14 september, 2017

Regeringens livsmedelsstrategi ger ökat produktionstryck på svenska grisar

Den svenska regeringens livsmedelsstrategi har kritiserats för att vara alltför inriktad på ökad produktion och för lite på hållbarhet. Nu börjar exempel på det också visa sig i verkligheten. Som följd av regeringens mål om ökad livsmedelsproduktion vill Jordbruksverket bland annat att griskultingar ska kunna skiljas från sina mammor ännu tidigare än i dag. …

LÄS MER

Den svenska regeringens livsmedelsstrategi har kritiserats för att vara alltför inriktad på ökad produktion och för lite på hållbarhet. Nu börjar exempel på det också visa sig i verkligheten. Som följd av regeringens mål om ökad livsmedelsproduktion vill Jordbruksverket bland annat att griskultingar ska kunna skiljas från sina mammor ännu tidigare än i dag.

Svenska Djurskyddsföreningen med flera kritiserar Jordbruksverkets förslag till nya regler för grisuppfödning. Särskilt att griskultingar ska få avskiljas från suggan redan vid 21 dygns ålder, dvs en vecka tidigare än idag. Man menar att det strider mot regeringens löfte om att inte försämra djurskyddet samt att förslaget heller inte är vetenskapligt underbyggt av forskare. Den fältstudie Jordbruksverket refererar till är gjord av grisnäringens egen branschorganisation.

SLU-professorn Bo Lagers är en av kritikerna. Han säger i en TT-intervju att det finns flera vetenskapliga studier som visar att tidigare avskiljning av griskultingar leder till ökad sjuklighet och därmed ökad användning av antibiotika. Jordbruksverket håller inte med och pekar på att man ställer en rad villkor på grisuppfödarna för att de ska få avskilja griskultingar tidigare. Myndigheten ger i övrigt en ganska snårig förklaring om att det genomsnittligt inte blir så stor skillnad mot idag, och man jämför också med hur det ser ut i andra länder.

Men i grunden handlar det helt klart om att öka produktionen och därmed blir det även ett ökat produktionstryck på grisarna. Sist i en information från Jordbruksverket står det exempelvis”…och under ett år hinner varje sugga få några extra grisar som bonden kan sälja.” Ytterligare en del i Jordbruksverkets förslag är att maximalt antal slaktgrisar i samma stallavdelning ska ökas från 400 till 600. Jordbruksverket är tydligt med att regeländringarna handlar om att de ska stödja målen om ökad produktion i regeringens livsmedelsstrategi.

Enligt flera kritiker är livsmedelsstrategin, som presenterades i början av året, för ensidigt inriktad på ökad produktion, produktivitet och konkurrenskraft medan hållbarhet i produktionen har nedgraderats. I livsmedelsstrategin finns visserligen hållbarheten med, men flera kritiker menar att det saknas åtgärder och strategi för hur en ökad livsmedelsproduktion också ska bli hållbar. I Jordbruksverkets förslag till nya regler för grisuppfödning ser vi nu däremot ett konkret exempel på hur en sådan prioritering av ökad produktion av allt att döma leder till minskad hållbarhet. Det finns all anledning att hålla ögonen öppna för sådant i fortsättningen.

Text: Red/Staffan Nilsson

12 september, 2017

”Hälsa och sjukdom är en fråga om balans i livet”

Hälsa är något som ständigt skapas genom god balans och har med hela livssituationen att göra. Därför är det viktigt att i vården se till hela människan som individ och inte bara det fysiska. Det anser Gunvor Lunde som är läkare på Vidar Rehab och som har lång erfarenhet från vården i Norge, där man överlag tycks ha en bredare syn på hälsa än i Sverige.…

LÄS MER

Hälsa är något som ständigt skapas genom god balans och har med hela livssituationen att göra. Därför är det viktigt att i vården se till hela människan som individ och inte bara det fysiska. Det anser Gunvor Lunde som är läkare på Vidar Rehab och som har lång erfarenhet från vården i Norge, där man överlag tycks ha en bredare syn på hälsa än i Sverige.

Viktigt att se hela bilden kring en patient

Världshälsoorganisationen WHO har slagit fast att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom, utan att det också ska finns ett kroppsligt, själsligt och socialt välbefinnande. Det här kan verka självklart, men är långt ifrån givet i praktiken. Gunvor Lunde tycker att hälsa är en svår och komplex fråga, men hon pekar på ett enkelt nyckelord: balans.

– Hälsa är en process, något som blir till hela tiden genom balans i livet och det omfattar allt från det kroppsliga till det emotionella, sociala och det existentiella. När balansen inte finns uppstår ofta sjukdom.

Hälsa och sjukdom är två sidor av samma mynt. Den gängse medicinen utgår enligt Gunvor i regel från ett kroppsligt fynd. Hittar man inget kroppsligt så anses man vara frisk. Men så enkelt är det inte, menar hon. Hur man mår är något annat. Vid exempelvis fibromyalgi kan man känna sig mycket sjuk utan att sjukvården hittar något fel. Omvänt kan man ha cancer och ändå känna sig helt frisk. Man kan exempelvis också ha återkommande migränattacker men i övrigt känna sig frisk.

