Under flera årtionden har pollinerarnas livsbetingelser gradvis försämrats. Och det är vi människor som bär skulden genom de landskap vi har skapat. Allt från storskaliga rationella jordbruket till perfekta robotklippta gräsmattor som blir gröna öknar utan mat för pollinerarna.
Men nu sker en revolution i det lilla; flera kommuner släpper gräs och ogräs fritt i parker och grönområden, Trafikverket låter vägrenar blomma och lantbrukare kantar åkrarna med fruktträd – allt för att främja våra livsviktiga humlor, bin, vildbin, fjärilar och andra pollinerande insekter.

Solitärbin, honungsbin och humlor ser till att vi får grödor, frukt och bär från den svenska naturen. Det är något vi alla tar för givet. Men sedan 1950-talet har pollinatörerna fått allt svårare att överleva i de landskap vi människor har skapat.

När det småskaliga varierade jordbruket ersattes av det monotona storskaliga jordbruket försvann många av pollinatörernas naturliga boplatser. Användandet av konstgödsel i kombination med olika former av växtskyddsmedel försämrade också deras överlevnadsmöjligheter.

Den stora inflyttningen till städerna innebar samtidigt att det byggdes och förtätades, ofta på bekostnad av träd, buskar och blommande rabatter.

Arbetskrävande kortklippta gräsytor blev hög status och med skötseln av dem försvann mycket av den biologiska mångfalden i städer och villaträdgårdar. Hårt ansade gräsytor kan jämföras med en grön öken, en monokultur där det finns väldigt lite att äta av för insekterna.

Släpper upp gräset

Men nu är en förändring på gång. Flera kommuner som Malmö, Linköping, Danderyd och Växjö släpper upp gräset i sina parker och får vackra blommande ängar som följd. Trafikverket på Gotland har prisats för sina blommande vägrenar och försöksodlingar med pollineringsvänliga växter pågår på flera håll inom lantbruket. Kunskapen om att blommor ökar skörden kommer tillbaka. Lantbrukare börjar odla bivänliga växter i kanterna på sina fält för att öka skörden på naturlig väg. Äldre tiders kunskap om hur viktig naturens blomning är för att få mat på bordet kommer till användning igen.

De senaste årens kampanjer för att uppmärksamma de livsviktiga insekterna börjar ge resultat. Pollinering nämns till exempel i Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet.

Organisationer och nätverk som Svenska Bin, Pollinera Sverige och Naturskyddsföreningen har medvind. Kunskapen om att bin, humlor och andra pollinerare är naturens egna lantarbetare och trädgårdsmästare når ut till allt fler. Barn lär sig bygga bihotell i förskolan och biodlarkurser fulltecknas snabbt. Både privata och kommunala bostadsbolag satsar på att gynna pollinatörer när de planerar utemiljön.

Ökat samarbete mellan organisationer

Nätverket Pollinera Sverige grundades 2017 av Anna Lind Lewin, kommunikatör, och Lotta Fabricius Kristiansen, sakkunnig i biodling och pollinering från Svenska Bin. De hade i flera år arbetat med organisationen Svenska Bin för att höja kunskapen kring svensk honung. De såg behovet av ett ökat samarbete mellan organisationer, myndigheter, livsmedelsproducenter och forskare för att lära ut betydelsen av biologisk mångfald och bra levnadsvillkor för pollinerarna. De ville visa på positiva exempel och att alla, från lantbrukaren till den enskilda människan i storstaden, kan göra något för att öka mångfalden.

Biodling var förr ett naturligt inslag inom jord-och lantbruket. Det ökade skördarna och gav honung på bordet.

̶  När vi lade om hela jordbrukssystemet från småskaligt till det storskaligt rationella försvann även biodlingen bort från gården, säger Lotta Fabricius Kristiansen. Det blev helt enkelt för mycket att ta hand om. Man började använda konstgödsel och växtskyddsmedel på sina åkrar och tänkte inte så mycket på pollinerarnas betydelse.

