17 december, 2015

Göran Fant: Hur bra är waldorfskolan?

Fredsforskaren Johan Galtung reser runt som gästprofessor vid olika universitet. Han beskrev för några år sedan sin upplevelse av fd waldorfelever vid universitetet i Herdecke, Tyskland: ”De är konstnärliga och upplever världen från en konstnärlig synpunkt. För det andra: de har en aptit på att lära sig som är alldeles otrolig. Det är inte bara det att de har kunskaper helt på nivå med den normala tyska gymnasisten, en nivå som faktiskt är mycket hög, men de har också bevarat glädjen att tillägna sig kunskap.” Galtung visar att han verkligen förstått waldorfskolans kärna.…

LÄS MER

Vad säger forskningen och oberoende instanser?

Fredsforskaren Johan Galtung reser runt som gästprofessor vid olika universitet. Han beskrev för några år sedan sin upplevelse av fd waldorfelever vid universitetet i Herdecke, Tyskland:
”De är konstnärliga och upplever världen från en konstnärlig synpunkt. För det andra: de har en aptit på att lära sig som är alldeles otrolig. Det är inte bara det att de har kunskaper helt på nivå med den normala tyska gymnasisten, en nivå som faktiskt är mycket hög, men de har också bevarat glädjen att tillägna sig kunskap.”
Galtung visar att han verkligen förstått waldorfskolans kärna.

Andreas Schleicher är OECD:s bildningsexpert och formulerade sin uppfattning av waldorfpedagogiken för två år sedan:
”Det finns en höggradig kongruens mellan det som världen fordrar av människor och det som waldorfskolorna utvecklar hos sina elever. Förmågan att reproducera fakta får allt mindre betydelse. Det viktiga är att eleverna kan använda sina kunskaper på ett kreativt och problemorienterat sätt, något som är centralt i waldorfskolor.”

Det finns också evidensbaserad forskning där man gått ut till ett stort antal elever och undersökt deras uppfattningar om sina respektive skolor. I en av dessa undersökningar utförd vid Heinrich-Heine universitetet i Düsseldorf konstateras att lärandet upplevdes som lustfyllt av 80 procent av eleverna i waldorfskolor. I kommunala och statliga skolor var motsvarande antal 60 procent. Synen på lärarna differerade ännu mer. I waldorfskolor såg 65 procent av eleverna med sympati på lärarna, i andra skolor endast 31 procent.

Det finns fler undersökningar, också långsiktiga, som kommit till liknande positiva resultat på olika områden, bl a hälsoeffekter på lång sikt.

Bo Dahlin ledde ett undersökningsprojektet om waldorfskolor, som visserligen har några år på nacken, men det finns ingen anledning att anta att dess resultat skulle vara inaktuella.

Där jämfördes exempelvis i en delundersökning resultaten av elevenkäter i kommunala skolor och gymnasier med waldorfskolor. Resultaten är ytterst intressanta:

  • Waldorfeleverna upplevde oftare än kommunala skolans elever att undervisningen i samhällsorienterande ämnen var bra och intressant.
  • Waldorfeleverna kände ett större ansvar för sociala och moraliska frågor.
  • Waldorfeleverna var mer benägna att referera till kärlek, medmänsklighet och civilkurage när det gällde att föreslå lösningar på sociala problem.
  • Waldorfeleverna tog i större omfattning avstånd från nazistiska och rasistiska ideologier.
  • Waldorfeleverna upplevde i större utsträckning att deras lärare lade vikt vid människovärde, jämställdhet och miljö/ekologi i undervisningen.
  • Waldorfeleverna hade mer toleranta attityder till avvikande samhällsgrupper (homosexuella, narkomaner, psykiskt sjuka), dock inte till rasister/nazister och kriminella. Skillnaden mellan flickors och pojkars attityder var mindre i Waldorfskolorna.
  • Waldorfelevernas engagemang i sociala och moraliska frågor ökade med åldern, medan de kommunala elevernas engagemang snarare tenderade att minska eller vara konstant.

I Sverige har vi en mycket fördelaktig situation. De föräldrar som sätter sina barn i waldorfskola behöver inte betungas av höga avgifter vilket är unikt för vårt land. I övriga länder, liksom tidigare också i Sverige, måste skolorna till stor del finansieras av föräldrabidrag som i regel är ganska kännbara.

Det är bra att föräldrars ekonomi inte påverkar barnens möjlighet till en god skola, men vad gäller de pedagogiska alternativ som finns att välja mellan har man, inte minst genom statliga ingrepp, tvingat in alla skolor i stort sett i samma regelverk och nästan alla använder samma kursplaner.
Detta kan ses som ett pris waldorfskolorna måste betala för föräldrarnas avgiftsfrihet, och endast efter ett energiskt politiskt arbete har de kunnat få vissa undantag.

Trots att många föräldrar inte har en djup kunskap om Waldorfpedagogiken , måste sägas att föräldrarna generellt är ett starkt och viktigt stöd i Waldorfskolorna och visar stor solidaritet.

