I höstas skrevs det en hel del om den ”livsfarliga mjölken” i svenska medier. Det handlade om några Uppsala-forskare som hittat samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar och hur mycket mjölk en person drack per dag. Men är mjölk farlig? Enligt Fredrik Colting som har skrivit boken Mjölkrevolutionen är det skillnad på mjölk och mjölk.

I Sverige dricker vi i genomsnitt 8,5 glas mjölk i veckan. Boken Mjölkrevolutionen torde därmed vara intressant läsning för de allra flesta svenskar. Fredrik fokuserar särskilt på den opastöriserade mjölken, ”naturens mest perfekta mat du inte får köpa (ännu)” som bokens undertitel säger.

Sedan 1937 är det i Sverige förbjudet att sälja mjölk som inte är pastöriserad, det vill säga upphettad till en viss temperatur i syfte att döda skadliga bakterier och öka mjölkens hållbarhetslängd. Även om opastöriserad mjölk är tillåtet att sälja i många andra länder, som till exempel Finland, Norge och Danmark, så har Livsmedelsverket alltså bestämt att det inte ens är värt risken att låta svenskarna få bestämma själva vilken mjölk de vill dricka.

Beslutet styrks genom att Livsmedelsverket under 17 år har kunnat kartlägga 20 sjukdomsfall som, för att citera Livsmedelsverket själva, har ”opastöriserad mjölk som trolig smittkälla”. Inget har dock kunnat konstateras med säkerhet. I ett tidigare förslag, om att även förbjuda att opastöriserad mjölk säljs eller skänks bort direkt på en mjölkgård, skrev Livsmedelsverket att ”risken för Ehec, som är en ganska ny smitta, är större i Sverige än i andra europeiska länder och trots att få dricker opastöriserad mjölk är det förhållandevis många som drabbats av smitta.” Och då är alltså opastöriserad mjölk redan tillåtet i många andra europeiska länder.

Men enligt Mjölkrevolutionen finns det även hälsorisker med den pastöriserade mjölken. Fredrik listar en lång rad saker som händer med mjölken i pastöriseringsprocessen, här är några exempel ur boken:

• En större del av vitamin B6, B12, tiamin, folat, C-vitamin och D-vitamin förstörs.*
• Laktobacillerna förstörs. Forskning tyder på att laktobaciller i själva verket hjälper till att producera enzymet laktas som laktosintolleranta lider brist på. Detta förklarar varför de flesta laktosintolleranta kan dricka opastöriserad mjölk utan problem.**
• Laktos (mjölksocker) förvandlas till betalaktos som snabbare höjer blodsockret. Resultatet är övervikt. Till skillnad från vad man kan tro blir viktökningen kraftigare med fettsnål mjölk (det är anledningen till att skummjölk länge använts som grismat).

”Varför i hela världen har någon kidnappat vår mjölk?” skriver Fredrik i boken. Vi på Ytterjärna Forum röstar för valfrihet. Vad tycker du?
Foto: Pexels