Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.

Resultaten har väckt intresse internationellt, och borde förstås också ge avtryck här i Sverige. Inte minst med tanke på de kostnads- och resursfrågor som vården och välfärden står inför.

Studien har gjorts av forskare vid The Integrative Care Science Centre (IC), Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Den bygger på sjukvårdsdata, patientrapporterade data samt nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan. Studien ingår i forskningsprojektet AIMS (Antroposofisk integrativ medicin i Sverige), där man utvärderar den integrativa vården som ges vid Vidarkliniken.

Minskning istället för ökning av läkemedelskonsumtion

När det gäller användningen av receptbelagd psykofarmaka tittade man på förskrivningen av sådana läkemedel för stresspatienterna upp till 180 dagar både före och efter att vården påbörjats. För patienter som fått antroposofisk integrativ sjukvård minskade användningen av vanligt förekommande psykofarmaka i snitt med cirka 30 procent. Den här undersökningen pekar alltså mot intressanta förändringar i patienternas läkemedelskonsumtion över tid efter integrativ vård. Det är särskilt intressant när det gäller just psykofarmaka, där användningen ju har ökat på senare tid. Inom AIMS-projektet har det tidigare även gjorts en studie av läkemedelsanvändningen bland smärtpatienter, vilken gav liknande resultat.

I en pågående studie har forskarna även studerat sjukskrivningar bland patienter med stressrelaterad ohälsa, ett år före och ett år efter första vårdtillfället. Här visar preliminära resultat att sjukskrivningstalen för Vidarklinikens patienter minskade signifikant. En tidigare studie visar att även patienternas självskattade livskvalitet och hälsa har förbättrats efter den vård man fått vid kliniken.

– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger docent Torkel Falkenberg, som är verksamhetschef för IC och för forskningskonstellationen Integrativ vård vid Karolinska Institutet.

– AIMS-projektet är intressant ur flera perspektiv. Stress innebär mycket lidande och stora samhällskostnader. Det har varit tunnsått med evidens kring effekterna av integrativ vård. Med hjälp av data från Sveriges unika, högkvalitativa register kan förståelsen nu öka och evidensen stärkas.

Vidarkliniken är ett rehabiliteringssjukhus där man på ett integrativt sätt kombinerar skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Ett typiskt drag i klinikens vård är att man på ett individuellt sätt tar fasta på och behandlar hela människan. Förutom skolmedicin erbjuder vårdprogrammen här bland annat fysikaliska och konstnärliga terapier, lyssnande omvårdnad och beröring, naturläkemedel, harmonisk miljö samt närande kost.

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter.
– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.

Mycket talar för värdet och nyttan av integrativ vård (där man kombinerar komplementära terapier med vanlig vård) för att skapa en hållbar hälso- och sjukvård. Men det räcker inte. Evidens (bevis) ska styra prioriteringar inom vården, och det har varit tunnsått med evidens kring integrativ vård. Men nu håller detta gradvis på att ändras.

Studier utifrån registerdata

Forskare vid I C, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har utvärderat vården av patienter med vissa diagnoser på det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken i Järna. Till Vidarkliniken remitteras patienter från hela landet. Analysen bygger på sjukvårdsdata och nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan.

Fokus har varit på patienter med smärta och stressrelaterad ohälsa, besvär som drabbar stora delar av befolkningen och belastar samhället med stora kostnader. I studierna har en rad faktorer utvärderats, bland annat livskvalitet, läkemedelsförskrivningar och sjukskrivningstal.

Icke-vinstdrivande forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna har visat intresse för forskningen och bidragit med medel för att besvara frågan: hur bra mår Vidarklinikens patienter efter avslutad vård mot smärta eller stressrelaterade besvär?

Hög klinisk relevans

Studierna belyser forskningsfrågor med hög klinisk relevans både för individ och samhälle. Forskarna har gjort retrospektiva (tillbakablickande) analyser av rapporterade data i sjukvårdsbaserade och nationella register. Patienterna har därmed kunnat följas före och efter erhållen vård på Vidarkliniken.