Text: Göran Fant
Foto: Erik Olsson

 

Läs även

15 december, 2015

Organic 3.0 – dags att göra ekologiskt till huvudtrend

Det ekologiska behöver ta ett nytt utvecklingssteg globalt och gå från att vara en nisch till att bli huvudtrend. Det är en av grundtankarna som International Federation of Organic Agriculture Movement (IFOAM) nu driver under namnet Organic 3.0. Nyligen arrangerades en internationell konferens på temat i Sydkorea, där Järna och Södertälje fick stor uppmärksamhet som intressant modell.…

LÄS MER

Det ekologiska behöver ta ett nytt utvecklingssteg globalt och gå från att vara en nisch till att bli huvudtrend. Det är en av grundtankarna som International Federation of Organic Agriculture Movement (IFOAM) nu driver under namnet Organic 3.0. Nyligen arrangerades en internationell konferens på temat i Sydkorea, där Järna och Södertälje fick stor uppmärksamhet som intressant modell.

Globalt står ekologisk odling och matproduktion fortfarande för en liten del av den totala volymen. Det vill IFOAM ändra på. Här anser man att ekologiskt är den enda hållbara och framkomliga vägen på 10–20 års sikt. Med begreppet hållbart menar IFOAM att vi idag ska möta våra behov utan att underminera framtida generationers möjligheter att möta sina behov, samt att vi ska bevara ekologisk balans genom att undvika att uttömma eller förstöra naturresurser.

Odlingsjordar i hela världen, inklusive Sverige, utarmas idag gradvis av ohållbara kortsiktiga odlingssystem, som också har en rad andra negativa effekter på klimat, biologisk mångfald, giftspridning och läckage av näringsämnen till vattendrag. När det gäller behovet av förändring i jordbruket globalt larmade 60 experter om läget för ett par år sedan i en FN-rapport med rubriken ”Wake up before it is too late”.

Organic 3.0 tar bredare grepp

Organic 3.0 siktar nu på verkligt hållbar odling och konsumtion, som en del av lösningen på de stora utmaningar mänskligheten och planeten står inför. Strategin för Organic 3.0 är bland annat att man ska stimulera innovation inom det här området, lära av framgångsrika exempel, bredda det ekologiska, inkludera andra hållbarhetsinriktade rörelser (t ex Fairtrade), betona partnerskap genom hela matkedjan och verka för ökad transparens när det gäller verkliga kostnader och rätt pris på maten.

– Man vill bredda det ekologiska bland annat beträffande innehåll, kontakter och antalet ekologiska bönder. Det kan exempelvis bli frågan om att ha annorlunda system för eko-godkännande för de miljontals småbönder i världen som inte har råd med dagens godkännande – dock troligen utan att ändra kriterier, säger Jostein Hertwig. Han är vd för BERAS International och var en av huvudtalarna på IFOAM:s konferens nyligen om Organic 3.0.

– Det talas också om att se ekologiskt som en grundnivå, att ge bönder större plats i utvecklingen och involvera konsumenterna mer. En specifik del som betonats är också arbetet för biologisk mångfald.

Historiskt har Organic 3.0 föregåtts av en pionjärfas (Organic 1.0) och sedan en fas av konsolidering från 1970-talet och framåt, då det bland annat skapades principer och regler för det ekologiska (Organic 2.0).

– Inom IFOAM anser man nu att detta inte fört utvecklingen tillräckligt framåt och att det behövs nya grepp, berättar Jostein Hertwig.

Medan fasen Organic 2.0 fokuserade på klart definierade minimikrav och regler kring ekologiska produkter, kompletterar Organic 3.0 detta med ökat fokus på hela odlingssystem. Man vill också röra sig i en riktning som tydligare omfattar fem dimensioner av hållbarhet: ekologi, samhälle, ekonomi, kultur och ansvar.

Stort intresse för modell från Järna och Södertälje

I de första två faserna i eko-utvecklingen (Organic 1.0 och 2.0) har bland annat det biodynamiska jordbruket bidragit, inte minst med sitt kretsloppstänkande. Det bidraget fortsätter nu genom Sverige-baserade BERAS, som kan visa upp ett praktiskt genomfört system för ekologiska kretsloppsjordbruk, hållbara måltidsupplägg, lärocenter och lokala/regionala samarbeten för detta mellan jordbruk, företag och kommun, både i Järna/Södertälje och i ett flertal länder runt Östersjön. Det här intresserar IFOAM eftersom detta stämmer mycket bra med flera delar av strategin för Organic 3.0.

– Vårt sätt att arbeta för hållbarhet kring jordbruk och mat togs emot väldigt positivt på konferensen om Organic 3.0. IFOAM vill nu samarbeta med oss kring det här och använda vårt koncept. Det här är stort – IFOAM har 800 medlemsorganisationer i 120 länder. En styrka i BERAS koncept, jämfört med många andra koncept, är att vi faktiskt har genomfört det i praktiken. Vi har nu möjlighet att bli en tongivande del i den här utvecklingen på internationell nivå, men samtidigt begränsas vi av små resurser, säger Jostein Hertwig.
Foto: Erik Olsson

Ytterjärna Forum
Text: Red/SN.

Källor

IFOAM (om Organic 3.0)

BERAS International

UNCTAD (om rapporten Wake up before it is too late…)

10 december, 2015

Debatten kring antroposofiska läkemedlen

Debatten kring de antroposofiska läkemedlens framtida tillgänglighet i Sverige har pågått under en längre tid. De antroposofiska läkemedlen har genom särskilda regeringsbeslut varit tillgängliga i Sverige, men enligt EU-regelverket måste de nu införlivas under en särskild artikel i den svenska läkemedelslagen för att vara fortsatt tillåtna. Många EU/EES-länder har redan infört detta i sin lagstiftning, men i Sverige är frågan fortfarande olöst.…

LÄS MER

Debatten kring de antroposofiska läkemedlens framtida tillgänglighet i Sverige har pågått under en längre tid. De antroposofiska läkemedlen har genom särskilda regeringsbeslut varit tillgängliga i Sverige, men enligt EU-regelverket måste de nu införlivas under en särskild artikel i den svenska läkemedelslagen för att vara fortsatt tillåtna. Många EU/EES-länder har redan infört detta i sin lagstiftning, men i Sverige är frågan fortfarande olöst.

