Mjölk är ett väldigt bra livsmedel ur näringssynpunkt och trenden att byta ut mjölkprodukter mot annat bygger delvis på myter om att det skulle vara nyttigare. Det säger Ralf Sundberg som är docent, kirurg och ordförande i Läkarföreningen för Integrativ Medicin. Helt vegansk kost tror han sällan är bra ur hälsosynpunkt, särskilt inte för barn.

Enzym bryter ner laktos

Mjölk innehåller alla tre makronäringsämnena – protein, fett och kolhydrater. Idag kan vi se ett ökat antal människor med laktosintolerans, och kanske ännu fler som oroar sig för det. Är man laktosintolerant har man brist på enzymet laktas som bryter ner laktoset. Man kan då bland annat få magknip av mjölk, beroende på hur mycket man får i sig. Det är obehagligt men samtidigt ofarligt, menar Ralf Sundberg. Det som händer då är att laktoset inte bryts ner utan fortsätter vidare i tarmarna där gasbildande bakterier tar över.

Vad kan man göra om man inte tål laktos, eller misstänker detta, men ändå vill använda mjölk som näringsrikt livsmedel?
– Börja med att testa laktosfria produkter där mjölksockret, dvs laktoset, har brutits ner och se hur du mår. Man kan också testa att ta kapslar som innehåller det laktosnedbrytande enzymet som de allra flesta i trakter med lång mjölktradition har i tarmarna. I tredje hand kan man låta läkare gör en test. Människor med diabetes skulle jag råda att begränsa intaget av mjölk som dryck, eftersom det är blodsockerhöjande, säger Ralf Sundberg.

Han berättar att det vid problem i magen även kan vara helt andra sockerarter än laktos som inte brutits ner i tarmarna. Exempelvis gäller det ett socker som ofta finns i tuggummi. En patient hos Ralf hade haft långvariga problem med magknip och genomgått en mängd undersökningar. Till sist visade det sig att hon tuggade mycket tuggummi och att det var sockerarten i detta som gav henne problemet.

En intressant detalj är också att mjölk som är opastöriserad innehåller laktas, dvs det enzym som bryter ner laktoset. Många laktosintoleranta skulle därför tåla en ”oförstörd” mjölkprodukt betydligt bättre än pastöriserad mjölk. Opastöriserad mjölk får dock i Sverige inte säljas i butik, utan bara i liten skala direkt från gårdar under vissa villkor.

”Felaktiga varningar för mättade fetter”

En av de näringsmässiga fördelarna med mjölk som livsmedel är fetterna, anser Ralf Sundberg. Det är bra fetter. I mjölk finns över 400 olika fettsyror, varav en rad kortkedjiga fettsyror som vi inte samlar på oss i kroppen. Ralf är kritisk till vad han anser är överdriven rädsla och mytbildning kring mättade fettsyror.

– Vi behöver över 50 procent av sådana fetter för att bygga upp våra cellmembran eller cellväggar, och om vi inte äter det så tillverkar kroppen det själv. Det finns mycket missförstånd kring det här med fetter. Exempelvis är andelen mjölkfett i kosten inte korrelerat till hjärt- och kärlsjukdom.

– Det varnas idag mycket för feta mejeriprodukter och man rekommenderar lättare margariner etc, men det blir då mer av imitationsprodukter av lägre kvalitet. Min uppfattning är att de här varningarna inte bara är överdrivna utan helt felaktiga, enligt forskningen.

”Veganskt sällan bra för hälsan”

Ralf Sundberg konstaterar att många idag väljer att bli veganer och att det öppnar en nisch för livsmedelsindustrin där man bland annat använder mjölk av soya, mandel, kokos, havre med mera. Här kan man få produkter med lägre fetthalt, men det innebär ingen fördel, menar han. Det som ersätter mjölken innehåller istället överlag mer kolhydrater och blir sötare, vilket kanske inte är så bra.

– Min uppfattning är att vegansk kost sällan är bra för hälsan. Det finns stora risker för negativa effekter på hälsan, bland annat risk för depressioner och sämre generell prestationsförmåga. Mest oroväckande anser jag det är när föräldrar föder upp sina barn på den typen av ideologi eller hälsotrender. Däremot ser jag inga hälsonackdelar med laktovegetarisk kost, säger Ralf Sundberg.

Näringsfattig kost ger mer sockerberoende och fetma

Riskerar man att missa viktiga näringsämnen genom trenden att byta ut mjölk mot annat?
– Ja, man riskerar detta, och om man har en för näringsfattig kost blir det lätt så att man konsumerar mer socker. Det finns något som heter sockersug och ledande forskare pratar idag om sockerberoende. En näringsrik kost däremot minskar risken för att barnen äter skräpmat och godis.

Ralf Sundberg nämner bland annat en svensk doktorsavhandling som visade att barn i fyraårsåldern som dricker fet mjölk hemma dricker mindre läsk, äter mindre socker och har inte lika lätt att utveckla fetma som andra barn. Han pekar också på den fetma-epidemi som eskalerat särskilt i USA efter att man 1979 införde fettsnåla kostråd.

Idag när företaget Oatly driver en kampanj där man retoriskt frågar om skolmjölken har en gräddfil, vill Ralf också påminna om varför mjölken på 1900-talet blev en viktig del av skolmåltiden. Det började i England och byggde på forskning som visade att när barnen fick ett glas mjölk om dagen i skolan förbättrades både hälsotillstånd och prestationer i skolan. I Sverige infördes skollunch 1946 och där blev mjölken en viktig komponent.

Flera mjölkproteiner med olika funktioner

När det gäller proteinet i mjölk (kasein) finns ytterligare nyanser ur närings- och hälsosynpunkt. Mjölkprotein är en hel grupp proteiner med flera olika positiva funktioner. Enligt Ralf Sundberg kan vissa mjölkproteiner exempelvis stärka kroppens immunförsvar och ett annat exempel är ett mjölkprotein som har effekter på tumörceller. Vid den pastörisering som görs på all mjölk som säljs i butiker påverkas dock strukturen och funktionerna i mjölkproteiner.

Det kan för vissa också finnas en mindre bra sida hos mjölkproteiner. En av mjölkproteinets funktioner är att det vid nedbrytning kan uppkomma kedjor av aminosyror som har morfinliknande egenskaper och som i läckande tarmar kan komma in i blodet. Man tror att det då kan påverka vissa psykiatriska tillstånd. Ralf Sundberg berättar att det därför finns en tendens bland barnpsykiatriker att rekommendera mjölkfri kost till barn med sådana psykiatriska tillstånd.

– Mjölk eller inte mjölk bör ur hälsosynpunkt vara ett individualiserat beslut. På det hela taget är mjölk, ost och smör nyttiga inslag i kosten, för alla som tål det. Bäst är troligen opastöriserade och icke homogeniserade mjölkprodukter, säger Ralf Sundberg.