Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer.

I studien Global diets link environmental sustainability and human health har man gjort genomgångar av ett stort antal andra studier på området. Analysen av diettrender omfattar totalt 50 år av data från 100 länder, och när det gäller samband mellan diet och hälsa omfattar studierna 10 miljoner personår.

Hållbara dieter gav kraftigt minskade sjukdomsrisker

Konsumtionstrenden går idag mot allt mer kött, mer processad mat samt mer tomma kalorier i form av bland annat raffinerat socker, raffinerade fetter samt oljor. Det är en trend som har bidragit till att göra 2,1 miljarder människor överviktiga. Detta anses idag ha samband med ökningar av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Det är sjukdomar som förutses stå för två tredjedelar av den globala sjukdomsbördan, om konsumtionstrenderna fortsätter som idag.

I den nu aktuella studien har forskarna jämfört bland annat hälsoeffekterna av konventionella dieter i respektive region med tre olika, väl studerade alternativa dieter, som också är miljömässigt mer hållbara. Dessa tre dieter är:

• Vegetarisk – med mycket lågfrekvent inslag av fisk/skaldjur eller kött
• Vegetarisk inklusive fisk/skaldjur
• Medelhavsdiet – med bland annat mycket grönsaker, frukt, fisk/skaldjur och måttliga mängder kött.

Studien visar att vid dessa tre alternativa dieter minskade risken för typ 2-diabetes med 16–41%, risken för cancer minskade med 7–13% och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskade med 20–26%. Det handlar alltså om avsevärda skillnader kopplade till dieten. Gemensamt för det tre alternativa dieterna är att de innehåller mer frukt, grönsaker (bland annat baljväxter) och nötter, samt mindre tomma kalorier och mindre kött än den genomsnittliga konsumtionen.

Minskad istället för ökad miljöpåverkan

Samtidigt som det tre väl etablerade alternativa dieterna tycks ge stora hälsoeffekter har de också relativt sett stor positiv effekt på miljön. Enligt författarna till studien står odling och matproduktion idag för mer än 25% av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som denna produktion också förorenar dricksvatten och hav, och tar allt större landområden i anspråk.

Om dagens trender i matkonsumtionen fortsätter kommer utsläppen av växthusgaser per capita från matproduktionen att öka med 32% till år 2050 (jämförelseår 2009). Jämfört med detta kan de tre alternativa dieterna i studien istället minska utsläppen av växthusgaser med 55% (vegetarisk), 45% (vegetarisk med fisk/skaldjur) respektive 30% (Medelhavsdiet).

Lägger man till en beräknad ökning av befolkningen på 32% uppskattas ökningen av växthusgaserna från matproduktionen bli 80% år 2050, om dagens konsumtionstrend fortsätter. Det är en ökning som motsvarar 2010 års totala utsläpp av växthusgaser från alla transporter globalt. Om den globala dieten däremot genomsnittligt motsvarar det tre alternativa dieterna i studien blir det ingen ökning av växthusgaserna till år 2050 trots befolkningstillväxten. Studiens resultat pekar också mot att de tre alternativa dieterna ger ett klart minskat framtida behov av mark för matproduktion.

Sammanfattningsvis visar studien alltså ett klart samband mellan diet, hälsa och miljö. Vi får stora problem för människors hälsa och för miljön om trenderna i matkonsumtion fortsätter som idag. Men det finns idag också flera väl etablerade dieter som väldigt många människor redan väljer och som i jämförelse ger stora positiva hälsoeffekter och miljöeffekter. Dessa dieter är en bra utgångspunkt för att utveckla fler lokala och kulturellt anpassade dieter som är mer hållbara och hälsosamma. Sambandet diet–hälsa–miljö är enligt författarna till studien både en global utmaning och möjlighet som har stor betydelse.

Läs mer om hållbar diet: Diet for a Green Planet

Lördag den 9 maj kan du vara med och så framtiden. En manifestation mot GMO-teknik i lantbruket och för fria val av livsmedel. Evenemanget sker på en biodynamisk åker i Ytterjärna, fem mil söder om Stockholm och brukar locka upp emot tvåhundra människor.

