Det är märkligt och allvarligt att jordbrukets och matens stora klimatbelastning inte lyfts betydligt högre upp i klimatdiskussionerna. Det skriver två forskare och två företrädare för livsmedelsföretag i en debattartikel i GöteborgsPosten.

Artikelförfattarna pekar på att maten utgör mellan 30 och 40 procent av den svenska konsumtionens klimatbelastning samt att dagens matförsörjning globalt sett står för en betydande del av klimateffekten och att den även är ohållbar på andra sätt. Men i klimatsamtal, klimatpolitik och debatt är det mycket tyst om detta – även från svensk sida, trots att den svenska regeringens strategi är att vara ett föregångsland i klimatfrågan.

Större delen av matens klimatbelastning i Sverige är, enligt artikeln, dels import av livsmedel för konsumtion, dels import av produktionsmedel för jordbruket – främst konstgödsel samt omfattande foderimport som för med sig avskogning och markförstöring i andra länder, vilket leder till stora utsläpp av växthusgaser.

Artikelförfattarna menar att jordbruket har en huvudroll i grundproblemet och att en huvudorsak i den delen är det brutna kretsloppet av näringsämnen och den fossilenergidrivna växtnäringsförsörjningen. Med ett mer kretsloppsinriktat jordbruk får man däremot bättre balans mellan hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären och hur mycket koldioxid som åter kan bindas genom växtligheten.

Maten och jordbruket står för en avgörande del av klimatbelastningen, men erbjuder därför också en av de allra största möjligheterna att nå klimatmålen. Då har vi inte råd att blunda för detta, menar artikelförfattarna, och uppmanar: Lyft upp maten och jordbruket på klimatbordet nu, innan det är för sent.

Läs hela debattartikeln i GöteborgsPosten.