I registerstudierna har patientgrupperna på sedvanligt vis valts ut baserat på internationellt etablerade och standardiserade sjukdomsdiagnoser och kartläggning av bakgrundsfaktorer. Detta ökar möjligheterna att kunna observera skillnader över tid och även kunna jämföra och generera hypoteser om likheter och olikheter med andra typer av vård.

Stort intresse

Sedan resultaten har börjat publiceras i vetenskapliga tidskrifter och presenteras på vetenskapliga kongresser har de väckt stort intresse, såväl i Sverige som utomlands. Det beror inte minst på att studierna är upplagda och baserade på data från de för Sverige unika och högkvalitativa hälso- och sjukvårdsregistren.

År 2014 publicerades en utvärdering av hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa för patienter som vårdats på Vidarkliniken mot smärta eller stressrelaterad ohälsa. Resultaten visade en tydlig trend med signifikant förbättrade resultat efter avslutad vård inom både smärt- och stressgrupperna.

Forskargruppen har även gjort en läkemedelsstudie baserad på data från det svenska läkemedelsregistret. Här visade data att smärtpatienter som blivit remitterade till vård på Vidarkliniken signifikant minskade sin användning av receptförskrivna smärtläkemedel i efterförloppet av behandlingen jämfört med innan.

Nya rön om stress

I dagarna har också data publicerats rörande patienter som vårdats på Vidarkliniken för stressrelaterade besvär. Det handlar om en studie i tidskriften BMC CAM av stresspatienternas läkemedelsanvändning liknande den nyss nämnda kring smärta.

Stresspatienternas läkemedelsanvändning följdes upp till 180 dagar efter att vården påbörjats. Resultaten visade att patienterna med stressrelaterad ohälsa hade en signifikant minskad användning av receptläkemedel och åtföljande läkemedelskostnader efter vården på Vidarkliniken.

Sänkta sjukskrivningstal

En pågående studie av stresspatienternas sjukskrivningstal presenterades nyligen vid den internationella ECIM-konferensen i Helsingör, Danmark. Forskarna har analyserat andelen patienter som haft en registrerad period med hel- eller deltidssjukskrivning ett år innan och ett år efter behandlingen påbörjats. Preliminära resultat baserade på Försäkringskassans data visade att sjukskrivningstalen för patienterna med stressrelaterad ohälsa minskade signifikant året efter vården på Vidarkliniken.

Torkel Falkenberg:
– Detta är den första beskrivningen i Sverige av sjukskrivning bland patienter som erhållit antroposofisk integrativ vård. Men det är svårt att bedöma i vilken mån som resultaten är allmängiltiga för alla patienter med smärta eller stress. Troligen kan andra okända faktorer, s k confounders, ha spelat in. Men det är lovande resultat som kan användas för att formulera mer kvalificerade förklaringar och för att utforma framtida kliniska studier.

Dr. Victor Dzau, en av huvudtalarna vid ECIM-konferensen i Danmark och därtill president vid the National Academy of Medicine, Washington D.C. USA, håller med om att registerstudierna som genomförs vid I C/Karolinska Institutet kan vara mycket värdefulla.

– Ingenting går upp emot data av hög kvalitet. Beslutsfattare vill veta svar på frågorna: ger detta bättre resultat, sparar det pengar och är säkerheten acceptabel? Registerstudien från forskningsgruppen på I C/Karolinska Institutet är ett exempel på sådan forskning, som vi också behöver mera av. För att standardisera metoder och börja kunna bena ut vad som är inuti integrativmedicinens “svarta låda”. Vi borde etablera en koalition led av forskare som strävar efter att uppnå data av yppersta kvalitet.

Text & foto: David Finer

Att stärka och stödja människans självläkningsförmåga. Det är syftet med de kompletterande och naturbaserade antroposofiska läkemedel som används på Vidarkliniken. Inriktningen är att återställa balanser och målet är hälsa.

De antroposofiska läkemedlen är en viktig del av Vidarklinikens vårdprogram och arbetssätt. De har använts under lång tid i Sverige och i Europa där omkring 15.000 läkare idag förskriver läkemedlen. I många situationer och sjukdomstillstånd behövs förstås också vanliga skolmedicinska läkemedel. De antroposofiska läkemedlen används som komplement till dessa.