Helheten är individuell

– Människan är inte bara en kropp och det är många saker som spelar in för att man ska känna välbefinnande. Därför är helhetssynen på människan så viktig. Det här hänger oskiljaktigt ihop med det individuella. Varje människa har sin historia och livssituation. Tittar man inte på detta får man inte hela bilden kring en persons hälsa och sjukdom, säger Gunvor Lunde.

Hon menar att man inom exempelvis rehabiliteringsvården inte kommer någon vart om man inte ser till hela människan som individ. Utifrån sina norska erfarenheter som bland annat överläkare och psykiater upplever hon att man i Sverige överlag har för ensidigt fokus på det biologiska i vården.

– Så är det inte i Norge. Inom norsk allmänmedicin brukar man exempelvis säga att människan är ett levt liv. Och inom psykiatrin hade vi vårdplaner som täckte in många områden av patienternas livssituation.

I den svenska vården ser Gunvor Lunde också att det blir allt mer generella riktlinjer som man måste följa. Hon tycker det är bra med riktlinjer, men här finns också en risk för att man fokuserar för mycket på dessa och tappar bort de individuella anpassningar som behövs för att ge varje patient en så bra vård som möjligt.

Att ha en individuell helhetssyn på patienter är inte minst viktigt vid kroniska sjukdomar, men även vid akutsjukdom. Egentligen är det alltid viktigt, anser Gunvor. Hon tar en vanlig urinvägsinfektion som exempel. Där måste man förstås se till den fysiska delen, men man bör också titta på andra delar för att undvika en ny infektion. Patienten kan exempelvis vara utmattad och därför mer infektionskänslig. Man kan även se på kosten och hur patienten klär sig med mera.

– Hur man gör i vården beror egentligen på målsättningen. Vill man åstadkomma långsiktig hälsa och även förebygga att sjukdomen kommer tillbaka måste man titta på flera faktorer kring patienten. Men om det är viktigare att snabbt få iväg patienten ligger det nära till hands att bara skriva ut en läkemedelskur.

Sjukdom hänger enligt Gunvor ihop med någon form av obalans. Hon säger att det idag finns många i läkarkåren och inom andra vårdprofessioner som ser de större livssamband och som vet att hur människan har levt hänger ihop med hur frisk eller sjuk hon är.

Det här anknyter även till ett växande forskningsområde, epigenetiken, som handlar om kroppens system för att bestämma vilka gener som ska vara påslagna. Detta påverkas av allt att döma av miljöfaktorer och vad både man själv och tidigare släktled upplever i livet.

– Det påverkar om man blir sjuk eller inte, och hur man återfår hälsan. En bra balans i livet ger bra motståndskraft, säger Gunvor.

Ett hälsobringande perspektiv

Sammantaget pekar allt detta på hur viktigt det är att, utöver att vi försöker bota sjukdomar, också har en salutogen inriktning i vården. Dvs ett fokus på faktorer som ger och vidmakthåller människors hälsa. Det var den amerikansk-israeliske professorn i social medicin Aaron Antonovsky som redan på 1970-talet myntade begreppet salutogenes, som betyder hälsans ursprung. Han menade att en individs hälsa ofta beror på personens känsla av sammanhang. Den avgör hur man klarar av stressituationer, vilket i sin tur är avgörande för hälsotillståndet. Sådana faktorer brukar på svenska förkortas KASAM, och består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet i livet.

– Det salutogena kommer allt starkare inom forskningen, särskilt i USA. Men det tar tid innan det slår igenom brett i den dagliga vården. Det här handlar ofta om livsstilsfaktorer som det sociala livet, aktivitet, kost med mera, berättar Gunvor Lunde.

Den amerikanske läkaren och forskaren Dean Ornish har skrivit en bok som Gunvor rekommenderar, Love and survival. Den handlar om hur vår överlevnad är beroende av kärlek, närhet och relationer. Hon berättar om ett forskningsexempel: I ett försök med kaniner där man forskade på förekomsten av avlagringar i hjärt- och kärlsystemet såg man skillnader, men man kunde inte förstå vad dessa berodde på. Det visade sig så småningom att det var städerskan som var skillnaden. Hon brukade klappa kaninerna som fanns på den lägsta hyllan, men kom inte åt kaninerna högre upp. De kaniner som klappades hade fått mindre avlagringar i hjärt- och kärlsystemet.

Så kan man få mer helhetstänkande i vården

Det finns en rad ganska generella hälsofrämjande faktorer som motion, kost osv. Men vad i detalj som behövs i en enskild patients liv för att skapa och behålla god hälsa är förstås också individuellt och beroende på livssituation. Hur kan man då få in mer av individuell helhetssyn i vården?

– Det handlar mycket om att lyssna på patientens berättelse och att verkligen försöka förstå var personen befinner sig. En god idé är också att fråga patienten vad hon behöver och vad hon vill. Det ger en bra utgångspunkt för att sedan säkra en bild av det kroppsliga, att titta på det emotionella och sociala samt även få med det existentiella. Då blir det en helhet, säger Gunvor.

Hon nämner några exempel på vårdåtgärder och bemötande på Vidar Rehab som oftast gör viktig skillnad för patienterna.

