Anette Dieng är frilansskribent och var med och startade Ekolådan. Hon är dagsaktuell med en ny bok: ”Skörd – 41 grönsaker och 810 recept från Ekolådan”. Här gästbloggar hon om grönsakens möjligheter.

Vi äter allt mer grönsaker i Sverige. Enligt Jordbruksverket har konsumtionen av färska grönsaker ökat med omkring 14 procent per person de senaste tio åren. Anledningarna till att fler låter grönsakerna ta större plats på tallriken är många. Miljön och klimatet är en, andra ser djurens väl som främsta orsak till att ersätta köttet med vegetabilier, och vissa har den personliga hälsan som drivkraft. Men vi blir också fler som äter mer grönsaker för att vi upptäckt att de är så goda.

Som så ofta är fallet med förändringar som rör våra matvanor har de sitt ursprung i restaurangköket. Många menar att manifestet ”Det nya nordiska köket” som skrevs av René Redzepi, kock på numera legendariska restaurang Noma i Köpenhamn, och elva andra nordiska kockar i början av 2000-talet, blev startskottet för grönsakernas statushöjning. Från att ha haft en rätt undanskymd plats på tallrikarna fick de plötsligt spela huvudrollen och restaurangerna började bräcka varandra i konsten att ta tillvara på allt som växer, inte bara på åkrar och i växthus utan även på ängar, i skogar och hav. Och för att inte stå tomhänta under vinterhalvåret fick man åter bruk för gamla förvarings- och tillagningsmetoder, fast nu i en ny och modernare tappning. Smakerna togs emot med ovationer, både här hemma och internationellt.

Det tycks nu alltså som om kockarnas entusiasm tillsammans med diverse larmrapporter om hur våra matval påverkar oss och vår miljö, har öppnat ögonen för grönsakernas möjligheter också i hemmaköken. Men även om viljan att äta mer grönsaker är stor, kan tröskeln att komma igång ändå vara hög. Trots ett nära nog obegränsat utbud av recept både i kokböcker, tidningar och på nätet känner sig många osäkra på hur de ska få in grönsakerna som en naturlig del i matlagningen. Ett sätt att komma igång är att närma sig dem successivt – vanor är ju inget man ändrar i brådrasket. Välj en grönsak som redan finns hemma eller någon som väcker nyfikenhet i affären och börja experimentera. I de allra flesta fall gömmer sig ett antal olika smaker och konsistenser i en och samma grönsak, beroende på hur den tillagas. Skillnaden är till exempel stor mellan en råriven, en hastigt kokt och en ugnsstekt morot. Fördelarna med grönsaker är att det inte finns några direkta regler och inga rätt och fel kring hur de ska tillagas jämfört med till exempel en köttbit. Det kostar inte heller speciellt mycket att misslyckas. Dessutom finns det väldigt många grönsaker att välja bland, var och en med sin specifika karaktär och smak. Genom att sedan kombinera dem med varandra ökar variationerna ytterligare. För att inte tala om alla smaksättningar som finns att ta till. Och kanske det bästa, med det växande kunskaps- och smakförrådet kommer också självförtroendet som gör det kul att laga mat.

Ett annat knep är att utgå från bra råvaror. Det gör det enklare att laga god mat. Köp smakfulla grönsaker när de är i säsong och välj sådana som fått växa utan kemikalier och bekämpningsmedel. På sätt förblir jorden de vuxit i frisk och stark också till kommande skördar.

Anette Dieng har skrivit boken ”Skörd – 41 grönsaker och 810 recept från Ekolådan” ihop med kocken och krögaren Ingela Persson. I boken får du 810 förslag på vad du kan göra av våra 41 mest vanliga grönsaker. Du hittar mer information om boken hos förlaget Natur & Kultur.