̶  Nu när vi måste tänka om och satsa mer hållbart så behöver kunskapen öka om hur viktig pollineringen är. En bra inspiration är att se hur ekologiska gårdar gynnar den biologiska mångfalden på naturlig väg.

En stor del av det vi hittar i frukt-och grönsaksdisken är beroende av pollinatörer. Samtidigt riskerar 40 procent av världens bin, fjärilar och andra arter som pollinerar att dö ut, vilket skulle få katastrofala konsekvenser för människans livsmedelsförsörjning.

Lotta Fabricius Kristiansen har en biodling i Tjällmo i Östergötland ihop med sin man Preben Kristiansen. Den är en av Sveriges cirka 50 KRAV-certifierade biodlingar.

̶  De flesta som håller bin har bara några få kupor och då blir det för dyrt att certifiera sin honung. Det kräver ju också att man vet att till exempel jordbruk i ens omgivningar är ekologiska, säger Lotta som en förklaring till de relativt få KRAV-certifierade biodlarna.

Intresset för vad vilda pollinatörer och odlade bin kan bidra med har ökat på senare år hos både allmänheten och inom jordbruksnäringen. Pollinera Sverige vill lyfta fram positiva exempel på hur vi kan förbättra livsbetingelserna för alla de insekter som utför ekosystemtjänster åt oss människor.

̶  Vi vill inte fokusera på hoten utan på möjligheterna, förklarar Lotta. Vi vill till exempel få lantbrukarna att inse hur de kan öka skörden på naturlig väg. När kommunerna släpper upp gräset i parker så gynnar det blomningen och pollinatörerna samtidigt som skötselkostnaderna av grönytorna minskar.

Även skogens bär är beroende

Både solitärbin, humlor, honungsbin och fjärilar hör till dem som gynnas när lantbrukare planterar in strängar av blommor som blommar i omgångar under hela odlingssäsongen.

̶  De vilda insekterna arbetar ihop med de odlade bina och ger oss ett rikare landskap. Många glömmer bort att även skogens bär är beroende av pollinerare, förklarar Lotta.

̶  Det som är bra med honungsbin är att du kan flytta runt kuporna dit där de behövs!

Pollinera Sverige har tre år i rad utsett Årets Pollinatör. 2017 belönades Trafikverket på Gotland för sina blommande vägrenar, 2018 fick gårdsmästaren Niclas Malm utmärkelsen för sitt arbete med att visa andra bönder hur de kan kombinera rationellt storskaligt lantbruk med rik biologisk mångfald.

Behöver mat hela säsongen

Många andra insekter deltar också i det viktiga pollineringsarbetet, som skalbaggar, fjärilar och blomflugor. Det som är avgörande för arternas överlevnad är att det finns mat till dem under hela säsongen. Här kan alla trädgårdsägare, kolonister och odlare bidra på sitt sätt genom att odla många olika slags blommor, bärbuskar och fruktträd.

På försöksgårdarna Glyttinge och Klostergården utanför Linköping har Niclas Malm sått in ett- och fleråriga växter på svårbrukade åkerkilar och hörn som utan förlust kan användas för att gynna pollinatörerna. Han anordnar fältvandringar i Hushållningssällskapets regi inom Jordbruksverkets projekt Mångfald på slätten. Det har skapat ett samarbete med lantbrukare, växtodlingsrådgivare och övriga intressenter som bidragit till att fler inom lantbruket lär sig om pollinatörernas behov av mat under hela säsongen.

Niclas Malm är glad att arbetet uppmärksammas, men njuter också av resultatet.
– Honungsört är härligt att gå i – det bara surrar av humlor och bin där. Det är en upplevelse.
För tio år sedan visste jag faktiskt inte ens att det fanns vilda bin, säger han.

Projektet har tagit fram billiga och effektiva metoder för att gynna mångfalden, bland annat fröblandningar utifrån markens förutsättningar så att de uppfyller villkoren i EU:s förgröningsstöd*. Örter som är bra att så är honungsört, timotej, vitklöver, rödklöver, käringtand, cikoria, gul sötväppling och bovete.