– Sjukdom kan delvis ses som ett uttryck för någon form av obalans hos patienten. Det finns en inneboende förmåga hos den mänskliga organismen att upptäcka detta och försöka återställa balansen. Det är den ansträngningen, dvs självläkningen, som antroposofiska läkemedel är inriktade på att stödja, säger Ursula Flatters som är läkare och styrelseledamot vid Vidarkliniken.

Helhet besläktad med naturen

Liksom alla andra delar av den vård som Vidarkliniken ger präglas även de antroposofiska läkemedlen av ett helhetstänkande.

– När kroppen eller organismen gör självläkningsförsök är dessa alltid systemiska, inte bara lokala. Även för att ett litet sår ska läka behövs ett engagemang i hela kroppen och hela immunsystemet. Organismen är alltid en helhet, menar Ursula Flatters.

En poäng med naturbaserade läkemedel är att vi från den mycket vitala naturen kan lära oss en hel del om läkeprocesser. Vi människor är samtidigt också en del av och besläktade med samma natur. När man tar fram antroposofiska läkemedel tar man bland annat fasta på sådana släktskaper som kan specificeras för vissa växter och mineraler.

Stärker patienten och underlättar självläkning

De flesta antroposofiska läkemedel är växtbaserade eller mineralbaserade. Vilka läkemedel som ordineras bedömer läkaren i regel utifrån både diagnosen och hela bilden man fått av den individuella patienten. Läkaren behöver vara ordentligt kunnig i hur antroposofiska läkemedel fungerar. Syftet är att behandla obalanser och att bidra till ökad vitalitet för läkningsprocessen. På så sätt stödjer man patientens inneboende självläkande krafter när dessa inte är tillräckligt starka.

Läkemedlen riktar in sig på det kroppsliga. Det gör att patienten mår bättre och känner sig starkare, vilket underlättar i andra delar av behandlingsprogrammen. Exempelvis kan läkemedel av kamomillrot vara bra för patienter med spänningstillstånd, som ofta kan utlösa vissa former av smärta. Arnica är bra vid stockning i blodomloppet, exempelvis vid skador med blodutgjutningar och svullnader eller vid proppar (tromboser). Svavel är en mineral som kan vara bra för att underlätta andning och avslappning. Kisel kan hjälpa att stärka sinnesupplevelserna och närvarokänslan. Allt detta efter en farmaceutisk beredning av natursubstanserna.

– Antroposofiska läkemedel används parallellt med konventionella läkemedel. Det gäller inte minst vid kroniska sjukdomar, där man idag ofta ger långtidsbehandling med konventionella läkemedel som är effektiva mot exempelvis smärta, inflammation och högt blodtryck. Det är mycket bra att dessa möjligheter finns. Samtidigt finns även ett behov av djupare läkning eftersom sjukdomen annars ofta kommer tillbaka, säger Ursula Flatters.

Inom den antroposofiska medicinen försöker man utveckla läkemedel som ligger i linje med kroppens egna ansträngningar att övervinna sjukdomen. Därför kan de vara verksamma utan skadliga bieffekter.

Idén med antroposofiska läkemedel är att behålla substanserna i sitt naturliga sammanhang, inte att isolera enskilda substanser. Läkemedlen är inriktade på att stödja hela system, som alltid är involverade vid läkning hos människan. Målet är hälsa och behandlingseffekten måste då mätas på ett bredare sätt än när man mäter så kallade smala läkemedelseffekter.

Antroposofiska läkemedel ingår som en integrerad del i komplexa, individuellt inriktade behandlingsprogram. Här behövs idag både mer utvärderande forskning och en utveckling av forskningsmetoder som enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bör anpassas till den helhetssyn som ofta kännetecknar integrativ vård.

Den här artikeln är publicerad med tillstånd från Vidarkliniken och återfinns även på deras hemsida. Artikeln ingår i en artikelserie med anledning av Vidarklinikens 30 årsjubileum år 2015.