I en debattartikel i Dagens Nyheter idag, riktar Nobelpristagare och representanter från Kungliga Vetenskapsakademien kritik mot att införliva homeopatiska läkemedel i svensk läkemedelslagstiftning och likställer den antroposofiska terapiriktningen med den homeopatiska.

Representanter från Vidarkliniken replikerar nu:
”Vad artikeln inte tydliggör är att homeopati och antroposofisk vård är två olika terapiinriktningar – vilket har stor betydelse för kommande lagstiftning.

Lagstiftningsfrågan är under beredning och ett beslut väntas under nästa år. Dagens DN Debatt likställer homeopatiska preparat med antroposofiska på ett missvisande och ohederligt sätt. Antroposofisk medicin är en egen terapiinriktning – den äldsta i Europa inom det som kallas integrativ medicin, där skolmedicin kompletteras med läkemedel från naturen.”

Vi fortsätter bevaka frågan här på Ytterjärna Forum.

 

Ytterjärna Forum
Text: Red.

Källor

Debattartikel "Homeopatiska produkter kan inte kallas läkemedel”

Vidarklinikens replik "Ohederligt blanda samman homeopati och antroposofisk medicin”

9 december, 2015

Lyft upp maten och jordbruket på klimatbordet nu

Det är märkligt och allvarligt att jordbrukets och matens stora klimatbelastning inte lyfts betydligt högre upp i klimatdiskussionerna. Det skriver två forskare och två företrädare för livsmedelsföretag i en debattartikel i GöteborgsPosten. …

LÄS MER

Det är märkligt och allvarligt att jordbrukets och matens stora klimatbelastning inte lyfts betydligt högre upp i klimatdiskussionerna. Det skriver två forskare och två företrädare för livsmedelsföretag i en debattartikel i GöteborgsPosten.

Artikelförfattarna pekar på att maten utgör mellan 30 och 40 procent av den svenska konsumtionens klimatbelastning samt att dagens matförsörjning globalt sett står för en betydande del av klimateffekten och att den även är ohållbar på andra sätt. Men i klimatsamtal, klimatpolitik och debatt är det mycket tyst om detta – även från svensk sida, trots att den svenska regeringens strategi är att vara ett föregångsland i klimatfrågan.

Större delen av matens klimatbelastning i Sverige är, enligt artikeln, dels import av livsmedel för konsumtion, dels import av produktionsmedel för jordbruket – främst konstgödsel samt omfattande foderimport som för med sig avskogning och markförstöring i andra länder, vilket leder till stora utsläpp av växthusgaser.

Artikelförfattarna menar att jordbruket har en huvudroll i grundproblemet och att en huvudorsak i den delen är det brutna kretsloppet av näringsämnen och den fossilenergidrivna växtnäringsförsörjningen. Med ett mer kretsloppsinriktat jordbruk får man däremot bättre balans mellan hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären och hur mycket koldioxid som åter kan bindas genom växtligheten.

Maten och jordbruket står för en avgörande del av klimatbelastningen, men erbjuder därför också en av de allra största möjligheterna att nå klimatmålen. Då har vi inte råd att blunda för detta, menar artikelförfattarna, och uppmanar: Lyft upp maten och jordbruket på klimatbordet nu, innan det är för sent.

Läs hela debattartikeln i GöteborgsPosten.

 

Ytterjärna Forum
Text: Red/SN.
7 december, 2015

Över 17700 personer i upprop för rätten att välja vårdinriktning

I höstas inleddes ett nationellt upprop för rätten att fortsatt kunna välja antroposofiskt inriktad vård i Sverige - en möjlighet som är hotad till följd av förändrade EU-regler, vilket har gjort många patienter och anhöriga oroliga. Nu har över 17 700 personer skrivit under uppropet, och idag lämnades den första omgången underskrifter över till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.…

LÄS MER

I höstas inleddes ett nationellt upprop för rätten att fortsatt kunna välja antroposofiskt inriktad vård i Sverige – en möjlighet som är hotad till följd av förändrade EU-regler, vilket har gjort många patienter och anhöriga oroliga. Nu har över 17 700 personer skrivit under uppropet, och idag lämnades den första omgången underskrifter över till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Vidarkliniken i Järna utanför Stockholm har i över 30 år varit ett värdefullt komplement för tusentals patienter – den stora majoriteten kvinnor – i samband med bland annat rehabilitering efter cancerbehandlingar och vid svåra stress- och smärttillstånd. Kliniken kombinerar skolmedicinsk vård med kompletterande behandlingar, däribland antroposofiska läkemedel med ursprung från naturen. Utgångspunkten är en vårdform som inte bara bekämpar sjukdom utan också stärker och bygger upp det friska hos individen.

Nu hotas Vidarkliniken och tillgången till antroposofisk vård i Sverige av förändrade riktlinjer från EU, vilka innebär att de antroposofiska läkemedlen måste skrivas in i läkemedelslagen genom tillägg av en särskild paragraf. De flesta länder i EU har redan införlivat paragrafen i sina nationella läkemedelslagar.

