Äter du ofta vegetariskt men gillar att lyxa med en entrecote eller korvstroganoff ibland? Då är du antagligen redan en flexitarian. Flexitarian har blivit det senaste årets mattrend och innebär helt enkelt att du avstår från att äta kött valfritt antal dagar i veckan.

”En rapport från universitetet i holländska Wageningen bekräftar att många konsumenter skulle vilja äta mindre kött, men att bli vegetarian på heltid upplevs av de flesta som alltför jobbigt och inte så lockande. Istället väljer många att frivilligt avstå kött ibland.” Skriver SvD-bloggaren Henrik Ennart om fenomenet.

Ordet flexitarian röstades redan år 2003 fram som det mest användbara ordet av Amerikanska dialektföreningen och deras definition av ordet är: ”En vegetarian som tillfälligtvis äter kött”. Men det är först under det senaste året som flexitarian även blivit en trend i Sverige.

Även om det för många kan verka som en självklarhet att inte äta kött tre måltider om dagen, visar statistiken på att vi svenskar trots allt skulle behöva en mer medveten köttkonsumtion. Jordbruksverkets siffror säger att vi konsumerar i genomsnitt drygt 1,6 kilo kött per vecka, nästan lika mycket som den mängd frukt och grönt vi lyckas stoppa i oss under samma period. Ungefär hälften av köttet importeras dessutom från utlandet. Med en mer vegetarisk kost skulle denna siffra dessutom kunna bli betydligt lägre. Boskapsuppfödningen är ju trots allt ett av vår tids största klimathot.

”Vi människor är mer benägna att ändra vår tro än vårt beteende” konstaterar Naturvårdsverket i sin rapport om nudging som vi tidigare skrivit om. Kanske kan flexitarian vara lösningen? Det ger åtminstone möjlighet till ett mer flexibelt förhållningssätt till köttätandet, ställer inga krav på att ”ansluta sig till vegetarianismen” och människor kan ändå agera för en bättre framtid – på sina egna villkor.
Illustration: Anna Gran

Läs mer om mat i våra tidigare artiklar:
Starkt samband mellan diet, miljö och hälsa i stor internationell studie
Dags att göra en köttfri dag till en vanlig dag?

Spannmål som idag inte ens duger som djurforder och morötter som bara innehåller en fjärdedel av en viktig mineral jämfört med för några decennier sedan. Mängden näringsämnen i många av våra matråvaror har minskat betydligt. Vad är det som hänt? Och vad kan man göra åt saken?

En viktig orsak till det minskade näringsinnehållet är att det konventionella industrijordbruket länge varit alltför ensidigt inriktat på kortsiktig maximering av skördarna, medan odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns idag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Det finns en rad studier som visar stora minskningar av näringsämnen i maten och att detta har pågått under lång tid. Det gäller både spannmål, frukt och grönsaker. En allvarlig följd av detta är att människor måste äta mer mat för att få i sig de näringsämnen kroppen behöver, vilket bland annat bidrar till ökad fetma.

Behövs mer kretslopp av viktiga näringsämnen

Med ekologiska, markvårdande kretsloppsjordbruk skulle vi inte ha problem med näringsfattiga matråvaror. Genom att ha både växtodling med en god växtföljd och en djurhållning som motsvarar den egna foderproduktionen får man här ett naturligt kretslopp av alla viktiga näringsämnen. Men i de specialiserade konventionella spannmålsjordbruk som dominerar idag för man kontinuerligt bort stora mängder näringsämnen från markerna, i form av foder till specialiserade djurgårdar där ett stort överskott av näringsämnen istället hamnar i sjöar och hav. En del av spannmålsjordbrukens näringsförlust kompenserar man med energikrävande och klimatpåverkande konstgödsel. Detta istället för att hålla jorden naturligt bördig och rik på allsidigt växtnäring med hjälp av den djurgödsel som finns inom lantbruket och med verkligt markvårdande växtföljder (med bland annat djuprotad flerårig baljväxtvallodling).

Konstgödsel kompenserar för förlusten av så kallade makronäringsämnen, som kväve, fosfor och kalium. Men det finns många andra helt livsnödvändiga mikronäringsämnen som gradvis försvinner från konventionella odlingsmarker, och som är mycket viktiga för människans kroppsfunktioner och hälsa. Exempelvis järn zink, koppar och molybden.

– Vi ser att minskningen av dessa viktiga näringsämnen beror på det konventionella odlingssättet, säger Artur Granstedt, som är docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk samt koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Resultat från långliggande jämförande odlingssystemförsök i Skåne har visat att halterna av viktiga mineralämnen är mellan 15 och 50 procent högre i brödsäd från kretsloppsbaserad naturligt gödslad odling, jämfört med konventionell. Samtidigt var halterna av skadliga tungmetaller lägre.