– De flesta säger att de känner sig sedda, tagna på allvar och lyssnade på samt att de får hjälp med att se hur de kan gå vidare. Man får tillfälle att stänga av omvärlden och tid att verkligen känna efter och själv inse vad man behöver. Olika terapier och samtal öppnar också upp för detta. Fysisk beröring är ett annat viktigt exempel, hos oss i form av bland annat olika insmörjningar som är lugnande och uppbyggande. En konkret sak som rytm i vardagen, exempelvis att sova och äta regelbundet, är också något som får många patienter att må bättre. Det här helhetsinriktade konceptet ger bra resultat enligt studier och utvärderingar, berättar Gunvor.

Vad tror du behövs generellt i vården idag för att få in mer av det salutogena, individuella helhetstänkandet kring patienten?

– Kunskaper och forskning om detta finns redan idag. Men det behövs mer tid och det mänskliga mötet med patienten behöver bli återupprättat både för läkare och andra i sjukvården. I vården har man sparat in för mycket på tiden och det s.k. new public management hänger starkt ihop med detta. Allt behöver dock inte ta så lång tid, utan det handlar även om personlig hållning inom vårdprofessionen.

– Det salutogena, individuella helhetstänkandet tror jag kommer allt mer. Men ett hinder är tyvärr att läkemedelsindustrin har en alldeles för dominerande ställning och den riktar in sig på enklare avgränsade problem som man kan tjäna pengar på, inte individuella helhetslösningar som ger hälsa, säger Gunvor Lunde.

Text: Red/Staffan Nilsson

11 september, 2017

Järna Mejeri nominerade till Svenska Designpriset 2017

Nomineringarna till Svenska Designpriset 2017 har presenterats och Järna Mejeris mjölkförpackningar har nominerats inom kategorin ’Identitet - förpackningar’. …

LÄS MER

Nomineringarna till Svenska Designpriset 2017 har presenterats och Järna Mejeris mjölkförpackningar har nominerats inom kategorin ’Identitet – förpackningar’. Förra veckan berättade vi om att Ytterjärna Forums magasin också har nominerats.

Svenska Designpriset utser Sveriges främsta alster inom formgivning och design och juryn som utser nomineringarna består av några av landets främsta designers och strateger. Juryn har nominerat bidragen till den prestigefyllda tävlingen, men det är allmänheten som utser en vinnare genom röstning.

– Vi är självklart stolta över nomineringen och får också ofta positiv feedback på designen från våra kunder, säger mejerichef Karin Arkbåge. Vi sticker ut med vår avskalade design och det gör att många har lagt märke till oss.

Det är inte första gången Järna Mejeris avskalade design utmärker sig, tidigare har den uppmärksammats av bland annat den internationella designbloggen the Dieline för den stilrena formgivningen.

Omröstningsprocessen, som är öppen för alla, pågår den 11-17 september, där även bidragen kan ses i sin helhet. Den slutliga vinnaren presenteras på en gala i Göteborg den 19 oktober. Här kan du gå in och rösta om du vill!

8 september, 2017

Att lära sig på hästryggen

Projektet Lärande med elev och häst i samspel låter eleverna träna både kroppen och hjärnan – på hästryggen! Projektet riktar sig till elever i grund- och gymnasiesärskolor och består av en kunskapsslinga i skogen i Skövde, skriver SLA. …

LÄS MER

Projektet Lärande med elev och häst i samspel låter eleverna träna både kroppen och hjärnan – på hästryggen! Projektet riktar sig till elever i grund- och gymnasiesärskolor och består av en kunskapsslinga i skogen i Skövde, skriver SLA.

Projektet, som tidigare hade namnet ”Projekt häst”, låter en del av undervisningen äga rum ute i naturen. Tanken med projektet är att göra barn med funktionshinder delaktiga i samhället och ge dem en meningsfull fritid. Initiativtagarna Anita Jakobsson och Merja Repo är elevresurser i Skövde kommun, där projektet äger rum. Projektet har fått stor uppmärksamhet och uppskattning lokalt, och även belönats med ett pris.

Kunskapsslingan, som ska fortsätta att växa, är uppbyggd så att eleverna får öppna luckor i skogen med olika uppdrag inom matematik, läsning och historia. Uppdragen är framtagna av pedagogerna och anpassade till de olika elevernas nivåer. De kan därmed variera ganska mycket. Barn med funktionsnedsättningar har sedan länge ordinerats ridterapi men att själva skolundervisningen sker samtidigt som de sitter till häst är något nytt.

Under slingan kan barnen till exempel få i uppdrag att lära sig om riddare, för att sedan få klä ut sig till detsamma. Ett annat exempel på hur en uppgift kan se ut är att eleven ska se hur mycket klockan innanför luckan är, för att sedan rida vidare till en klocka uppsatt på ett träd där visarna visar samma klockslag.

”Genom att använda oss av hästen som motivation i en pedagogisk ute- och innemiljö knyter vi an till skolämnena på ett lustfyllt sätt”, säger en av pedagogerna i artikeln.