En viktig demokratifråga

Över 17 700 personer har under hösten skrivit under uppropet – till största delen på hemsidan värnavidarkliniken.se. Många har engagerat sig och spridit kampanjens budskap i sociala medier, och över 8000 personer har också valt att skicka mail direkt till Gabriel Wikström för att uppmärksamma honom på det stora stöd som finns för antroposofisk vård i Sverige. Idag lämnas de första namnlistorna över till socialutskottets kansli, men kampanjen fortsätter.

Göran Garberg, anhörig och en av initiativtagarna till uppropet, berättar:

– Det är fantastiskt att så många har tagit ställning för rätten att välja vårdform. Det är en oerhört viktig demokratifråga, och jag hoppas att beslutsfattarna lyssnar och ser att vi är många som värdesätter medicinsk mångfald och nytänkande i vårdsystemet. Vi kommer att fortsätta samla in namnunderskrifter och arbeta för att påverka politikerna till dess att riksdagen tar ett positivt beslut i frågan. Det här är bara början!

Ytterjärna Forum
Text: Red/SZ.

Källor

Patientkampanjen Värna Vidarkliniken

4 december, 2015

Personligt med Ursula Flatters

Ursula Flatters är en välbekant företrädare för Vidarkliniken och för integrativ, antroposofisk vård. Hon är prisbelönt för sina insatser och tilldelades t ex nyligen Universe Globepriset av föreningen Humanism och Vetenskap för sina insatser för humanisism och medmänsklighet. Hennes engagemang för den integrativa medicinen är stort och hennes kunskap är omfattande, men vem är hon egentligen och vad har format henne?…

LÄS MER

Allmänläkare och utbildningschef på Vidarkliniken i Järna

Ursula Flatters är en välbekant företrädare för Vidarkliniken och för integrativ, antroposofisk vård. Hon är prisbelönt för sina insatser och tilldelades t ex nyligen Universe Globepriset av föreningen Humanism och Vetenskap för sina insatser för humanisism och medmänsklighet. Hennes engagemang för den integrativa medicinen är stort och hennes kunskap är omfattande, men vem är hon egentligen och vad har format henne?

Det var kärleken som förde Ursula Flatters från Tyskland till Sverige, men livet blev inte som hon tänkt. Hennes livs stora kärlek, Håkan Kumlander, omkom i en trafikolycka och istället för att skapa ett liv med honom, har hon byggt upp och utvecklat Sveriges första integrativa sjukhus, Vidarkliniken i Järna. Ett arbete hon fortsätter oförtrutet – idag med starkt fokus på utbildning och utveckling.

Ursula Flatters lärde känna Håkan Kumlander på universitetet i Freiburg i Tyskland, där de båda studerade för att bli läkare med antroposofisk inriktning.
– Han var min absoluta tvillingsjäl, säger hon. Jag hade allt med honom! Allt! Mötet med honom skiljde sig från alla andra möten jag har haft i hela mitt liv.
Håkan hade i sin barndom botats från en svår muskelsjukdom av antroposofiska läkare och ville själv bli läkare för att kunna bota andra.

På en bilresa till Järna julhelgen 1978 krockar de och båda förs medvetslösa till sjukhus.
Ursula själv vaknade till liv efter några timmar, men ovissheten kring Håkan kvarstod i nästan tre månader och medvetslösheten behöll sitt grepp om honom hela den tiden.
– När jag vaknat satt jag hos honom alla dagar och alla kvällar, berättar hon. Det var självklart för mig och jag ville göra allt för att han skulle komma tillbaka.
Men Håkan dog.
– En större förlust kunde inte ske och det gör fortfarande ont när jag pratar om det, säger Ursula.

Ursula Flatters föddes i 1955 i Tyskland i en familj med flera syskon och där båda föräldrarna var läkare. Hennes pappa hade varit vid fronten och hade förlorat en fot och ett finger, men svårare än de fysiska skadorna var hur kriget påverkat honom som människa.
– Kriget var närvarande hemma hela tiden, berättar Ursula, men vi pratade aldrig om det. Det låg för nära i tiden och var för svårt.

Hon berättar att hennes pappa ändå öppnade sig en natt när hon var i tonåren och att de då hade det enda samtal hon minns, som handlade om hans svåra upplevelser.
– Då fick jag ställa alla frågor jag undrat över, säger hon. Det var ett viktigt samtal och jag är glad att vi kunde ha det.

Ursula ville också själv bli läkare. Hennes intresse för antroposofin hade väckts tidigt och hon valde en antroposofisk läkarutbildning parallellt med den konventionella. När hon så småningom efter olyckan gjort klar sin utbildning blev det naturligt att flytta till Sverige, där hon förblev en nära vän till familjen Kumlander.

Håkans far, Åke Kumlander, hade startat Vidarstiftelsen i Stockholm. Hans intresse för antroposofi hade också väckts då sonen Håkan tillfrisknat, från den enligt svenska läkare obotliga sjukdom han hade. Åke Kumlander ville medverka till att göra den banbrytande antroposofiska vården tillgänglig också i Sverige. I arbetet med att möjliggöra detta fick också Ursula en livsuppgift.

När Ursula tänker tillbaka menar hon att hon vid Håkans sjukbädd till stor del formades till den läkare hon är idag.
– Under månaderna vid hans sjuksäng utvecklade jag min inlevelseförmåga och fick känna på smärta och förlust på ett sätt som fick mig att mogna, menar hon.