– Dessutom gav den ekologiska kretsloppsodlingen högre halter av essentiella aminosyror och därmed mer högvärdigt protein. Aminosyrorna är livsnödvändiga men nämns inte så mycket i debatten, och proteinsammansättningen är ofta undervärderad.

– I andra studier har det också visat sig att ekologisk odling gett betydligt mer antioxidanter. Det är olika former av vitaminer som är viktiga för människors hälsa och motståndskraft mot sjukdom. Näringsriktig mat handlar inte bara om näringsvärden i sig utan också om att främja hälsa.

I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium och c-vitamin under loppet av några decennier. Det finns uppgifter om att man idag exempelvis måste äta fyra morötter för att få i sig den mängd magnesium som fanns i en enda morot på 1940-talet.

Hållbara system med högre biologisk aktivitet i odlingsmarkerna

För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är så låga att spannmålet inte ens duger som djurfoder, utan att berikas. Det sker en urlakning av odlingsjordarna som också lett till att skördar har stagnerat. Intressant är att de här varningarna har lyfts fram av forskare som kan betecknas som eko-motståndare. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas med näringsämnen som fattas. Alltså, ännu mer industriellt framställd gödning, istället för att göra något åt det konventionella jordbrukets uppenbara systemfel, som både har skapat problemet med låga näringsvärden och kraftigt bidrar till klimatbelastningen och övergödningen av Östersjön.

– Det som behövs är att vi tillämpar hållbara system inom lantbruket, och inte bara kortsiktigt och fläckvis försöker täppa till de hål och brister som ett ohållbart system ger, menar Artur Granstedt.

– Det här handlar i grunden om att bevara och även öka odlingsmarkernas bördighetsegenskaper på ett naturligt sätt. Det gör man bäst genom ekologiska kretslopp där växtnäringen, via djurgödsel från en anpassad djurhållning, återförs till marken samt genom balanserade växtföljder med humusuppbyggande flerårig vallodling på åtminstone en tredjedel av arealen.

Bördigheten och tillgången på mineralämnen har direkt att göra med hur mycket biologisk aktivitet det finns i jorden. I ekologiska kretsloppsjordbruk finns betydligt mer biologisk aktivitet än i konventionella jordbruk. Upprepade fältförsök visar exempelvis att mängden daggmaskar är dubbelt så stor i ekologiskt kretsloppsjordbruk jämfört med konventionellt. Daggmask har en viktig roll i att få loss växtnäringsämnena i mineralpartiklarna och är en viktig indikator på biologisk aktivitet, som även omfattar en rad andra organismer i marken. Lantbrukare som lägger om till ekologiskt kretsloppsjordbruk utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel vittnar ofta om att man även ovan mark ser tecken på odlingsjordens ökade biologiska aktivitet, exempelvis i form av fler måsar, fjärilar och spindlar.

– Har man en balanserad växtföljd och hög biologisk aktivitet i marken får man också ett odlingssystem som klarar skadeinsekter och sjukdomar utan att använda kemiska bekämpningsmedel. Det är väl belagt i forskningen. Detta skyddar både miljön och konsumenterna, säger Artur Granstedt.
Illustration: Anna Gran

Varje år hedrar det amerikanska livsmedelsföretaget Whole Foods Market några av sina tiotusentals återförsäljare för extra bra samarbete. För två veckor sedan premierades den biodynamiska organisationen Demeter i ”2014 Supplier Award”.

– Med utmärkelserna vill vi hedra partners som inte bara exemplifierar våra kärnvärden, utan som också visar på ett genuint engagemang inför att växa tillsammans med Whole Foods Market, säger Edmund LaMacchia, vice-ordförande för upphandlingar globalt, i ett pressmeddelande.

Whole Food Market är USA:s största livsmedelsbutikskedja som har ett helhetsfokus på hälsosam och ekologisk mat. En av deras återförsäljare är Demeter som är ett internationellt nätverk av kontrollorganisationer för biodynamisk odling och dess produkter. Priset gick till Demeters representant i USA. I Sverige är inte Demeter lika stort och det säljs framför allt av Biodynamiska Produkter.

På Saltå Kvarn har man tagit fram ett poängsystem som premierar producenter som tar extra miljöåtgärder utöver det som ingår i kravet på ett ekologiskt jordbruk. En Demetermärkt gård står högt upp på poänglistan.

– Vi kombinerar det bästa ur biodynamiskt och ekologiskt jordbruk, och vi uppmuntrar gårdarna på ett konstruktivt sätt att göra ännu mer inom högaktuella miljöområden, säger Saltå Kvarns VD Johan Ununger i ett pressmeddelande.

