Här är en liten historia om hur stora ord och siffror blir till liten hjälp i verklighetens mylla.

Det hela började med att uppmärksamheten kring de krisande mjölkbönderna i Sverige nådde till nivån att ett antal aktörer faktiskt agerade. När innebörden av utsagan ”fem mjölkbönder i veckan lägger ner i Sverige” gick upp för tre stora livsmedelskoncerner, bestämde sig dessa för att drastiskt bryta mot marknadsreglerna som säger att efterfrågan på varan är det som bestämmer dess pris, och agera för att rädda.

I september förra året slog sig ICA samman med LRF (Lantbrukarnas RiksFörbund) och berättade att de skulle ta en krona extra för mjölken i sina butiker, en krona som skulle gå oavkortat till de svenska mjölkbönderna i kris. Kampanjen döptes till ”en krona mer till mjölkbonden” och beräknas dra in totalt omkring 100 miljoner kronor fram till den avslutas i mars 2016. Kampanjen fick mycket uppmärksamhet, och i en sällsynt kombination av solidaritet och konkurrenspress följde två andra livsmedelskoncerner efter med samma koncept redan påföljande månad. Det handlar om Axfood, som via sitt eget varumärke Garant själva stod för den extra kronan till mjölkbönderna under perioden oktober-december 2015, och grossistföretaget Martin & Servera som gjorde likadant. Axfood ville vid kampanjens slut inte avslöja hur många ”mjölkmiljoner” de dragit in, utan nöjde sig med att nämna att de genererat ”ett antal miljoner”, medan Martin & Servera redovisade att de bidragit med 2,1 miljoner.

Uppskattningsvis har Axfood, med sina runt 200 levererande mjölkbönder, genererat någonstans kring 10 miljoner, vilket gör att den totala inkomsten för de tre initiativen under 2015 blir 67 miljoner kronor. Räknar man dessutom in att ICA och LRF:s kampanj fortsätter till mars 2016, kommer mjölkkronan att bidra med uppskattningsvis 112 miljoner kronor som alltså oavkortat går till bönderna. Det kan synas som en betydande hjälp, särskilt i beaktande av Jimmy Larssons, segmentschef för jord och skog hos LRF konsult, uttalande om att ”varje öre är viktigt i det här sammanhanget”. Men varför pratar han om ören när det handlar om kronor?

Dessvärre har han helt rätt, för i praktiken visar det sig att varje extra mjölkkrona inte är mer värda än 4,4 öre, och att 67 miljoner kronor uppdelat på de berörda och ofta tungt skuldsatta gårdarna som levererar mjölk innebär att varje gård får ett tillskott om ca 25 000 kronor. Jämför detta med att en bonde som levererar till Arla med dagens mjölkpriser går runt 1,4 kronor med förlust för varje liter mjölk hen producerar, och det blir svårt att se hur ICA, Axfood och Martin & Serveras uppflammande solidaritet kan ha någon som helst betydelse i praktiken. För eftersom så mycket som 70 % av all mjölk som produceras i Sverige förädlas till andra mejeriprodukter än den färskmjölk som säljs i butikshyllorna, t.ex. ost, crème fraiche, yoghurt, fil etc. och den extra mjölkkronan som genererats från de tre livsmedelskoncernernas initiativ till allra största del gäller just försäljningen av färskmjölk, kommer mjölkstödet således att slås ut på hela mjölkbondens produktion. Totalt producerar Sveriges mjölkbönder ca 1,5 miljarder kilo mjölk på sex månader, och 67 miljoner kronor utslaget på detta blir alltså 4,4 öre per producerad liter mjölk. Här upplöses därmed mjölkkronan i futtiga ören och försvinner.

Orsaken till mjölkkrisen har diskuterats här tidigare, liksom olika tillvägagångssätt för att hantera den. Att livsmedelskoncernerna här beskrivna vill bidra genom att antingen höja priserna eller sänka sin egen vinstmarginal är naturligtvis hedervärt och bra, men då är det samtidigt viktigt att öppet redovisa i vilken utsträckning den extra mjölkkronan gäller och hur mycket det betyder i sammanhanget. Jimmy Larsson vid LRF har säkert rätt i att varje öre är betydelsefullt i det här sammanhanget, men att en mjölkbonde som går med 1,4 kronor förlust för varje producerad liter mjölk får 4,4 öre mer för detta är löjligt, i alla fall om man vill se det som en lösning på krisen.

Hade livsmedelskoncernerna (och LRF) däremot sagt ”en krona mer för mjölken” och i praktiken menat all mjölk och inte bara 30 % av den, och dessutom inte gjort det som en tidsbegränsad kampanj som, cyniskt sett, bara syftar till att väcka uppmärksamhet, ja då hade vi kanske närmat oss en verklig lösning.

Text: Tord Ranheim