– Även om det var väldigt smärtsamt blev det i ett livsperspektiv positivt avgörande för min yrkesroll, men ändå hade jag absolut hellre velat ha honom kvar! Där har du paradoxen att livet har olika dimensioner!
Ursula hade också en stark upplevelse av kontakt med Håkan från tiden när hon själv låg medvetslös.
– Jag visste ingenting. Det enda som fanns i medvetslösheten var en röst, som jag efteråt kunde berätta om och som sa: Kom ihåg, kom alltid ihåg, att vi har kommit överens om detta. Den kom som ur en annan värld. Efteråt när jag vaknade mindes jag den och kunde sätta den i ett sammanhang.

Ursula menar att den upplevelsen blivit en skolningsväg för henne fram till idag:
– Jag kände starkt att det fanns dubbla dimensioner. På den jordiska nivån kunde jag aldrig acceptera tanken att Håkan och jag skulle ha varit överens om att han skulle lämna detta liv. Där var det en ren förlust. Men när jag millimeter för millimeter försökte klättra upp och acceptera det som hänt, blev det en slags tröst att det på ett andligt plan kunde vara något som även jag hade varit införstådd med.

– Det kan fortfarande komma en dag när jag säger att jag kan acceptera den tanken fullt ut, men i det liv jag lever här finns än så länge bara ett svar. Jag hade velat ha honom kvar!

Samma paradox visade sig i en forskningsstudie som gjordes om bröstcancerpatienters lidande och hur de såg på sin sjukdom och vad den hade inneburit för dem. De flesta kvinnorna sa att sjukdomen hade varit oerhört viktigt för dem i deras utveckling. De hade mognat enormt som människor och kommit närmare de existentiella frågorna genom sin kris. Men på frågan ”Om du fick välja utifrån vad du vet idag skulle du velat ha sjukdomen eller inte?” svarande alla att de ändå inte hade velat ha sin cancer!
– När bröstcancerpatienterna svarade som de gjorde var det så skönt, menar Ursula. Jag kände verkligen igen något i mig själv! Så här är det faktiskt! Händer det något svårt gäller det att skapa en mening!

Arbete och fritid har kommit att vävas samman för Ursula genom livet och när hon för mer än 30 år sedan bestämde sig för att vara med och bygga upp Vidarkliniken handlade det snarare om ett val av livsstil än ett val av arbete.

Kliniken öppnade sina portar den 29 september 1985 som det första – och fortfarande enda – antroposofiska sjukhuset i Norden. Samtidigt som Ursula var med om planering och uppbyggnad av Vidarkliniken lärde hon sig svenska och genomförde den obligatoriska tvååriga svenska läkarpraktiken på svenska sjukhus för att få en fullständig läkarlegitimation samt en specialistutbildning i allmänmedicin.

Därefter har hon under mer än 30 år verkat för att ge en god, effektiv och holistisk vård på Vidarkliniken samtidigt som hon spridit kunskapen om integrativ medicin via media, där hon ofta haft en svår uppgift då okunskapen är stor och myterna många. Utöver utbildningsverksamhet både internationellt och i Sverige ställer hon upp i debatter och skriver insändare och debattartiklar.

Vidarkliniken är sedan en tid tillbaka satt under hård press. För att de antroposofiska läkemedlen ska få fortsätta säljas i Sverige måste de i framtiden registreras hos läkemedelsverket, vilket kräver en lagändring p g a ett nytt EU-direktiv

– Vad gäller medicinerna har vi haft försäljningstillstånd i snart 30 år och det gäller medel som är prövade och godkända i andra länder, säger hon. Det vi egentligen begär som en ny lagstiftning är bara att få använda det vi redan har erfarenhet av och att få registrera dessa medel också i Sverige. Det enda samhället och politikerna egentligen behöver ta ställning till är patientsäkerheten och där är det glasklart. Läkemedlen är redan registrerade i andra länder och där har man visat att de är helt säkra.
När Ursula kopplar av gör hon det gärna i den trädgård hon anlagt i kanten av en åker bakom kliniken.
– Trädgården är både rekreation och inspiration, säger Ursula. Jag tänker så bra där och hittar alltid nya lösningar på aktuella frågor när jag påtar i jorden. Trädgården är också uppskattad av våra patienter, som tycker om att bara vandra runt i gångarna eller sitta ner och reflektera en stund.

I Ursulas trädgård finns både vanliga växter som ringblomma, citronmeliss och svarta vinbär, men också mer sällsynta medicinalväxter som gullgentiana, malva, ulltistel och malört.
– Växterna är mest till lyst, säger Ursula, men visst händer det att jag torkar några av dem och gör lite stärkande te när jag känner för det.
Foto: Erik Olsson

Ytterjärna Forum
Text: Red/I.H.
3 december, 2015

Jorderosion på bordet vid klimatmötet i Paris

Forskare vid universitetet i Sheffield, Storbritannien, kommer med en skrämmande rapport till klimatmötet i Paris, och nej, det handlar inte först och främst om antalet ppm koldioxid i atmosfären utan om följderna av ett katastrofalt jordbruk och nödvändigheten av omställning.…

LÄS MER

Forskare vid universitetet i Sheffield, Storbritannien, kommer med en skrämmande rapport till klimatmötet i Paris, och nej, det handlar inte först och främst om antalet ppm koldioxid i atmosfären utan om följderna av ett katastrofalt jordbruk och nödvändigheten av omställning.

Under de senaste 40 åren har 1/3 av jordens brukbara odlingsyta yta eroderat bort och blivit otjänlig mark. Detta i en tid där jordens befolkning förväntas öka till 9 miljarder till år 2050.

