Allt fler forskningsrapporter pekar på att kultur inte bara får folk att må bra, det kan även lindra sjukdomar. En av rapporterna visar till exempel att ”kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan”.

På flera håll runt om i Sverige börjar man nu leta efter en modell som gör det möjligt för läkare att skriva ut kultur på recept. Skåne och Södermanland har redan infört det, nu hakar Jönköpings län på, tätt följda av Stockholms läns landsting som precis kört en testperiod och under våren planerar ta fram en rapport för att utvärdera.

På Vidarkliniken i Järna har man sedan starten för 30 år sedan arbetat med att både ordinera och själva erbjuda ett stort utbud av konstnärliga terapier som ett komplement till den traditionella skolmedicinen. På sjukhuset ges till exempel möjlighet att måla, modellera, musicera, sjunga eller tova. Även  kulturevenemang som konserter, dansföreställningar och storytelling är en del i det kulturella utbudet. Intresserade patienter har möjlighet till kulturella terapier 4-5 gånger per vecka.

– För att kunna hjälpa en sjuk människa måste vi först och främst förstå begreppet hälsa. Vad är det att vara frisk? Det innebär att vi inte kan vara nöjda förrän individen känner att den kan leva sitt liv, sina projekt, sina relationer, och sina initiativ fullt ut. Det handlar om att ha en humanistisk syn på medicin där vi inte kan vara nöjda förrän vi hjälpt människan, säger Ursula Flatters, läkare på Vidarkliniken.

Text: Red. SZ
Illustration: Anna Gran

Att se till hela människan och verkligen ta tillvara individens inneboende drivkrafter för bättre hälsa är något som blir alltmer modernt och omtalat i vården. Vidarkliniken har ända sedan starten för 30 år sedan kombinerat just detta med övrig gängse medicin.

Sjukvården har aldrig tidigare haft så förfinade medicintekniska hjälpmedel och så detaljerade kunskaper om kroppens funktioner som idag. Det ger fantastiska möjligheter att diagnosticera och behandla sjukdom. Parallellt blir det också alltmer modernt och tidsenligt att se på sjukdom och hälsa i ett större perspektiv. Dvs att se på människan som en helhet där kropp, själ och jaget bildar en helhet. Det här går också i linje med Världshälsoorganisationen WHOs definition av hälsa, där man slår fast att det handlar om både frånvaro av sjukdom och närvaro av välbefinnande.

– Att enbart fokusera på sjukdomens kroppsliga aspekter begränsar möjligheten att förstå sjukdom och hälsa ur ett helhetsperspektiv. Frågan är vad hälsa är och vad som håller och gör människan frisk, dvs det som man i dag kallar för salutogenes. Det perspektivet på hälsa leder in på existentiella frågor på individnivå, säger Stefano Selvani, forsknings- och utvecklingsansvarig läkare på Vidarkliniken.

Kärnvärden som blir alltmer moderna i vården
Mycket av det som har varit och är typiskt och centralt för den antroposofiska vården på Vidarkliniken förknippas idag med modern syn på hälsa och nämns alltmer i officiella inriktningsdokument för hälso- och sjukvården. Det är exempelvis kärnvärden som helhetstänkande, existentiella aspekter, bra bemötande, patientens delaktighet, ansvar och livsstil. Och begrepp som individinriktad medicin, kultur och hälsa, integrativ medicin, förebyggande vård, hälsoekonomi med mera.

Utöver Vidarkliniken har Stefano Selvani lång bakgrund från andra delar av vården, som allmänläkare, barnläkare och barnpsykiater. Något han ofta saknat är mer av helhetstänkande.

– Inom den antroposofiska vården på Vidarkliniken riktar man in sig särskilt på hela individen i hennes olika uttrycksformer. Att se till den kroppsliga och själsliga dimensionen samt individens Jag med sina unika livsintentioner och bakgrund kan bidra till att patienten kan uppleva sig sedd och få möjlighet att utveckla en ny självförståelse.

Det här är ett helhetsperspektiv som blir mer och mer tidsenligt, och som man nu också tar höjd för inom den vanliga vården, menar han.

