Ekologiska kretsloppsjordbruk och kulturspannmål klarar torkan bättre
I tider av torka blir det även i Sverige tydligt att konventionella jordbruk är mindre motståndskraftiga mot påfrestningar av olika slag. I ett inslag på SVTs lokalnyheter från Södertälje/Stockholm framgår att dagens spannmålssorter som växtförädlats med sikte på maximal skörd klarar torkan sämre än mer naturligt förädlade kultursorter som exempelvis Ölandsvete. De sistnämnda har djupare rötter, förklarar Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.
Olika kulturspannmål är även intressanta av flera andra skäl. De ger en biologisk mångfald, de är mer lokalt anpassade, de är ofta mer näringsrika och de är mer motståndskraftiga även mot sjukdomar (läs mer om vitsen med kulturspannmål här). Men den nu aktuella jämförelsen kring vad som händer när vårt land drabbas av torka handlar inte bara om alternativet att odla hållbara kultursorter, som idag motsvarar en mycket liten del av odlingsarealen i Sverige.
– Problemet med torkan speglar ett större systemfel i det högspecialiserade konventionella lantbruket som har lett till att odlingsjordarna har mindre mull och därmed sämre vattenhållningsförmåga. Där slår torkan hårdast, berättar Artur Granstedt.
Det här gäller både de gårdar som specialiserat sig på ensidig spannmålsodling och gårdar som specialiserat sig på djurhållning. På spannmålsgårdarna får man nu mycket sämre skördar och på djurgårdarna, där man ofta maximerat antal djur, räcker nu inte fodret som man odlar och man tvingas slakta ut.
Artur Granstedt förklarar att det specialiserade lantbruket är mer sårbart. Däremot har gårdar med både växtodling och djurhållning större marginaler att ta av. Djuren har både vall att äta och räcker inte den kan man ta till spannmål och brödsäd. Allra bäst menar han är att ha ett ekologiskt kretsloppsjordbruk med en balans mellan både odling och djurhållning och med en lämplig växtföljd där exempelvis spannmålsodling varvas med vallodling av bland annat fleråriga djuprotade klöverväxter. Det ger mer mull och en bördigare odlingsjord som klara torkan bättre än konventionella odlingar.
– När man är ute och tittar på och jämför hur det ser ut på fälten idag blir det här tydligt. Ekologiska kretsloppsjordbruk, både med och utan kulturspannmål, klarar torkan bättre. En viktig poäng är också att man på köpet får större biologisk mångfald och mer motståndskraft även mot andra påfrestningar, säger Artur Granstedt.