Bakgrunden till den omfattande jorderosionen är, enligt forskarna vid The University of Sheffield’s Grantham Centre for Sustainable Futures, den intensiva odlingstakten med kontinuerlig plöjning och utarmning av jorden som resultat. Bakom det hela ligger synen på odlingsbar jord reducerad till enskilda mineraler, men detta medför, enligt Duncan Cameron, professor och delaktig i rapporten, att
“… We are creating soils that aren’t fit for anything except for holding a plant up. The soils are silting up river systems – if you look at the huge brown stain in the ocean where the Amazon deposits soil, you realise how much we are accelerating that process.”

Forskare hör inte vanligen till de ivrigaste förespråkarna av systemförändringar, därtill anses ofta för många osäkerhetsfaktorer föreligga, men forskarna vid University of Sheffield kommer med kraftiga uppmaningar till en storskalig omställning av jordbruket. Bland de föreslagna åtgärderna från rapportförfattarna finns förslag vi tidigare lyft fram som modeller för ett hållbart jordbruk (se ”Jordbruket och maten måste lyftas högst upp i klimatdiskussionerna” från 31:a juli i år), nämligen ett kretsloppsbaserat jordbruk, och återhållen konstgödsling. Och sett till hur mycket jordbruksmark som blivit obrukbar under en så relativt kort period som 40 år är det nu hög tid att ställa om.

Flera storfilmer på senare tid utgår från ett scenario där jorderosion och jordbrukshaveri gjort jorden till en ogästvänlig och öde plats. I Mad Max – Fury Road kämpar de överlevande spillrorna av mänskligheten om den lilla bördighet som finns kvar efter att ett kärnvapenkrig förvandlat jorden till en gigantisk öken, och i Interstellar skickas astronauter genom ett maskhål i rymden för att undersöka möjligheten till liv på andra platser sedan just erosion och utarmning gjort jorden infertil och obrukbar. I det sammanhanget är Duncan Camerons prognos vid första ögonkastet mer beskedlig, “You think of the dust bowl of the 1930s in North America and then you realise we are moving towards that situation if we don’t do something.” Det är å andra sidan verklighetens situation här och nu han refererar till och inte en replik i en film.
Foto: Wikimedia

Text: Tord Ranheim

Källor

Citaten hämtade från the Guardians artikel

Sammanfattning av rapporten från The University of Sheffield’s Grantham Centre for Sustainable Futures

1 december, 2015

Tord Ranheim: Jordbruket främjar specialisering och specialisering utarmar jordbruket

…

LÄS MER

Under tider av kris och omvälvning öppnas också möjligheter till skärskådning och förändring. Den mjölkkris vi nu står mitt inne i, och som dagligen tvingar svenska mjölkbönder att lägga ned, innebär ett tillfälle till systemskifte mot ett mer hållbart jordbruk – i en mångfald aspekter.

Vi skriver en hel del om mjölk, kor och mjölkpriser här på Ytterjärna Forum. Anledningarna till detta är flera, men huvudsakligen rör det sig om hur Sverige gradvis och obönhörligen utarmas på småskaliga jordbruk och konsekvenserna det i sin tur för med sig.

Som vi ska se är mjölkpriset, dvs både det pris vi som konsumenter betalar för en liter mjölk i butiksdisken och det pris en mjölkbonde får betalt per liter producerad mjölk, ovillkorligen sammanknutet med hållbarhet och hur vi kan skapa en hållbar framtid, men det har även en direkt koppling till hur vår landsbygd är formad och mångfalden av liv i den svenska floran och faunan.

5 mjölkbönder lägger ner sin verksamhet – varje vecka

När Arla i juli i år för andra gången på en månad sänkte ersättningen bönderna får betalt per kilo producerad mjölk, blåste det återigen upp till storm hos svenska bönder och debatten kring vad som kom att kallas mjölkkrisen tog fart på nytt.

I en intervju berättade en småskalig mjölkproducent om att Arla betalade honom 2,58 kronor per kilo mjölk medan hans produktionskostnader uppgick till 4 kronor, vilket i praktiken innebar att han ”betalade” 1,40 kronor för varje kilo mjölk han producerade. En bonde som måste betala för att producera mjölk är inte bonde särskilt länge – meddelandet från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) att fem mjölkbönder i veckan nu lägger ner sin verksamhet kommer därför inte heller som någon överraskning.

Orsaken till att så många svenska mjölkbönder lägger ner och därmed drastiskt omformar landskapsbilden är alltså att de i princip skuldsätter sig för varje kilo producerad mjölk, och orsaken till att de skuldsätter sig är det låga mjölkpriset. Orsaken till det låga mjölkpriset är i sin tur att i princip alla mjölkbönder i EU producerar mjölk till billigare kostnader än de svenska bönderna, och att Ryssland infört totalt handelsstopp för EU-mejerivaror. Rysslands handelsstopp på europeiska mejerivaror innebär att europeiska bönder producerar mer än de kan sälja, och därför råder det just nu stort överskott på den europeiska marknaden.

Ett stort överskott på mejerivaror, där de svenska är dyrast att producera, leder till att mjölkpriserna sänks och de svenska mejeriprodukterna konkurreras ut. Allt detta följer ganska enkla marknadsregler, till den grad att det nästan kan klassas som sunt förnuft. Följer vi den linan helt ut, kommer vi att, i enlighet med klassiska nationalekonomiska resonemang, lägga ned mjölkproduktion i Sverige för att istället importera mejeriprodukter från länder med lägre produktionskostnader. De allra flesta som deltagit i debatten kring mjölkkrisen verkar dock mycket överens om att detta är ett dåligt scenario.

