

För att skapa hållbara system behövs mer än dagens ekologiska regler. Saltå Kvarn har i samarbete med lantbrukare utvecklat ett system, eller en verktygslåda, med 130 olika frivilliga hållbarhetsåtgärder, utöver de ekologiska kraven, som bonden kan välja att göra och som Saltå Kvarn betalar extra för. Man har här alltså valt att inte skapa fler regler för bonden, utan istället bidra till att göra dem mer kreativa på sina gårdar.
Foto: Erik Olsson