– För den som är med och sår blir detta en symbolisk handling där det blir tydligt att det vi äter är det vi odlar. Det väcker tanken att vi har fritt att välja vad vi vill äta och vad vi vill avstå från, säger en av initiativtagarna i Sverige Wijnand Koker.

Den första svenska ”Så framtiden” anordnades 2011 men idén kommer ursprungligen från Schweiz och finns även i flera andra länder som Tyskland, Luxemburg, England, Finland och Norge.

Nytt för i år är att du även kommer att kunna gå på öppet hus i Holger Van der Woudes nya ladugård på Yttereneby Gård.
– Vi bönder behöver bli bättre på att visa upp vad vi jobbar med. Jag tycker det ska bli jättekul att få visa runt på gården. Framför allt ska det bli kul att visa alla barn, det brukar alltid finnas några som inte har sett någon annan ko än Mamma Mu tidigare, men man vet aldrig, de kanske blir våra framtida bönder.

Holger var den första som öppnade gården för Så Framtiden för fem år sedan och för honom är det framför allt en viktig protest mot det patent som idag finns på utsäde och som gör att bönderna inte själva kan bestämma vad de sår med.
– Jag brukade till exempel köpa ett riktigt fint gammalt rågfrö som blev fantastiska surdegsbröd, idag finns det inte längre.

Om du också vill så framtiden ska du alltså bege dig till Yttereneby Gård lördag den 9 maj klockan 10:00. Alla får en keps full med sädeskorn och sedan sår man tillsammans. Fika säljs på plats.

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.

I december 2014 stod den nybyggda ladugården på Yttereneby Gård redo att börja användas – ett banbrytande exempel där vördnaden för varje ko har kombinerats med ny teknik och ladugårdsinnovation. En svensk mellanstor ko som står uppbunden måste enligt Jordbruksverket ha minst två kvadratmeter att röra sig på, i Holgers ladugård har varje ko drygt tio kvadratmeter.

– Jag vill låta djuren behålla sitt eget värde. Varje ko ska få vara sin egen person, berättar Holger.

Korna på Yttereneby bor på en djupströbädd där de aldrig binds fast. Hela ladugården är som en enda stor beteshage. Vill de äta kan de göra det, vill de sova är det bara att lägga sig ner, och vill de klia sig sitter stora runda rullande borstar att ställa sig bredvid – ungefär som i en biltvätt.

– Borstarna går dygnet runt, skrattar Holger samtidigt som kon Birgitta kliar sig mellan hornen med halvslutna ögon.

Hornen är en av de största anledningarna till ladugårdens generösa utrymme. Holger låter nämligen, tillskillnad från de flesta svenska bönder, kossorna behålla sina horn. Det vanliga är att man bränner, klipper eller fräter bort hornen för att kunna packa kossorna tätare utan att de ska riskera att skada varandra. Men Holger har inte haft något sådant problem.

– Vi har snarare haft användning av hornen när vi behöver någonstans att fästa repet. Att ta bort hornen motsvarar ungefär som att dra av naglarna på dig. Ett djur ska få vara ett djur.

Vanligtvis är en ladugård långsmal, men Holgers är snarare kvadratisk så att det ger korna en känsla av att de kan fly åt alla håll – precis som i hagen. Ladugården är även byggd så att den går att sköta av bara en person, Holger håller koll på varje kossas dagstillstånd genom en applikation i telefonen. Hela gården totalt kräver minst fem personer, men just nu är de bara tre stycken, Holger har inte råd med fler.

– Det är enbart en ekonomisk fråga. Jag har inte tagit ut en enda semesterdag på många många år. Vissa månader kan jag inte ens ta ut någon lön, utan allt går direkt till mina anställda. Svenska konsumenter måste börja förstå att de måste betala mer för maten. Det är helt sjukt att en liter mjölk kostar mindre än flaskvatten.

Ett av förslagen för att rädda den svenska mjölkproduktionen har varit att man ska ta bort kravet på betesdrift, det vill säga: göra det tillåtet att låta korna stå fastbundna inomhus dygnet runt, årets alla dagar. Det skulle, enligt Holger, inte bara påverka matens kvalitet utan även vårt svenska landskap. Ängsmarker, vackra naturparker och naturstränder skulle växa igen utan korna.

