Rosa tronar den på julbordets mitt; julskinkan. Men faktum är att julskinka inte alls är någon särskilt gammal svensk tradition. Även om den funnits på överklassens bord sedan en längre tid, så är det egentligen först mot slutet av 1800-talet som julskinkan blev en julbordsklassiker hos gemene svensk.

Under rubriken ”Härlig fakta om julskinka” presenterar livsmedelsföretaget Scan lite statistik på sin hemsida: ”Vi äter i snitt 1 kilo skinka per person under julen”. Sveriges Grisföretagare fyller på med lite mer matnyttig fakta: ”Varje år säljs mellan 6000 och 7000 ton skinka till konsumentmarknaden till ett värde av 400-500 miljoner kronor.”

Men vad är det vi egentligen stoppar i oss där vid granbarren till Hej tomtegubbar?

Nitrit gör skinkan rosa

Den traditionella julskinkan är för många av oss svenskar självklart rosa. Men faktum är att den från början är grå. I modern tid har man sedan börjat tillsätta konserveringsmedlet nitrit som gör att skinkan får sin rosa färg och håller längre. Men som Äkta Vara konstaterar på sin hemsida ”vem är sugen på julskinka efter Trettondehelgen?”

I Sverige innehåller de allra flesta julskinkor nitrit, även de som är EU-ekologiska. Om du vill slippa nitritet så måste du i princip köpa en Krav-märkt julskinka. I Finland är det istället ovanligt att man använder nitrit i just julskinkan. Där saltar man skinkan istället, det kallas att ”gråsalta” skinkan eftersom skinkan inte får samma röda färg.

– Förr i tiden gråsaltade man skinkorna även i Sverige. Nitriten är alltså ett ganska modernt påfund. Det diskuteras ganska mycket om att nitrit inte är nyttigt i stora mängder, säger Rosanna som äger Finska butiken i Hötorgshallen där man säljer just gråsaltade skinkor utan nitrit.

Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Finlands motsvarighet till Livsmedelsverket, skriver följande om Nitrit: ”Stora nitrat- och nitritmängder kan störa syretransporten i kroppen. Exponering för nitrit har också misstänkts öka risken för diabetes, koronarsjukdom och cancer, men forskningsresultaten är ändå delvis motstridiga och något direkt orsakssamband mellan exponering för nitrit och dessa sjukdomar har än så länge inte påvisats.”

Trots oklara forskningsresultat har de valt att gå ut med en offentlig rekommendation till den finska befolkningen att blanda annat begränsa eller helt undvika användningen av korvar och charkvaror i kosten för barn under skolåldern, just på grund av nitritets eventuella hälsorisker. Även Danmark tillåter lägre halter än vad som är tillåtet i övriga EU.

Tips

Äkta Vara listar alla återförsäljare i Sverige som säljer julskinkor utan nitrit.
Illustration: Anna Gran