5 september, 2017

”Kultur är att uppleva nuet och utvecklas”

I en bra föreställning eller konsert blir man helt fri att uppleva nuets ögonblick. Kultur är en källa till inre tillväxt och mening som vi knappast kan leva utan. Det säger Peter de Voto, VD för det unika Kulturhuset i Ytterjärna, som nu fyller 25 intressanta år. …

LÄS MER

I en bra föreställning eller konsert blir man helt fri att uppleva nuets ögonblick. Kultur är en källa till inre tillväxt och mening som vi knappast kan leva utan. Det säger Peter de Voto, VD för det unika Kulturhuset i Ytterjärna, som nu fyller 25 intressanta år.

Peter var med från början när Kulturhuset skapades och har under alla år ansvarat för programmet av musik, dans, performance, teater, berättande och mycket annat. Här har man bjudit på en stor bredd av både världsberömda, Sverigekända och även mindre kända föreställningar och artister. Det gemensamma är först och främst att de håller hög kvalitet och att de speglar något av det som lever i tiden idag, både klassiskt och modernt. Det har genom åren varit allt ifrån Kungliga Filharmonikerna, en rad toppsolister, Cullbergbaletten och Cirkus Cirkör till artister som Laleh, CajsaStina Åkerström och komiker som Sissela Kyle och Carl Einar Häckner.

Kultur är en plats för frihet och inre tillväxt

Vad vill du att åskådaren ska uppleva?
– Jag vill att man ska bli gripen och ryckas med och att nuet blir det väsentliga. Vi människor är alltid på väg någonstans och varje person har sin egen historia i bagaget. Men att uppleva själva ögonblicket och vara öppen för vad som händer just nu ger möjlighet att vara totalt fri. Kulturen är en plats för frihet, säger Peter de Voto, och citerar några ord ur Harry Martinsons Aniara: ”… en tankemängd som kunnat rädda oss om den i tid fått vara med i odlandet av anden…”

Det här anknyter till syftet med Kulturhuset och den ännu större frågan om varför kultur är så viktigt för människor och samhälle. Enligt Peter handlar det om grundläggande saker som meningen med livet och att utvecklas som människa.

– Att i nuet få upplevelser som går utöver livet och vardagen är som att glänta på och titta in i en värld som inte är av denna värld… eller som Edit Södergran skrev: ”Jag längtar till landet som icke är”. Redan att lyssna på musik är en så otroligt icke-världslig sak. Trots att det bara är svängningar i luften kan vi uppleva musiken så starkt och realt och bli så berörda. Skulle man kunna leva utan musik och annan kultur? Knappast. Det skulle vara som att inte få luft, säger Peter.

Han menar också att man genom kultur i olika former kommer i kontakt med sitt inre och att det kan vara en del av att utveckla och förändra sig själv och lära sig nytt. Det kräver en viss ansträngning av åskådaren att ta emot intryck och vara öppen för det, vilket Kulturhuset försöker uppmuntra till.

– Vi vill bidra till en inre tillväxt hos människor, snarare än ekonomisk tillväxt. Det kan också leda fram till odlandet av en sorts medkänsla eller altruism, dvs motsatsen till egoism. Kulturen innehåller förstås också ett element av skönhet och att få in det vackra i livet.

Edsbergs kammarorkester. Foto: Erik Olsson

Inget riktigt samhälle utan kultur

Kultur är inte något som bara görs på en scen, i film eller böcker, menar Peter. Vi människor drömmer och fantiserar hela tiden och egentligen gör vi ständigt kultur själva på ett diffust sätt. Men på exempelvis en scen blir det hela mer tydligt och förklarande. När det gäller kulturens betydelse gör han en liknelse med brödbakning.

– Kulturen är för samhället vad jästen är för brödet. Utan kultur blir det inget riktigt samhälle. Det finns förstås även populärkultur, som då mer är att jämföra med bakpulver. Det kan absolut vara trevligt och gott med ett snabbjäst bröd också, men man behöver även Brahms och surdegsbröd.

– I storheter som Brahms, Mozart, Strindberg, Bergman och väldigt många andra kan man upptäcka något nytt varje gång och på så sätt är det något som går framåt hela tiden och gör livet ännu mer värt att leva. De har också alla skapat något som förändrar världen.

Cirkus Cirkör och Västmanlandsteater presenterar föreställningen UNDER, på Kulturhuset i Ytterjärna den 8, 9 och 10 december 2017. Foto Mats Bäcker.

Blev uppskattad scen i etablerad kulturbygd

Att det sedan ett kvarts sekel finns ett livaktigt kulturhus i Ytterjärna är egentligen inte så förvånande, även om det också är en bedrift. Den antroposofiska impulsen och alla olika antroposofiskt inspirerade verksamheter som finns i Järna-takten är starkt präglade av just kultur i ordets vidare bemärkelse. Det är exempelvis kultur som stärkande och läkande kraft i vården, kultur som pedagogiskt verktyg, kultur kring maten och odlingskultur i lantbruket.

När Kulturhuset i Ytterjärna skapades började det med ett önskemål om att man skulle bygga en teater för eurytmi, för att sprida denna rörelsekonst. Sedan tidigare fanns också planer på någon form av samlingslokal på platsen. Peter de Voto undervisade själv i eurytmi och var med i den mycket tvärprofessionella brainstorminggrupp med Arne Klingborg och många andra som under några år finslipade planerna.

