Många av de stora utmaningar som världen står inför är beroende av hur bra vi kan bli på att beforska, utveckla och implementera dimensioner av social hållbarhet. Nobelpristagaren Amartya Sen beskriver social hållbarhet som bestående av flera olika dimensioner inklusive jämlikhet, pluralism, tillhörighet, livskvalitet, demokrati och mognad. I ett engelskt policy dokument beskrivs hållbar hälso- och sjukvård som:
”Sustainable healthcare emphasises values, many of which are virtually limitless, such as compassion, kindness, being caring, having fun, maintaining friendships, holding conversations, viewing nature or being mindful. All of these also have clear health benefits”.

De flesta uttolkare av hållbarhet är överens om att det är viktigt för hälso- och sjukvården att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomi-, miljö- och hälsoperspektiv och när dessa perspektiv samverkar, så uppnås vad man kan kalla ett hållbarhetsmaximum, som är gynnsamt för både patient, vårdgivare, ekonomi och miljö. Många forskare arbetar för att utveckla robusta ramverk för systematiskt, strategiskt hållbarhetsarbete och en operationalisering av begreppet social hållbarhet har påbörjats, så att man kan mäta förändringar över tid, och effekter av riktade insatser.

Forskningsstiftelsen I C – The Integrative Care Science Center beforskar bland annat Vidarklinikens verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv. Men vi går lite längre i vår syn på hållbarhet till att också inkludera cellernas hållbarhet. Cellerna är ju det som ytterst, eller innerst om man så vill, gör oss människor hållbara. Cellernas livslängd och kvalitet avgör i mångt och mycket vår egen livslängd, livskvalitet och sjukdom. I vår forskning har vi tagit hjälp av molekylärbiologer och även konsulterat nobelpristagaren Elizabeth Blackburn (se fotot), för att undersöka om cellernas stabilitet och överlevnad hänger ihop med vårdens innehåll, patienternas upplevelser och sjukdomsgrad; alltså om vården är hållbarhets-maximerad från gen till samhälle?

Elizabeth Blackburn fick nobelpris i medicin för sin upptäckt kring enzymet telomeras och telomerernas roll när det gäller reglering av den cellulära hållbarheten och åldrandet och hon har i sin forskning visat att bland annat minskad stress, förändrad livsstil och mindfulness kan bidra till att öka arvsmassans (DNA) hållbarhet i våra celler.

På bilden ovan: Torkel Falkenberg från forskningsstiftelsen The Integrative Care Science Center tillsammans med nobelpristagaren Elizabeth Blackburn.