Vad är de rädda för?
Stiftelsen Vidarklinikens satsning på Vidar Rehab och Vidar vårdcentral kommer ur en önskan att erbjuda en vårdform och en omvårdnad i Sverige där hela människan får plats.
VI människor är ju mer än en uppsättning biologiska och fysiska funktioner. Vi oroar oss för framtiden, vi funderar över döden, vi undrar om det kan finnas en förklaring till att vi blivit sjuka och vi undrar hur vi ska sköta oss för att för att så länge som möjligt leva ett bra liv med god hälsa och fortsatt aptit på livet.
Hos oss får vi gång på gång höra att man känner sig sedd som människa, blir lyssnad på och får bli delaktig i sitt tillfrisknande. Varför är vårt uppskattade arbetssätt så provocerade och så viktigt för vissa politiker att ta avstånd ifrån? Antroposofisk medicin vilar på naturvetenskaplig grund och utförs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Våra läkare och annan vårdpersonal är legitimerade och licensierade. All vård utförs under läkaransvar precis som i landstinget.
Vad finns det att vara rädd för? Det funderar jag ofta över.
Alldeles nyligen fick vi resultatet av en omfattande granskning som Stockholms Läns Landsting gjort av Vidar Vårdcentral. Två oberoende läkare synade var för sig journalanteckningar från 500 läkarbesök gjorda på Vidar vårdcentral under år 2016.
”Granskningen finner att vårdens kvalitet väl uppfyller de krav och riktlinjer, som styr denna typ av verksamhet”, sammanfattar man.
Slutsatsen är den jag förväntade, men vad trodde SLL?
Anna Starbrink, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting försökte förra sommaren piska upp en helt omotiverad oro för patientsäkerheten på Vidarkliniken och plocka politiska poäng med hjälp av övertolkad rapport från Helseplan, byggd på ett 30-tal inaktuella journaler från perioden för övergången från handskrivna journaler till datoriserade.
Avtalet med SLL avslutades och vi fick avslag på en ansökan om MVC och BVC i Järna – allt med hänvisning till denna tunna Helseplanrapport.
Chefen för enheten allmän medicin på SLL, Peter Lundqvist, gick till och med ut i media och föregrep den granskning som nu är gjord av Vidar Vårdcentral, med att uttrycka att han befarade brister i patientsäkerheten i den vård vi bedriver utan att ha något underlag för sin oro.
Varför har SLL blivit så rädda efter 30 års prickfritt och förtroendefullt samarbete?
Under perioden med Anna Starbrink i ledningen för SLL har vi blivit ifrågasatta utifrån ogrundade påhopp, överdrifter och framför allt okunskap som har spridits och delats i traditionella och sociala medier. Det har haft långtgående konsekvenser för inte minst alla våra patienter, som hela tiden stått bakom oss, skrivit till politikerna, delat sina berättelser om vad Vidarkliniken betytt för dem, demonstrerat vid landstingshuset och uppvaktat politikerna.
Viljan att lyssna vare sig på dem eller oss har tyvärr inte funnits.
Peter Lundqvist, tvingas nu konstatera efter den senaste omfattande granskningen att ”Resultatet i det här fallet är väldigt bra.” Med stöd av granskningen kan vi konstatera att journalkvaliteten är bra och utifrån vad vi kan utläsa ur journalerna är det också en bra vård som bedrivs – och den bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Tomas Karlsson på Länstidningen Södertälje, uttrycker i en ledare från den 16 sep uppfattningen att Anna Starbrinks korståg mot Vidarkliniken nu har nått till vägs ände.
Framtiden får utvisa om han har rätt, men jag har som sagt aldrig förstått vad de varit så rädda för.