Ohållbart jordbruk med monokulturer, intensiv plöjning och kemiska insatsmedel leder till utarmning av den känsliga biologiska mångfalden och aktiviteten i marken, vilket minskar förråden av kol i marken. Detta har negativ effekt på både klimatet och jordens bördighet, men forskning visar att man kan vända på detta genom hållbar skötsel av marken. Det framgår av en rapport från FN-organet FAO, där man har sammanställt forskning om kolinlagring i marken.

Rapportförfattarna konstaterar att odlingsjorden har blivit vår känsligaste resurs genom klimatförändring, utarmning av marker och minskad biologisk mångfald. Det har stor betydelse för våra möjligheter att odla och producera mat, och möjligheterna att både begränsa och anpassa oss till klimatförändringar.

Organiskt kol kommer från markens fauna och flora och är huvuddelen av den organiska substansen i marken. Det organiska kolet kan ligga där i decennier, sekler och t.o.m. årtusenden. Men genom människans påverkan kan marken antingen bli en kolsänka eller en utsläppskälla av klimatgaser, vilket kan ha stor betydelse för klimateffekten. Världens jordar innehåller mer kol än atmosfären och all växtlighet tillsammans, och har ändå mycket stor kapacitet att lagra in mer kol.

I rapporten beskrivs bland annat hur mängden organiskt kol hänger nära ihop med biologisk mångfald och bördighet i marken. Högt innehåll av organiskt material i marken ger näring till växter och förbättrar tillgången till vatten, vilket förbättrar jordens produktivitet. Organiskt kol förbättrar också stabiliteten i markens struktur vilket gynnar växtligheten och är bra även för människors tillgång till rent vatten.

Den biologiska mångfalden i marken består av en lång rad organismer som bakterier, svampar, encelliga protozoer, insekter, maskar och mycket annat. De samverkar med varandra och med växter och smådjur i en gynnsam biologisk aktivitet och bidrar starkt till bildandet av organiskt kol i marken. Den här mångfalden skapar också ett samspel eller en konkurrens mellan skadeinsekter, sjukdomar och dess naturliga fiender. Tillsammans med det organiska kolet i marken formar den biologiska mångfalden odlingsjordens kapacitet och detta anses spela en avgörande roll för ökad matproduktion och motståndskraft mot klimatförändringar.