Anna Gran: Vad är kultur för mig?
I min bokhylla finns en tung och gammal bok med texten ”Handens arbete hjärtats tanke” med stora, svarta bokstäver på ryggen.
Eistesos – Estetik betyder det märkbara, det som möter sinnena i form, färg, smak, lukt, hörsel. Ethos – Etik är innehållet, meningen, som i filosofin försöker besvara frågor som, ”vad är det rätta”.
Artefakter formar vår vardagsvärld. Vi möter dem överallt. Vad är det för saker som gör starkt intryck på mig? Varför just detta föremål, frågar jag mig. Hur har tingen omkring mig uppkommit? Vem har gjort dem? Genom att öva och skola sinnenas kunskapsfält är det möjligt att utforska det, det som varje barn gör i leken. Skapar! Då måste jag genast hänvisa till femtonde brevet i Schillers estetiska brev: Människan leker bara när hon i ordets fulla bemärkelse är människa, och hon är helt och hållet människa när hon leker.
Schiller riktar uppmärksamheten på ett område där människan genom sin egen verksamhet gestaltar, där hon är konstnär och leker. Då är hon i ett frirum mellan yttre och inre formkrafter, mellan materialets begränsningar och sina egna sinnliga förmågor, mellan yttre struktur och nedärvda egenskaper, mellan kaos och ordning. I det spänningsfältet kan människan ge liv åt ett dött men formbart material. Frihet är en skapande verksamhet för Schiller. Där är den moraliska människan produktiv, där kan hon med sin inlevelse, sitt intresse och sin socialitet påverka den lag hon anser vara riktig. Inte för att hon tvingas till det utan för att hon vill det själv.
Kultur för mig, är just det där ”livet” som plötsligt blir synligt i en skapad form, en bild, en konstnärlig prestation, ja vad som helst, där jag helt oväntat blir varse något för mig helt nytt, aldrig förut sett. Där blir jag försatt i en stämning av lika delar ro som rörelse. Där lyser det ”estetiska skenet” som Schiller talar om!
Särskilt intresserar mig de broar som byggs inom slöjd, konsthantverk och formgivning.
Idag försiggår ett spännande möte där gammalt möter nytt. Det traditionella hantverket och kunskapen om de rena materialen tas in på en resa av formgivare och konsthantverkare. Bevarandet av hantverkskunskaperna som representerar något allmänmänskligt och djupt respekterat kan verka förbindande och danande och är en del av vår historia. Med denna kunskap i grunden kan den mänskliga innovatören i frihet skapa ett helt nytt konsthantverk vars ändamål och sammanhang kan sättas in i vår egen tid.
Där kan vi säga det som inte kan sägas med ord. Där kan vi visa på och utforska materialets begränsningar och möjligheter, där kan vi protestera och lyfta fram vår mening. Ta ett steg till mot framtiden in i nutiden.
Innehållet representerar Etik.
Artefakten, Estetik.
De gamla Grekiska orden Eistesos och Ethos får ny mening och innebörd när vi talar om kvalité, hållbarhet och nyskapande. När vi respektfullt bryter ett gammalt mönster och gör nytt!
Därmed är dessa två kvaliteter sammankopplade med varandra. Det första utvecklar det andra.
Det i skönhet förmänskligade föremålet kan uppfattas av människan som något upphöjt, sant och rent.
Text & foto: Anna Gran