På gräset på platsen där Kulturhusets scen nu finns ställde sig 19 eurytmister i en cirkelformation för att arkitekterna skulle se hur stor scenen behövde vara och för att kunna mäta upp det hela på plats. Det skulle senare visa sig ge en scen med proportioner som uppskattats av många danskompanier som framträtt på Kulturhuset genom åren. Ambitionerna med Kulturhuset växte under processens gång. Antalet sittplatser ökades till 500 och både foajén och caféet tillkom i planerna. Kulturhuset skulle både vara en samlingsplats och en scen för fler ändamål.

Själva byggstarten invigdes av Kungen och Drottningen. Bygget, som bekostades genom gåvor, blev en mycket dynamisk process, berättar Peter. Trots att olika grupper arbetade med olika delar av huset blev helheten mycket genomtänkt. Arkitekten Erik Asmussen sa lite skämtsamt att han brukade komma och titta på hur man byggt och sedan rita om efter det. En av ambitionerna man hade var att väggarna skulle ha liv genom vinklar, skulpturer, färg och det skulle vara målningar i taken. Fritz Fuchs färgsatte Kulturhuset.

Kulturminister Birgit Friggebo invigde Kulturhuset 1992 och snart spred sig nyheten i musik-Sverige att det fanns en ny konsertscen med fin akustik. Sveriges Radio gjorde en konsert med Esa-Pekka Salonen och Konserthuset gjorde en inspelning med dirigenten Sixten Erling, som senare återkom många gånger. Genom kontakter med grundaren av Dansens Hus, Jan Zetterberg, fick man en del dansföreställningar till Kulturhuset som snart blev känt även som dansscen. Bland många kända danskompanier som varit här märks bland andra Cullbergbaletten och Batsheva Dance Comapany.

Den japanska gruppen Sankai Juku. Foto: Erik Olsson.

Svettigt minne

När det gäller dans och performance har Peter de Voto ett av sina svettigare minnen som ansvarig för programmet på Kulturhuset. Den japanska gruppen Sankai Juku med fem vitsminkade herrar som dansade s.k. Butho-dans, med mycket långsamma kontrollerade rörelser och mycket speciella (och dyra) arrangemang på scenen. Bland annat rinnande sand, rinnande vatten och en stor vattendamm där ljuset skulle reflekteras på ett speciellt sätt när de rörde sig där. Gruppen var väldigt noga och bestämda med perfektionen i detaljerna. Bland annat skulle vattnet i dammen håll minst 35 grader, annars ställde de in föreställningen. Peter hade hyrt in en tankbil som fyllde dammen, men vattnet visade sig vara rostigt och japanerna stoppade det hela. Det var utsålt och publiken strömmade till. Nu fick medarbetarna på Kulturhuset kämpa hårt för att lyckas fylla dammen med tillräckligt varmt vatten från husen omkring. Det var osäkert om föreställningen skulle bli av och när japanerna till slut sa ok hade det hunnit bli ångande varmt och fuktigt i salen. Men det blev en mycket stark och lyckad föreställning som folk pratar om än idag.

Artister som vill något mer

Även i år har Kulturhuset ett intressant program med mycket sång och musik av hög kvalitet och inte minst en ny föreställning av Cirkus Cirkör. För framtiden drömmer Peter om att få möjlighet att göra egna produktioner av sceniska verk, exempelvis opera. En annan idé är att göra en spetsföreställning med den bästa dansen som finns i världen. Han hoppas också att publiken ska få följa nya unga talanger som kommer fram. Nästa år fortsätter man exempelvis med Järna Festival Academy under en vecka med unga toppmusiker från hela världen som här sponsras av bland andra Anders Walls stiftelse.

– Vad vi gör i framtiden beror också mycket på vad artisterna vill med sina framträdande. Hos oss ska de helst inte bara göra konserter och ta betalt, de ska vilja något mer, säger Peter de Voto.

Text: Red/Staffan Nilsson

4 september, 2017

Ytterjärna Forums magasin nominerat till Svenska Designpriset och Publishingpriset

Vi är glada att kunna berätta att vårt magasin – som bland annat innehåller ett urval av artiklarna vi har publicerat här på sajten – har blivit nominerat till både det prestigefyllda Svenska Designpriset 2017 och Publishingpriset. …

LÄS MER

Vi är glada att kunna berätta att vårt magasin – som bland annat innehåller ett urval av artiklarna vi har publicerat här på sajten – har blivit nominerat till både det prestigefyllda Svenska Designpriset 2017 och Publishingpriset.

I Svenska Designpriset utses landets främsta alster inom design och formgivning. Tävlingsjuryn har alltså nominerat byrån Prioritys design av Magasinet för Ytterjärna Forum. Jan Vana är creative director på Priority och säger:

”Det är hedrande att juryn har uppmärksammat vår avskalade design. Magasinet handlar om att skapa en förhöjd kommunikativ upplevelse genom kreativ design som möter en hög redaktionell nivå”

Samtidigt har Priority Group också nominerats för vårt magasin till Publishingpriset i den årliga utmärkelsen för ”lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation”, kategorin ”Infomagasin”.