Kunskap kring kretsloppsjordbruk saknas i debatten

Kring frågan om hur vi kan göra någonting för att förhindra att svenska mjölkbönder skuldsätter sig och lägger ned, skiljer sig dock förslagen väsentligt. En del menar att staten måste kliva in med subventioner, andra förespråkar lösare djurrättslagar och sänkta skatter på diesel och konstgödsel, andra menar återigen att den fria marknadens villkor innebär att Sveriges mjölkbönder är dömda i vilket fall som helst och att vi istället borde satsa på havredrycksproduktion (under emblemet ”Wow – no cow!”).

Av dessa förslag är några redan tillämpade i verklighetens mylla; ICA genomför just nu i samarbete med LRF en kampanj där de kunder som vill kan betala 1 kr extra för mjölken, och där pengarna sedan går oavkortat till bönderna. Samtidigt har flera nya småskaliga mejerier öppnats i landet som, med färre mellanhänder inblandade och högre priser, ser till att bönderna får bättre betalt.

Dock finns det under alla dessa debatter om nedläggning och räddningsförsök ett perspektiv som alldeles för sällan kommer fram – den om hur en balanserad och miljögrundad mjölkproduktion kan främja hållbarheten i alla dess aspekter: ekonomisk, ekologisk och social.

Som det är nu kan räddningsförsöken av de svenska mjölkbönderna i princip delas upp i två läger, de som argumenterar för konkurrens på lika villkor (sänk skatten på konstgödsel och traktordiesel, sänk kraven på svensk djurrättslagstiftning, pressa produktionskostnaderna) och de som vill att mjölkpriserna istället höjs just för svensk mjölk. Inget av dessa lösningsförslag tar dock ställning till det mer övergripande problemet: hur kan jordbruket bära sig självt? För som det ser ut nu verkar det dessvärre som att konkurrens inom jordbruket främjar specialisering och att specialiseringen utarmar jordbruket. Vad som saknas är en övergripande kretsloppstanke innefattande inte bara att jordbruket bär sig självt ekonomiskt och socialt, utan även att betydelsen av ekosystem, biologisk mångfald och det nationsövergripande klimatet erkänns som väsentliga delar av jordbruket.

En sådan kretsloppstanke införlivad i svenska mjölkgårdar måste med nödvändighet innebära ett systemskifte med fokus på lokal produktion och distribution, men också högre mjölkpriser. Som tidigare nämnts är just upprättandet av nya, småskaliga mejerier med bättre ersättning till mjölkproducenterna och stora matvarukedjor som ICA och LRF:s 1 krona mer för mjölken en del av den temporära lösningen för att rädda svenska mjölkbönder från konkurs och utmätning.

Dessa lösningar hjälper för att temporärt rädda delar av de utsatta bönderna, och det är lovvärt. De tar dock ingen hänsyn till det hårt specialiserade jordbrukets effekter på jordbördighet, biodiversitet och klimat – där östersjöns döda bottnar bara är en konsekvens – och ger i längden inget hållbart jordbruk. Till detta behövs ett systemskifte.

Text: Tord Ranheim
Foto: Erik Olsson

27 november, 2015

Vårdkonceptet som lämnar få oberörda

I höst är det 30 år sedan Vidarkliniken öppnade som Nordens första antroposofiskt inriktade sjukhus. Kliniken har en hel del gemensamt med den övriga vården, men tillämpar samtidigt en helhetssyn på människans hälsa som är ovanlig. Det har visat sig ge bra resultat. Vidarkliniken har blivit något av ett fenomen i vård-Sverige som ibland diskuteras, men som framförallt möts av stort intresse från patienter, kollegor i vården och politiker. …

LÄS MER

I höst är det 30 år sedan Vidarkliniken öppnade som Nordens första antroposofiskt inriktade sjukhus. Kliniken har en hel del gemensamt med den övriga vården, men tillämpar samtidigt en helhetssyn på människans hälsa som är ovanlig. Det har visat sig ge bra resultat. Vidarkliniken har blivit något av ett fenomen i vård-Sverige som ibland diskuteras, men som framförallt möts av stort intresse från patienter, kollegor i vården och politiker.

Stort intresse från många håll

Det var en tvärprofessionell grupp av bland annat arkitekter, läkare, terapeuter, sjuksköterskor och ekonomer som med stark vilja konkretiserade och förverkligade idén med Vidarkliniken. Inspirationen kom från Schweiz och Tyskland där den antroposofiska vårdinriktningen länge varit etablerad och idag är en integrerad del av den offentliga sjukvården.

– Det här var något nytt i den svenska vården och Vidarkliniken möttes av stort intresse, bland annat från media och politiker, berättar Ursula Flatters som är läkare och styrelseledamot på Vidarkliniken och som var med från början.

– Från politiskt håll har alltid funnits ett intresse för sjukhuset. Man har betraktat det som en modell för seriös integrativ medicin, utövad av legitimerad vårdpersonal under myndighetsinsyn och med möjlighet till forskning.

Även den övriga vården har visat stort intresse. Tusentals kollegor har kommit på studiebesök för att se och låta sig inspireras av Vidarklinikens arbetssätt. Sedan många år har sjukhuset också en omfattande vidareutbildnings- och kursverksamhet för bland annat läkare och sjuksköterskor.

