År 1948 fick Paul Müller Nobelpriset för upptäckten att man kan använda DDT som insektsgift. Eftersom det från början antogs att DDT var ofarligt för miljö och människor fick medlet en mycket stor användning. På tidiga DDT-förpackningar kunde man läsa följande motsägelsefulla slogan:
DDT – dödar allt, ofarligt för människor och husdjur.

Med tiden blev dock de oönskade toxikologiska effekterna av DDT-användningen allt mer uppenbara och medlets användning förbjöds i Sverige på 70-talet. Men inställningen att kemiska bekämpningsmedel kan vara mycket effektiva för att bekämpa de organismer man vill bli av med samtidigt som de är helt ofarliga för människor och miljö lever ännu.

Efter andra världskriget inleddes en ny era inom jordbruket tack vare Paul Müllers upptäckt. Utmaningar inom odlingen som tidigare lösts med biologiska metoder hittade nu allt oftare sin lösning inom kemin. Idag används omkring 150 olika kemiska substanser i det svenska jordbruket för att bekämpa ogräs, svampsjukdomar och insekter. Trots att den ekologiska arealen ökar och nu utgör 18 procent av den totala odlingsarealen så minskar inte den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel i det svenska jordbruket. Det totala antalet årliga hektardoser är lika stor idag som för 40 år sedan vilket innebär att intensiteten ökat på den krympande konventionellt odlade arealen.

Den stora användningen av kemiska substanser har många kända och sannolikt även okända negativa konsekvenser. I en studie av skånska vattendrag från år 2015 hittades i snitt mer än 10 bekämpningsmedel i varje prov. I sex av de tio undersökta vattendragen fanns en teoretiskt beräknad risk för negativ påverkan på organismerna i vattendraget och i 44 procent av proverna var summahalten högre än EU:s gränsvärde för dricksvatten – 0,5 µg/L.

Idag är glyfosat det vanligaste verksamma kemiska bekämpningsmedlet som används i Sverige. Glyfosat används främst för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst och på hösten efter skörden. Det är mest känt under varumärket Roundup som ägs av företaget Monsanto. Den årliga försäljningen uppgår till mellan 600 och 700 ton. Cirka 10 ton av dessa används i privata trädgårdar. Men nu har regeringen kommit med ett förslag som ska förbjuda kemiska växtskyddsmedel – inklusive glyfosat ¬– i privata trädgårdar.

– Vår målsättning är att införa ett nationellt förbud mot privat användning av kemiska växtskyddsmedel. Det är ett viktigt steg på väg mot en giftfri vardag, säger miljöminister Karolina Skog i ett pressmeddelande.

Det är gott och väl att regeringen vill förbjuda användningen i privata trädgårdar som ofta utförs på ett okunnigt sätt. Men det hela blir ett slag i luften när man samtidigt meddelar att man inte har för avsikt att driva på för att begränsa användningen av glyfosat i jordbruket, som av WHO har klassats som cancerframkallande. Istället väljer man att luta sig mot den europeiska kemikaliemyndighetens bedömning av glyfosat i de kommande EU-diskussionerna om växtskyddsmedlet. Det betyder att den ymniga användningen kan fortsätta inom jordbruket. Ska målet Giftfri miljö kunna nås krävs större mod från regeringen att stå emot påtryckningarna från den agrokemiska industrin.