– Jag är tvärsäker på att konsumenterna i slutänden kommer att välja de kor som fått gå på sommarbete och haft fri tillgång till sin egen mat. Utan betesdriften gör man korna till spelautomater som laddas med kraftfoder enbart måttat för att maximera varje kossas mjölkproduktion.

Holger försöker övergå till att endast använda sig av ko-rasen Brown Swiss, en ras som inte behöver matas med kraftfoder över huvud taget, utan klarar sig på enbart grovfoder. När en ko äter grovfoder får kossans alla fyra magar jobba, till skillnad från kraftfodret som bara går rakt igenom magarna. Brown Swiss-korna lever även längre.

– En svensk ko idag får i genomsnitt knappt två kalvar även om de egentligen ger mest mjölk efter att de haft sin femte kalv. Jag vill fokusera på långsiktiga kor som stannar länge.

Det är svårt att tänka sig att någon som har varit i en ladugård i Ytterenebys kaliber skulle välja importerad mjölk från instängda kor i Baltikum, framför glad mjölk från Holger.

– Till viss del kan man nog säga att det är böndernas eget fel. Vi har ett ansvar att berätta vad det är vi faktiskt håller på med. Jag tar gärna emot grupper som vill komma på ett studiebesök. Jag tror att om man ser hur korna har det är man även benägen att betala några kronor mer.

Men egentligen är inte Holger särskilt orolig för om EUs kvoteringslag kommer att tas bort och mjölkkonkurrensen i Sverige blir hårdare. Ett nytt mejeri är på gång i Järna där han ska sälja sin mjölk i första hand. Det nya mejeriet planeras bli klart till hösten 2015. Håll utkik efter en artikel om det här på Ytterjärna Forum!

Fram tills idag har svensk mjölk varit prisreglerad enligt ett kvotsystem från EU. Kvotsystemet har inneburit att om ett EU-land producerat för mycket mjölk har producenterna tvingats betala en straffavgift. Men från och med i morgon den 1 april upphör detta kvotsystem att gälla och länder där det är billigare att producera mjölk kommer att kunna konkurrera fritt med andra EU-länder, till exempel Sverige. Något som kommer innebära tuffare tider för Sveriges mjölkbönder.

Lösningen för en bättre framtid råder det dock delade meningar om.

”Tillåt GMO-foder, slopa kravet på utomhusbete och se över mejerikonkurrensen – då kan svensk mjölk räddas”, skriver Torbjörn Iwarson, råvaruexpert på Carnegie och Lydiah Wålsten, kommunikationsansvarig från Timbro på DN Debatt (26/3).

”Kobönderna skall ytterligare pressas att ruinera både sig själva, djuren och Östersjöns miljö. Vi måste inse det verkliga priset för dagens livsmedelsproduktion. Det behövs istället ett paradigmskifte för att rädda såväl jordbruk som vår miljö.” svarar Artur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk samt koordinator för det nu avslutade Östersjöprojektet BERAS i sin replik på DN Debatt (30/3).

Iwarson och Wålstens har tagit fram fem förslag på åtgärder som enligt dem ska rädda den svenska mjölken:
1. Tillåt genmodifierad soja
2. Sänk dieselskatten
3. Återinför inte gödselskatten utan full kompensation till jordbrukssektorn
4. Förändra djurskyddsförordningen
5. Se över den höga företagskoncentrationen i mejeribranschen

Medan Granstedt istället tycker att följande åtgärder är vad som behövs:
1. Sänk intensiteten.
2. Fördela djurhållningen på flera gårdar.
3. Anpassa produktion till de ekologiska grundvillkoren, där man inte har fler djur än vad som motsvaras av den egna foderproduktionen på enskilda gårdar eller på gårdar i lokal samverkan.

Holger Van der Woude är en av Sveriges ekologiska mjölkbönder, han tycker att Iwarson och Wålstens förslag låter helt galet.
– Men i slutänden är det ändå konsumenterna som avgör vad de vill äta eller dricka, och jag är tvärsäker på att de i slutänden kommer att välja den mjölk som har bäst kvalitet. Konsumenterna måste bli bättre på att betala vad det faktiskt kostar – det är helt sjukt att vi idag är beredda att betala nästan dubbelt så mycket för en flaska vatten än vad vi gör för ett paket mjölk.