1 juni 2016 samlades nära 250 personer från miljösverige i Grand Hotel för att ta del av de senaste frågorna på miljöagendan. I fokus var digitaliseringen, den cirkulära ekonomin, COP 21 och FNs globala mål för hållbar utveckling.

I tolv år har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) arrangerat en konferens om tillståndet i miljön som ”tar pulsen på miljösverige” genom att beröra områden som varit på agendan under det senaste året. IVL som i år firar 50 år i miljöns tjänst, har arbetat med forskning och olika lösningar som är till gagn för både samhälle och natur. 

Kan Sverige bli klimatneutralt före år 2050?

Sverige har en unik möjlighet att gå före i klimatfrågan, menar Anders Wijkman, miljömålsberedningens ordförande, som talade om det betänkande som nyligen lämnats till miljöministern. Betänkandet innehåller ett samlat förslag till ett klimatpolitiskt ramverk som består av ett långsiktigt mål fram till år 2045. Idag minskar de globala CO₂ utsläppen något (med 1,2 % /år) men denna minskning skulle behöva vara 6,2 % varje år fram till år 2100, om vi ska klara 2 graders-målet.

Vad är det då som gör Sveriges möjligheter så speciella? Jo, det är våra naturresurser: såsom vattenkraften, bra förutsättningar för vindkraft och själva skogen som binder koldioxid. Vi har erfarenhet av den politiska CO₂ – skatten, som redan har gjort stor nytta i energiomställningen. Vår forskning och våra innovationer tillsammans med ny grön teknik bidrar till att vi kan ligga i framkant. Vi har flera aktiva och intresserade kommuner där många företag är proaktiva, det vill säga, de gör mer än de måste för att uppfylla lagkraven. Även våra insikter om Nord/Syd‐spänningen gör vårt bistånd viktigt.

Med tanke på att jordbrukets roll i klimatförändringarna alltmer erkänns som ”måste-frågor” fick dessa förvånansvärt lite fokus under konferensen. Undertecknades frågor om vad miljömålsberedningen anser behöver ändras i dagens jordbruk för att öka kolinlagringen i marken, öka den biologiska mångfalden samt minska näringsämnesläckaget – statistik från SCB indikerar att jordbruket i Sverige utgör en av de branscher som släpper ut mest växthusgaser – förblev otydliga eller uteblev helt.

Bland de få inspel som förekom bekräftade dock Anders Wijkman att idisslarna fått ta för mycket ansvar i miljödebatten, om vilket sorts kött som har störst klimatpåverkan och menade att en större inhemsk produktion av livsmedel behövs för jordens alltmer växande befolkning, att jordbruksstödet ska premiera både klimat – och miljönyttan. Svenska miljökvalitetsmål som ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet”, och ”Ett rikt odlingslandskap” verkar däremot inte kunna uppfyllas inom utsatt tid.

Om frågan hur genomgripande besvarades svepande, var dock det övergripande budskapet från konferensen kärnfullt och koncist: Vi måste börja tänka på flera mål samtidigt, (och sluta med stuprörsperspektivet) såsom FNs 17 globala mål för en hållbar utveckling, de svenska miljökvalitetsmålen samt Parisavtalet för klimatet.

Företag som går i bräschen

Coop har riktat hela sin verksamhet mot FNs 12:e miljömål ”En hållbar konsumtion och produktion” och kommit fram till att mycket av det som är bra för miljön också är bra för hälsan, berättade Louise König, hållbarhetschef. Sedan år 1990 har de arbetat med det egna varumärket Änglamark och de har låtit sitt övriga sortiment vara med och subventionera Änglamarkprodukterna. De har även främjat sina ekologiska produkter med olika erbjudanden, som till exempel veckans eko. De gjorde filmen Ekoeffekten som lades ut på YouTube. Den beskriver en familj som byter ut sin mat mot en helt ekologisk. Före de började med ekologisk mat så hade de en hel del bekämpningsmedelsrester i sina kroppar, vilket efter två veckor hade minskat betydligt. Denna lilla film har medfört en ökad konsumtion av ekologiska varor i Sverige med 40 – 50 %, klippet som har setts 50 miljoner gånger, har översatts till 6 språk. Idag är det brist på ekologiska varor, vilket skulle vara en signal till bönderna, om vad kunderna efterfrågar. Louise vill gärna ge tips till andra, att sätta upp mål och om att göra det enkelt och lustfyllt att handla ekologiskt och förstås att även lyssna på kunderna.

Det finns ekonomiska incitament till att arbeta med hållbarhetsfrågor, visade Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, med sina diagram. Genom att ta sitt miljöansvar med att och minska energi -och, material användningen, minska transporterna och sortera sitt avfall, så spar de pengar. Detta påverkar värdet på fastigheterna och inspirerar till nya idéer som till exempel att de nu har satt upp solpaneler på alla sina hus, där det är möjligt. Tidigare så var de bara ansvariga för att ge avkastning till sina ägare. Detta har ändrats, idag måste de tänka mer långsiktigt, vilket har ökat värdet på Vasakronans fastigheter.

Efter COP 21

Många företag har kommit längre än politiken i de länder som de verkar i. I Paris så gav 500 företag ett löfte att sätta upp mål, som kan bidra till att vi kan klara 2 graders-målet. Initiativ, nätverk och målsättningar finns, men det kan bli svårt att översätta dessa till handling. Det finns dock stora svagheter med Parisavtalet, då det till exempel inte beslutades om införande av CO₂ skatt och att ländernas åtgärdsprogram, inte är tvingande. Det blir ett digert arbete att omsätta ambitionerna i praktiken. Johan L. Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute, menade att äldre låsningar mellan nord och syd, öppnades upp då man fokuserade på konkreta lösningar. Han talade också om att problem behöver lösas branschvis. För att till exempel genomföra alla förändringar som behövs för att minska klimatutsläppen från transporter, krävs samarbete inom branschen, så att både små, medelstora och stora företag kan vara med och ta sitt ansvar, där behöver de stora företagen stötta de mindre.

Några avslutande reflektioner

Vegetarisk mat serverades, vilket var en självklarhet i sammanhanget som ökade känslan att det som sades, verkligen menades. Glädjande var också att Anders Wijkman berörde idisslarna och att de många gånger framstått som miljöbovar i klimatdebatten. Den debatten behöver nyanseras då det är stor skillnad på naturbetande djur och de som föds upp med importerat foder som odlats i regnskogsområden. Trots detta står jag kvar med undran om det som nu görs kanske bara är ett skrap på ytan. Det var mycket fokus på stegvisa förändringar, i stället för ett stort tekniksprång och på små beteendeförändringar vilka inte innebär några uppoffringar. Är egentligen Sverige föregångare eller är det bara svaga förändringar vi ser? Vart tog initiativen om en rättvis fördelning på global nivå vägen, var tog alla fantastiska initiativ på gräsrotsnivå vägen? De som jag betraktar som verkliga föregångare i miljösverige.

Det är mycket hoppingivande att det idag är stort fokus på en övergång från det fossila till förnyelsebara energikällor, klimatfrågan är den absolut största miljöfrågan idag, men det ser dystert ut med våra svenska miljökvalitetsmål, inte många blir uppfyllda under utsatt tid. Klarar vi verkligen av att hålla alla mål i medvetandet samtidigt?