Rösta gärna på oss

Omröstningsprocessen för Svenska Designpriset inleds idag och kommer att pågå fram till den 11 september. På en gala i Göteborg den 19 oktober presenteras de slutgiltiga vinnarna. Från och med idag går det att rösta på Ytterjärna Forums Magasin i kategorin Redaktionell Design. Vi skulle bli så tacksamma om ni ville gå in och rösta redan idag, vilket görs enkelt här!

Har du inte läst Magasinet än? Beställ gärna ditt exemplar för 50 kronor genom att mejla Julia på Priority.

31 augusti, 2017

Kålrabbi – Brassica oleracea

Livsmedel under namnet rotfrukter innefattar hela rötter, rotdelar, rotknölar, stamknölar, ovan och under jord. De är en viktig del i den svenska husmanskosten. Ovärderliga i det gamla bondesamhället eftersom de tål att lagras över vintern om de hålls undan från mögel och frost. De är billiga, har högt vitamin, kostfiber och mineralinnehåll. Till exempel A-vitaminet bibehålls när vi kokar dem länge. Tillagningen kräver sin omsorg som är mödan värd.…

LÄS MER

Livsmedel under namnet rotfrukter innefattar hela rötter, rotdelar, rotknölar, stamknölar, ovan och under jord. De är en viktig del i den svenska husmanskosten. Ovärderliga i det gamla bondesamhället eftersom de tål att lagras över vintern om de hålls undan från mögel och frost. De är billiga, har högt vitamin, kostfiber och mineralinnehåll. Tillexempel A-vitaminet bibehålls när vi kokar dem länge. Tillagningen kräver sin omsorg som är mödan värd.

Kålrabbi är en rova ovan mark, ett mellanting av kål och rova. Den är stamknölad men ser ut som en rova och smakar som en krispig broccolistjälk men ändå mer läskande än den. Vackert ljusgrön eller purpurfärgad med blad och bladärr och inuti ett vitt fruktkött. Inte mycket historia känd om denna mer än att den framavlats av kål och kom till Europa i slutet av 1500-talet. Lustigt är dock att i Norge kallar de kålrot för kålrabi, ett av dessa förvirrande orförväxlingar vi kan råka ut för grannar emellan.

Kålrabbin har kallats Nordens citron. Den innehåller C-vitamin, B-vitamin, kalcium, fosfor, magnesium och grova kostfiber.
Tillaga kokt, rå eller stekt och panerad. I sallader, hyvlad, tärnad eller strimlad, picklad eller bara kokt med lite smör, i grytor och gratänger.
Servera ett barn tunna skivade flarn direkt från en kålrabbi och några nötter till som ett mellanmål.
Låt kålfamiljens egen lilla rova finna vägen till barnens munnar, låt kålrabbin, det trinda, osöta äpplet bli den glada lilla överraskningen i en välkomponerad sallad. För sin goda fräschör och sin sunda inverkan på ämnesomsättning, nervsystem och hjärta.

Kål är välkänt i huskurer för egenvård för att dra ut det röda ur en inflammation, som omslag utvärtes eller gurgla i juice mot tandköttsinflammation.
Kålsläktet är högt skattat i Norden för sin kurerande förmåga även vid förkylning och hosta. En urgröpt kålrot med honung i gropen som får stå över natten bjuder på en utsökt medicin. Honungen har dragit åt sig kålrotens näring och smält i urgröpta gropen så passa på att den ej rinner ut.
Ett mortlat vitkålsblad på en mjölkstockning är ett annat gammalt husmorsknep.

En variant inom kålfamiljen är rapsen som odlas dels för att utvinna olja ur fröna, dels för att av resterna efter oljeutvinningen bereda rapskakor, som används som fodermedel.
Många är de områden och riktningar en förädlingsprocess kan leda till och gott är det arbete som lades ned på att framavla de rotgrönsaker vi har idag.

Text: Red/Anna Gran
29 augusti, 2017

Succé när den lokala gymnasiesärskolan och matbutiken samarbetar

I år firar Saltå By i Järna 75 år. Samtidigt firar också den lokala Icabutiken ett jubileum, nämligen 100 år. För att uppmärksamma detta har de båda verksamheterna slagit ihop sina firanden och tagit fram den gemensamma kampanjen: ”Här växer vi tillsammans”. En succé bland både särskolans elever och Icas medarbetare – och hela Järnas lokalbefolkning! …

LÄS MER

I år firar Saltå By i Järna 75 år. Samtidigt firar också den lokala Icabutiken ett jubileum, nämligen 100 år. För att uppmärksamma detta har de båda verksamheterna slagit ihop sina firanden och tagit fram den gemensamma kampanjen: ”Här växer vi tillsammans”. En succé bland både särskolans elever och Icas medarbetare – och hela Järnas lokalbefolkning!

Här växer vi tillsammans är en kampanj där man vill belysa vikten av mångfald på arbetsplatser, och lyfta dem som sällan får stå i rampljuset. Kampanjen går ut på att varje tisdag under hela läsåret praktiserar en elev från Saltå Bys gymnasiesärskola i den lokala Icabutiken. Skolan har 43 elever, så det blir en tisdag per elev.

– Vi har sedan tidigare samarbetat med Ica här i Järna vad gäller praktikplatser, men i år satsade vi lite extra genom att låta alla elever få varsin Icadag, berättar Helena Just Knutsson, studie och praktiksamordnare på Saltå Bys gymnasiesärskola. Det har blivit succé!

