”Vad menas med valfrihet i vården?”
Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen är respektlös både mot dess utövare och det stora antal patienter som önskar denna vård, skriver läkaren Stefano Selvani i ett debattinlägg. Inlägget publicerades från början i Dagens medicin och vi har fått tillstånd att publicera det även här.
Antroposofisk medicin och Vidarkliniken har fått uppmärksamhet i svenska medier. Man har ifrågasatt i vilket mån Vidarklinikens verksamhet grundas på vetenskap och evidens. Nu har Stockholms läns landsting sagt upp avtal med Vidarkliniken som direkt påverkar patienters möjlighet att välja denna vård.
Negativ kritik mot Vidarkliniken har framförts av personer som anser sig vara representanter för ren vetenskaplighet, inte alltid läkare men med ett självpåtaget ansvar för att vilja skydda samhället ifrån ovetenskapliga influenser.
Debatten behöver vidgas med en diskussion om verklighetsförståelsen som ligger till grund för medicinskt tänkande.
Vilken verklighetsförståelse har patienten själv och med vilken kan hon identifiera sig? Även detta påverkar patientens vårdval.
Med den ökade insikten i naturlagarna efter renässansen blev kravet på objektivitet och reproducerbarhet det nya vetenskapliga paradigmet. Subjektiva och existentiella värden separerades från den objektiva verkligheten och fick plats inom humaniora.
Medicinen intar en särställning inom vetenskapen. Människans självförståelse är en helhet och oförenlig med en uppdelning i en fysisk mätbar verklighet och en självupplevd identitet.
Vid sjukdom möter den objektiva verkligheten den subjektiva med samma dignitet som vid födsel och död. Ingen utanför individen själv kan bedöma vad som är sant i den situationen. Medicinen måste därför på ett begripligt sätt förmedla till patienten den rådande vetenskapliga kunskapen och samtidigt bemöta patienten i sitt existentiella behov att förstå sig själv.
Att kunna identifiera sig med den verklighetsförståelsen som sjukvårdens insatser grundas på, är väsentlig för den sjukes trygghet.
Sjukvårdens behandlingar är både objektiva och ”patientevidenta”: de kan bekräftas som verksamma av patienter. Evidensbegreppet måste även innefatta patientevidens för att göra medicinen mänsklig.
Vidarkliniken har i 30 år erbjudit internationellt erkänd integrativmedicinsk vård som utövas av legitimerad och specialiserad personal. Att utbilda sig vidare inom integrativ sjukvård, i det här fallet antroposofisk medicin, betyder att man söker efter en större förståelse av människan för att komplettera sin behandling.
Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen och ifrågasättandet av Vidarklinikens trovärdighet är inte bara mindre respektfull mot dess utövare, utan också mot det stora antal patienter som önskar denna vård.
Uppsägning av det avtal som Vidarkliniken har med Stockholms läns landsting kommer att kunna påverka existensen av en idéburen integrativmedicinsk vårdverksamhet utan vinstintresse.
Detta minskar inte bara valfriheten och mångfalden i svensk sjukvård, utan också möjligheten att utifrån vetenskapliga studier än bättre förstå det som gör den integrativmedicinska behandlingen verksam.