– Fler patienter söker idag vård och bemötande som de kan identifiera sig med. Existentiella livsfrågor som berör den egna bakgrunden, relationer och viktiga livsval har kommit mer i medvetande. Idag accepterar människor i mindre grad att vid sjukdom enbart bli sedda som brister i kroppsfunktioner. Patienterna kräver alltmer att bli sedda som individer.

Vidarkliniken och den antroposofiska vården har alltid haft det här individuella patientperspektivet. Detta rimmar idag också väl med intentionerna i den nya Patientlagen i Sverige, som lyfter fram patientens rätt att vara delaktig i och påverka valet av sin egen vård.

Existentiella behov och skapande förmåga
De existentiella aspekterna av vården handlar ofta om att människor som blivit sjuka inte kan göra det de alltid gjort, att tidigare livsval måste omvärderas och nya sammanhang skapas i livet.

– Det kan få mycket stor existentiell betydelse för patienten. Sjukdom kan ses som ett hinder, men man kan även se situationen som en möjlighet till förändring och utveckling.

Ibland talas det också om andlighet i vården. Det är ett begrepp som för Stefano Selvani främst handlar om patientens individuella självförståelse, och att i vårdsituationer skapa förutsättningar för människan att fortsätta vara självbestämmande och skapande.

Även konstnärliga uttryck, som Vidarkliniken alltid har använt sig av i behandling och rehabilitering, har blivit alltmer accepterat i övriga vården. Idag är bland annat kultur på recept ett etablerat begrepp. Olika sätt att stimulera individens skapande förmåga förekommer i den vanliga vården, men är där ännu inte så utbrett som terapeutiskt verktyg, menar Stefano Selvani.

Verkligt integrativ kompetens
Att se till patientens egna unika förutsättningar och förmågor leder också in på individualiserad medicin, vilket är en utvecklingsriktning det talas mycket om i vården. En av grunderna för Vidarklinikens behandlingsplaner är just att de är utformade utifrån varje enskild patient.

I många sammanhang betonas idag också vikten av att arbeta integrativt med olika vårdformer. Detta är något som är typiskt för antroposofisk vård och Vidarkliniken. Här arbetar legitimerade läkare och sjuksköterskor, som har både skolmedicinsk utbildning och tilläggsutbildning i antroposofisk medicin, tillsammans med olika terapeuter kring hela patientens behov. Denna integrativa kombination av kompetenser hos en och samma vårdgivare är unik i Sverige, men är vanligare i Centraleuropa och övriga världen.

Bidrar till god hälsoekonomi
I dagens samhälle blir också hälsoekonomi en allt viktigare fråga, i takt med en åldrande befolkning, växande vårdbehov och samtidigt allt större medicintekniska möjligheter. Det kommer framöver att bli svårare att täcka in alla vårdbehov med de resurser som finns. Här anses komplementär och integrativ medicin ha en viktig roll.

– Även rent hälsoekonomiskt blir det viktigt att använda patientens egen förmåga att bidra till bättre hälsa, exempelvis på det sätt som tillämpas på Vidarkliniken. Här riktar man in sig på patientens egna självläkande möjligheter. Det leder ofta till bättre hälsa, mindre läkemedelsanvändning och därmed bättre hälsoekonomi även för samhället, säger Stefano Selvani.

– Vi gör detta genom att medvetet ge patienten verktyg att hantera sjukdom och skapa hälsa, bli mera självstyrande i sitt liv och få ökad autonomi och värdighet. Det handlar om att verkligen rikta sig till den enskilda människan och inte minst att våga ta upp de svåra frågorna.

För en vårdgivare är det här angreppssättet, enligt Stefano Selvani, i hög grad en fråga om utbildning och intresse.

För att ytterligare illustrera en helhetssyn på hälsa citerar han den tyska filosofen Hans Georg Gadamer:

”…varje medicinsk behandling hänger ihop med begreppet helhet. Det handlar inte enbart om överensstämmelse av orsak och verkan, av ingrepp och resultat, men också om en dold harmoni som måste återvinnas och vari äntligen ligger rekonvalescensens mirakel och hälsans hemlighet.”