Miranda Sälgström Holmberg är en av eleverna från Saltå Bys gymnasiesärskola som har spenderat en tisdag som praktikant bland mathyllorna i Icabutiken. Hon går i årskurs tre på gymnasiesärskolas program för Estetiska Verksamheter och drömmer om att bli keramiker.

– Det var jättekul. Jag fick bland annat fronta, det betyder att man flyttar fram produkterna på hyllorna så att de aldrig blir tomma. Ett oändlighetsjobb, skrattar Miranda och fortsätter: Jag var även på barnavdelningen, djuravdelningen, och bland kaffet och läsken. Roligast var nog att fronta läsken för då fick jag jobba tillsammans med Icabutikens chef Tomas. Han sa att det var det finaste han någonsin sett när jag hade frontat kaffet.

Anna Lindberg är butiksägare tillsammans med Tomas och var den som inledde samtalet med Saltå Bys gymnasiesärskola om samarbetet.
– Vi ville, i och med ICA 100 år, göra en fördjupad och hållbar satsning. Så vi pratade med Helena på Saltå By och kom överens om att alla elever, oavsett funktionsnedsättning, skulle få möjlighet att arbeta en dag på ICA, berättar Anna Lindberg.

Konceptet och kommunikationsmaterialet utvecklades sedan av Järna Kommunikation som bland annat tog fram en gemensam payoff: Här växer vi tillsammans.

En dag i Icabutiken

När eleverna kommer till Icabutiken klockan nio så börjar arbetsdagen med en genomgång av Daniel, en elev som tidigare gått på Saltå Bys gymnasiesärskola men som numera jobbar som trainee fyra dagar i veckan på Ica. Varje elev får en tröja där det står ”Här växer vi tillsammans” på ryggen. De får öva sig på att ta med matlåda och att lämna mobilen i skåpet medan de jobbar.

– Inställningen hos personalen på Ica är helt fantastisk. Personalen där är verkligen toppen och vi har aldrig haft några problem, berättar Helena Just Knutsson.

I entrén till Ica så har man målat upp ett stort träd där det står ”Här växer vi tillsammans”. Där gör varje elev som har genomfört sin praktikdag ett handavtryck på någon av grenarna ihop med en medarbetare från Ica. Trädet är ungefär halvfullt – projektet kommer att fortsätta även i höst och resten av året. Helst även efter det.

– Det har varit ett jättekul projekt och ett stort lyft för vår skola. Det har varit så spännande att följa eleverna, man kan se att det är någonting som händer med dem efteråt. Jag har sett många elever växa av att de märkt att de kan klara av arbetsuppgifterna i en butik. Glädjen av att växa med uppgiften är tydlig.

Har fått stor uppmärksamhet

Kampanjen har redan fått stor uppmärksamhet även om det är ett halvår kvar. Länstidningen i Södertälje har skrivit om projektet och det kommer även att vara med som en del i en kommande jubileumsbok som Ica planerar.

– Vi har kommunicerat projektet i våra sociala medier, i vårt skyltfönster och i butiken och har fått mycket positiv respons från både personal och kunder, säger Anna Lindberg. Helena Just Knutsson fyller i:
– Att folk engagerar sig, kommenterar och ger våra elever uppmärksamhet har gjort många glada. Våra ungdomar får sällan uppmärksamhet på detta sätt.

Önskar att fler vågade ta emot elever från en särskola

Helena Just Knutsson jobbar dagligen som studie och praktiksamordnare och med att hitta praktikplatser inom ramen för APL (arbetsplatsförlagt lärande). Hon tycker det är synd att det tyvärr fortfarande är såpass många företag som är rädda för att ta emot elever från en särskola.

– Min största utmaning är att hitta företag som är beredda att ta emot elever på APL. Jag önskar att det var fler företag som förstod vad de kan få ut av att ta emot våra elever. Tyvärr är många rädda. Jag önskar att fler vågade prova.

Anna Lundberg, som har lång erfarenhet av att ta emot APL-praktikanter från Saltå Bys gymnasiesärskola, uppmanar andra att just våga!
– Våga prova och säg inte nej direkt. Skolan hjälper alltid till i inskolningen och finns med om det är något vi undrar över. Vi har en nära kontakt med Helena Just Knutsson från Saltå By som handleder både personal och elever.

Kampanjen kommer att fortsätta året ut, och förhoppningsvis även nästa år. Om du följer Saltå By och Ica Järna på Facebook så får du uppdateringar om vad som händer.

27 augusti, 2017

3 intressanta TED talks från augusti

Genom TED talks kan man vidga sina vyer en aning och ta del av nya och ofta intressanta perspektiv. Idag tipsar vi om 3 intressanta TED talks från senaste månaden – om vilka positiva saker det kan innebära att vara uttråkad, hur din hjärna bestämmer vad som är vackert och vad molnen kan innebära i klimatförändringarna.…

LÄS MER

Genom TED talks kan man vidga sina vyer en aning och ta del av nya och ofta intressanta perspektiv. Idag tipsar vi om 3 intressanta TED talks som postats under den senaste månaden – om vilka positiva saker det kan innebära att vara uttråkad, hur din hjärna bestämmer vad som är vackert och vad molnen kan innebära i klimatförändringarna.