Niclas Malm menar även att de blommande fälten är lönsamma:
– Jag är himla intresserad av ekonomi nämligen, och det här kostar oss inget. Vi bönder slipper besvärliga hörn och kan inrikta oss på de ytor som är mer rationella att bruka. I och med att det är så mycket baljväxter i blandningen så ökar vi också bördigheten till den dag man vill ta jorden i bruk igen. Jag tycker inte det har varit svårt alls att skapa de blommande fälten. Jag gör bara som jag brukar och är noga med att göra allt rätt från grunden.

Lantbrukarna har under projekttiden anlagt blommande kantremsor och skalbaggsåsar samt gjort planteringar och andra åtgärder i anslutning till vindkraftverk. De har också satt ut fågelholkar, bikupor för tambin, halmbalar för humlor och bibatterier för solitärer.
– Lantbruket är en bransch i behov av förebilder, säger Jenny Henriksson på Jordbruksverket som också arbetar med projektet Mångfald på slätten. Lantbrukarna är ju den grupp som kan göra mest för mångfalden – särskilt i uppodlade slättbygder som Östergötland och Skåne. Insekterna är ju viktiga som pollinatörer men också som föda åt andra, till exempel fåglar. Därför är det viktigt att visa att arbete med biologisk mångfald inte behöver gå stick i stäv med matproduktionen, utan tvärtom kan gynna den, påpekar hon.

I maj arrangerade Pollinera Sverige forumet Vägen till en hållbar pollinering i samarbete med Rosendals trädgård, Naturskyddsföreningen och LRF med stöd från Naturvårdsverket.

Gemensamt manifest

Experter inom pollinering, naturvård, artbestånd och samhällsplanering möttes för att gemensamt arbeta fram ett manifest som ska visa vägen till en hållbar pollinering. Manifestet ska lämnas över till regeringens miljö-och klimatminister Isabella Lövin och landsbygdsminister Jennie Nilsson under sensommaren 2019.

Lucas Garibaldi från Argentina är en av världens ledande forskare inom pollinering och artmångfald.

̶ Vi studerar hur jordbrukare ska kunna minska på externa medel och istället dra nytta av den biologiska mångfalden – det vi kallar ekologisk intensifiering. Genom att plantera fruktträd i kanten på en åker eller solrosor på ett fält i närheten så ökar du skörden dramatiskt, förklarar han.

Storbritannien, Frankrike, USA, Skottland och Nederländerna är exempel på länder som antagit nationella pollineringsstrategier. I Sverige är till exempel Södertälje på väg att anta en kommunal pollineringsplan.

Anna Lind Lewin från Pollinera Sverige har tagit fram ett kampanjmaterial för att sprida information om pollinatörer och de växter som ger dem näring. Skyltar, kort och affischer är vackert illustrerade av Aron Landahl. Nya illustrationer lanseras årligen under Pollineringsveckan som infaller i maj varje år.

– Att känna till alla våra pollinatörer och deras olika behov är en överlevnadsfråga. Ju fler som deltar i mångfaldsarbetet, desto fler arter kan gynnas och bevaras, avslutar Lotta Fabricius Kristiansen.

*Förgröningsstödets syfte är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

Så kan du hjälpa pollinerarna!

• Släpp upp gräset! Gröna hårt klippta gräsmattor är som grön asfalt!
• Se till att ha blommor hela säsongen – allt från maskros, rödklöver, vitklöver, prästkragar, backtimjan, fibblor, humleblomster, tistlar, rosor, lavendel, blåeld, gulmåra, ljung, honungsört, vallmo.
• Humlor och bin gillar hallon-, krusbärs- och vinbärsbuskar, blåbärs- och lingonris, jordgubbar, smultron, äpple, päron och körsbär.
• Plantera in ängsblommor i kanten av dina odlingar.
• Spara ett ”skräpigt hörn” i trädgården, spara stubbar och döda träd.
• Bygg biholkar och spara sandhögar där humlor kan bygga bo.