Om hela det svenska lantbruket vore ett enda bolag med främsta målet att öka den ekonomiska vinsten skulle man satsa på 50–80 procent ekologisk produktion. Och då är alla miljöfördelarna med ekologiskt inte medräknade. Samtidigt skulle dessutom även kvarvarande konventionella lantbruk tjäna mer rent ekonomiskt på detta. Det här visar en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Bra läge att satsa på eko i Sverige

Under Ekologiska Framtidsdagen, som arrangerades nyligen av Organic Sweden och MatLust, presenterades resultaten i rapporten av Eva Hagström Öberg, som är konsult i projektet Ökad svensk ekologisk produktion i Sverige (där LRF och Ekologiska Lantbrukarna samarbetar). Hon menar att mycket av miljöanpassning är lönsamt och att eko-jordbruk är ett bra exempel på det. Kalkyler har länge visar att eko är lönsammare per hektar och per ko, berättade Eva.

I rapporten Sverige som ekoland – analys av ekologiska lantbruk i Sverige har man tittat bredare på det här. Det hela presenteras som en fiktiv historia där en nytillträdd VD för allt lantbruk i landet, ”Max Revenue”, har fått som uppdrag att höja lönsamheten i företaget genom tillväxt. Han har bakgrund från industrin och blir snart lite förvånad över att jordbruksverksamheten är så inriktad på lågprismarknaden och att det finns stora arealer utan produktion. Han konstaterar också att det är svårt att hitta lönsam tillväxt i konventionell jordbruksproduktion, samt att vi allmänt i Sverige har hög kompetens och höga löner och att det inte passar bra för att producera enkla produkter. Max Revenue håller inte med om den i jordbruket vanliga inställningen att man ska skapa lönsamhet genom att effektivisera för att klar att konkurrera med standardprodukter på världsmarknaden. Totalt sett för svenskt jordbruk är det omöjligt att skapa tillväxt med bara rationaliseringstänk.

Rent ekonomiskt finns flera skäl att satsa mer på ekologiskt, menar man i rapporten. Det är mer lönsamt och eko är en snabbt växande marknad med betalningsvilliga kunder. Sverige har även komparativa fördelar för ekologisk produktion, bland annat genom relativt sett mindre problem med skadegörare och ogräs och genom högt tekniskt kunnande etc. Vi ligger långt framme internationellt. Vi hamnar exempelvis på tredje plats i världen när det gäller ekologisk konsumtion, vi är den nionde största ekologiska marknaden och vi har 4 procent av den ekologiska arealen trots att vi bara har 2 promille av världens åkermark. Kort sagt, ett bra läge för den som vill satsa på eko i Sverige.

Lönsammare för alla och fler arbetstillfällen

När man tittar närmare på förutsättningarna rent företagsekonomiskt visar det sig i rapporten att högsta möjliga lönsamhet för det fiktiva ”AB Svenskt Jordbruk” skulle man uppnå vid nivån 80 procent ekologiskt. Man skulle då få en ökad vinst på 1,7 miljarder kronor, 7.500 fler arbetstillfällen och man skulle kunna hålla 100.000 hektar mer betesmark. Detta blir möjligt genom att försäljningsvärdet för de svenska jordbruksprodukterna skulle öka med 7 miljarder, trots att volymen blir något mindre. Beräkningarna utgår också från att det sammanlagda ekonomiska ekosödet i Sverige är detsamma som idag, trots ökningen av eko. Med proportionellt ekostöd skulle lönsamheten öka ännu mer.

Efter lite försiktigare antaganden och diverse ekonomiska optimeringar visar datamodeller att 50 procent ekologiskt är ett realistiskt mål på 10 års sikt, enligt rapporten. En sådan omställning skulle öka omsättningen med 4 miljarder och lönsamheten med 1,1 miljarder kronor samt skapa 3.400 nya jobb inom svenskt jordbruk.

Man skulle här kunna invända att priserna på ekologiskt borde sjunka, och därmed även lönsamheten, om produktionen av eko ökar. Men enligt Eva Hagström Öberg är ekomarknaden stark. Priserna på eko har inte sjunkit med växande utbud av eko. Det är heller inte som tidigare, då ekopriserna bara var ett tillägg ovanpå konventionella priser. Eko har idag en egen marknad och eget pris.

En intressant slutsats är också, enligt Eva Hagström Öberg, att den ökning av ekologiskt som man räknat på i rapporten inte bara är mer lönsam för det ekologiska lantbruket, utan att även det konventionella lantbruket tjänar mer på detta. Enligt moduleringar kommer ekopriserna att dra med sig de konventionella uppåt. Med mindre volym konventionell produktion får man också ökade möjligheter att ta ut mervärden för exempelvis det svenska.

Oklara politiska signaler bromsar

Att klara en så här kraftigt ökad ekologisk produktion utan konstgödsel är realistiskt även vad gäller tillförseln av växtnäring till odlingsjorden. Enligt rapporten skulle tillförseln av kväve klaras genom väl avvägda växtföljder, kvävefixerande grödor och väl utnyttjad stallgödsel. Och tillräckligt med fosfor skulle kunna återföras till marken på olika sätt.

Som avrundning kring rapporten poängterar Eva Hagström Öberg att man här bara har tittat på ökning av det ekologiska ur strikt ekonomisk synvinkel. Det finns som bekant flera andra fördelar med eko, exempelvis ökad biologisk mångfald, mer betesmark med mera.

Hon fick också en fråga om varför det ändå har gått så trögt med ekoutvecklingen, om det nu är så lönsamt att satsa på det. Eva Hagström Öberg menar att det delvis beror på otydliga politiska signaler samt osäkerheter kring EU-förordningen och även kring EU-stödet. Diskussionerna om livsmedelsstrategin i Sverige innehöll också osäkerheter. Det kan överlag kännas osäkert för bönder att ställa om till ekologiskt. Hon menar bland annat att bönderna är beroende av att få veta vad politikerna har för plan framöver.