Vi på Ytterjärna Forum undrar när en liknande livsmedelsbutikskedja som Whole Foods Market för första gången ser svenskt ljus?

21 mars 2013 tände tre personer eld på Nibble Gårds ladugård och 73 mjölkkor och kalvar brann inne. På gården hade även Järna Mejeri sin verksamhet och ostlager som också totalförstördes. Under drygt två år har arbetet med att bygga en ny ladugård och mejeri pågått – till hösten slår mejeriet upp dörrarna.

Det nya mejeriet kommer att bli ett större mejeri som kan ta emot mjölk från både Nibble och Yttereneby gård – med en målsättning om ett framtida samarbete med fler biodynamiska gårdar. Platsen för det nya mejeriet blir bredvid Saltå Kvarn och byggnationerna är redan igång.

– Vi har anlitat en dansk mejeriexpert som kommer att driva och trimma anläggningen. Han har byggt mejerier över hela världen och är den som hjälper oss att köpa in utrustningen, berättar Hans Petter Sveen, ordförande i mejeriet.

Sortimentet kommer att bestå av mjölk, fil, yoghurt, smör och olika sorters ostar. Det övergripande målet är att hålla så hög kvalitet som möjligt genom att enbart använda sig av biodynamiska mjölkproducenter.

– Mjölken kommer att behandlas mycket skonsamt och dessutom inte homogeniseras, vilket är den process där man slår sönder fettmolekylerna i mjölken. Vår mjölk ska vara så färsk som möjligt när den når konsumenterna.

Ägare i mejeriet är arrendatorerna från Nibble och Yttereneby, Vidarstiftelsen, East Bay AB och Nibblestiftelsen. Huvuddelen av produkterna kommer att marknadsföras genom Saltå Kvarns varumärke och bli en del av deras sortiment.

– Det passar bra eftersom Sveriges konsumenter precis röstat fram Saltå Kvarn till det mest hållbara varumärket 2015, säger Hans Petter Sveen.

”Den himmelska filen”, som NK kallade Järnafilen på en reklamaffisch för flera år sedan, kommer med andra ord att återuppstå.
Foto: Pexels

Att samla och välja ut frön är något odlare har ägnat sig åt i tusentals år, långt innan syntetiska preparat och genteknik ens var något som existerade i vår vokabulär. Och som Runebergs fröer konstaterar på sin hemsida: ”Utan våra förfäders nyfikenhet, insikt och drift att överleva och önskan att förändra och förbättra, skulle vi nu ha ytterst få av de sädesslag, grönsaker, frukter och blommor, som vi idag tar för givna.”

Idag blir fröpatent allt vanligare – ekonomi har plötsligt blivit en nyckelspelare i matchen. Något som i längden kan komma att hota den biologiska mångfalden. Vad kan du som hemmaodlare göra för att stödja en bättre frö-framtid?

– Odla sådant som du gillar och köp ekologiskt odlade fröer. Dina favoriter får mer uppmärksamhet och växer bättre. I konventionell utsädesodling används stora mängder giftiga bekämpningsmedel då inga gränsvärden finns, säger Johnny från Runåbergs fröer som är en av de största försäljarna av ekologiska fröer i Sverige.

En annan sak att undvika är de så kallade F1-fröerna. ”F1” innebär att fröet är en F1-hybrid, det vill säga en korsning av två inavlade plantor med skilda men särskilt goda egenskaper. Vid första anblick kan det verka frestande – F1-fröer garanterar att dina plantor kommer att växa bra, i samma takt och se likadana ut, din blomrabatt kommer med andra ord att se ut som vilken Barbie-rabatt som helst på relativt kort tid. Låter fiffigt, eller hur?

Haken är dock att F1-hybrider inte fungerar ens i närheten av lika bra år två. Du kan inte ens vara säker på att det är just en morot som kommer att dyka upp i morotslandet. Istället måste du gå och köpa nya F1-fröer. Karusellen är igång.

– F1-hybrider omöjliggör egen fröodling och tvingar dig att köpa nytt dyrt utsäde varje år. Standardsorter försvinner snabbt, då lönsamheten på hybridfrö är mycket större för utsädesproducenterna, säger Johnny från Runåbergs fröer.

Paula Pihlgren från Trädgårdsparken i Ytterjärna ger följande tips till dig som odlar hemma:
– Plocka dina egna fröer och gå på fröbytardagar. Om du ska köpa fröer är det viktigt att välja bra fröföretag som till exempel Runebergs. Om du frågar, kan vi även visa dig var du kan få plocka fröer från Trädgårdsparken i Ytterjärna.

Foto från Pexels.