Bra resultat och mycket nöjda patienter

Patienterna har hela tiden varit ovanligt nöjda med vården på Vidarkliniken. Det har visat sig år efter år i en mängd utvärderingar, och även i forskning. Patienter som får klinikens rehabiliteringsvård upplever bättre hälsa, som ofta också håller i sig över längre tid. I exempelvis den vedertagna EQ-5D-enkäten visar patienterna genomgående signifikanta förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa både direkt efter utskrivning samt tre och nio månader efter utskrivning.

Tidigare och nu pågående forskning indikerar exempelvis också att klinikens patienter inom vissa stora diagnosgrupper använder betydligt mindre symptomlindrande läkemedel efter rehabilitering hos Vidarkliniken, jämfört med motsvarande patienter som får sedvanlig vård på annat håll.

Vården vid Vidarkliniken bygger på en helhet av skolmedicinska och antroposofiska behandlingar, konstnärliga terapier, samtal, fysisk beröring, lyssnande omvårdnad, stort utrymme för individuella behov och existentiella frågor, en vilsam och stimulerande miljö, med mera. Det är denna helhet som tycks åstadkomma de goda vårdresultaten på Vidarkliniken, vilket också de flesta patienter vittnar om.

– Nyttan är i regel jättestor för patienterna, som ofta har en komplex sjukdomsbild som involverar både kropp och själ. Många hittar tillbaka till sig själva, känner sig mer balanserade, upplever bättre hälsa och får med sig verktyg att fortsätta stödja och förbättra sin hälsa på egen hand, säger Linn Rönne, som är sjuksköterska på Vidarkliniken och bland annat medverkar i olika forskningsprojekt kring vården som ges här.

– En grundläggande förklaring till de goda patientupplevda resultaten är att vården här är inriktad på att stärka det friska som alltid finns i varje människa även när man är sjuk. Man brukar kalla detta för ett salutogent synsätt. Det är viktigt att lyfta fram det synsättet och perspektivet i dagens sjukvård.

För att ytterligare klargöra resultaten av vården har forskningen vid Vidarkliniken intensifierats på senare år, och här finns en utmaning. Vården vid kliniken är mycket individuellt inriktad och bygger på en helhet av många vårdinsatser för hela människan, vilket ställer krav på att forskningsmetodiken utvecklas.

Rekordstort intresse – men fler kan få hjälp

Genom åren har Vidarkliniken vårdat omkring 30.000 patienter i slutenvården och mångdubbelt fler i öppenvården. Idag har man vårdavtal med ett flertal landsting och sjukhuset slår nya rekord i antalet inkomna remisser, som idag är betydligt fler än vad som täcks av de nuvarande avtalen.

– Patienternas intresse ligger bakom detta till största del, samtidigt som alltfler remitterande läkare har fått ökad kunskap om vad vi åstadkommer här. Men många fler patienter skulle alltså kunna få hjälp hos Vidarkliniken. Att ge fler människor chans att ta del av den här vården är idag vårt viktigaste mål, säger Conny Mathiesen, som är verksamhetschef på Vidarkliniken.

– Genom vårt arbetssätt och vår helhetssyn på patienterna kan vi lindra, behandla och även förebygga flera av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar, som utmattning, stress och smärta. Med större uppdrag skulle vi kunna avlasta primärvården och akutsjukvården mer, och få tillbaka fler människor till arbete. Förutom minskat mänskligt lidande är det också kostnadseffektivt för samhället.

Conny Mathiesen tror att Vidarkliniken framöver alltmer blir en naturlig, integrerad och självklar del av vård-Sverige. Det är mycket som talar för att behovet av den vårdinriktning som Vidarkliniken står för ökar i framtiden, både hos patienterna och samhället.


Foto: Erik Olsson

Den här artikeln är publicerad med Vidarklinikens tillstånd och bygger på delar av deras artikelserie med anledning av klinikens 30-årsjubileum.

Ytterjärna Forum
Textbearbetning: Red/SN.
24 november, 2015

Ursula Flatters får pris för ”livslång gärning i humanismens tjänst”

Sedan år 2014 utser Föreningen Humanism & Kunskap varje år en mottagare till utmärkelsen: ”Livslång gärning i humanismens tjänst”. I november blev det klart att en av årets pristagare är Ursula Flatters, utbildningschef och läkare vid Vidarkliniken.…

LÄS MER

Sedan år 2014 utser Föreningen Humanism & Kunskap varje år en mottagare till utmärkelsen: ”Livslång gärning i humanismens tjänst”. I november blev det klart att en av årets pristagare är Ursula Flatters, utbildningschef och läkare vid Vidarkliniken. Vidarkliniken är ett sjukhus i Järna som är både Sveriges första och hittills enda sjukhus som kombinerar traditionell skolmedicin med integrativ, antroposofisk vård.

Ursula var en av grundarna av Vidarkliniken år 1985 och ”sedan dess har hon under mer än 30 år verkat för att ge en god, effektiv och holistisk vård och samtidigt spritt kunskapen om komplementär medicin via media, där hon ofta fått försvara och förklara vad komplementär medicin är, eftersom den ofta blir angripen utifrån okunskap”, skriver Pia Hellertz för Humanism & Kunskap.

Vi kommer inom kort publicera en djupintervju med Ursula här på Ytterjärna Forum, så håll utkik via vår Facebooksida om du är intresserad av att läsa mer.

Ytterjärna Forum
Text: Red.

Källor

Humanism och kunskap

Newsvoice om nyheten