1. Manoush Zomorodi: Att vara uttråkad kan leda dig till dina bästa idéer

I dagens samhälle behöver vi sällan vara uttråkade – har vi inte ett mejl att svara på så har vi en spännande teveserie att följa eller sociala medier-flöde att scrolla. Manoush Zomorodi leker här med tanken på vad det kan innebära att vara uttråkad och enligt forskare är det när vi dagdrömmer som hjärnan intar sitt grundläge. Vi tänker bortom medvetandet och går inte längre på autopilot, som vi gärna gör i vardagliga bestyr. Det i sin tur leder till nya kopplingar i hjärnan, vilket kan skapa nya idéer!

 

2. Anjan Chatterjee: Så bestämmer din hjärna vad som är vackert

Anjan Chatterjee funderar på ett mycket tankeväckande sätt kring vad skönhet är och varför vissa attribut uppfattas som mer attraktiva än andra. Det har antagligen en koppling till artens överlevnad. Exempelvis uppfattas personer med blandade attribut som mer attraktiva – de representerar olika befolkningar och har antagligen bättre genetisk variation och anpassning till omgivningen. Den andra faktorn som bidrar till skönhet är symmetri. Vidare handlar det om kvinnliga och manliga hormoner, bland mycket annat.

""

3. Kate Marvel: Kan molnen ge oss mer tid att lösa klimatförändringarna?

Kate Marvel forskar kring klimatförändringarna. Här berättar hon om hur molnen täcker två tredjedelar av jordens yta och ändå är det så mycket forskarna inte vet om dem. Vad man vet är att de spelar en stor och dubbel roll i klimatsystemet – låga moln skuggar solen och kyler planeten och höga moln fungerar som ett växthus och värmer planeten. Olika klimatmodeller försöker förstå sig på molnen och vet ännu inte vilken roll de kan komma att spela i den globala uppvärmningen. De skulle kunna ge oss mer tid att hitta en lösning – eller göra det värre.

""
23 augusti, 2017

100-åriga tankar om pedagogik högst relevanta idag

Engagemang, helhetssyn på människan och en anpassning till hur barn utvecklas i olika åldrar kan man tycka bör vara vägledande för pedagogiken i skolan. Det här är några bärande delar i de idéer som bland andra Rudolf Steiner utvecklade redan för ett sekel sedan och som främst förverkligades genom waldorf-pedagogiken. Idéerna är högst relevanta även idag, men får inte tillräcklig plats i dagens skola, menar professor Bo Dahlin.…

LÄS MER

Engagemang, helhetssyn på människan och en anpassning till hur barn utvecklas i olika åldrar kan man tycka bör vara vägledande för pedagogiken i skolan. Det här är några bärande delar i de idéer som bland andra Rudolf Steiner utvecklade redan för ett sekel sedan och som främst förverkligades genom waldorf-pedagogiken. Idéerna är högst relevanta även idag, men får inte tillräcklig plats i dagens skola, menar professor Bo Dahlin.

Inre aktivitet behövs i lärandet

Han är forskare och professor emeritus i pedagogik vid Karlstad universitet och har skrivit en ny bok: Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education. Det är en del i det tyska förlaget Springers serie om tongivande tänkare inom utbildning. I boken går Bo Dahlin igenom vad Steiner sa om pedagogik och han kan där se många kopplingar och överensstämmelser med senare tiders tankar om pedagogik.

Bland annat gäller det Steiners kunskapsfilosofi. Han var tidigt inne på den s.k. konstruktivistiska kunskapssynen, som betonar att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden. Det är ett synsätt som varit populärt ganska länge, men som också kritiserats av personer som tycker skolan är flummig.

Ett viktigt drag i Steiners kunskapsfilosofi är, enligt Bo Dahlin, att han betonade subjektets aktivitet, dvs jagets aktivitet i lärandet.

– Det måste finnas ett aktivt intresse, ett engagemang för att man ska kunna tillägna sig kunskaperna på ett meningsfullt sätt. Det här är också framträdande i flera kunskapsfilosofier som pedagoger tar upp idag.

– Inom en del kunskapsfilosofier talar man om deltagande, eller participatorisk kunskapsutveckling, som handlar om att man lär genom att delta i aktiviteter. Det intressanta och speciella med Steiner är här att han poängterade det inre deltagandet. Det räcker inte att bara vara med och göra saker, utan det behövs också en andlig aktivitet, säger Bo Dahlin.

Ordet ”andlig” känns för många troligen lite främmande, och ordet missförstås ofta (reds anm). I det här pedagogiska sammanhanget menar Bo Dahlin att det handlar mycket om jaget och medvetandet. Andra ord man kan använda är individualiteten, den inre identiteten eller den unika kärnan i varje människa. Där finns också en nyckel till att verkligen kunna se det individuella hos eleverna. Bo Dahlin menar att det inom pedagogiken behövs utvecklade tankar kring detta om det ska bli mer än en god ambition.

För tidigt fokus på det kognitiva går emot utvecklingspsykologin

Härifrån kommer man osökt in på människosynen i pedagogiken, där det finns en del att lära av Steiner och waldorf-inriktningen. Den s.k. pedagogiska antropologin var generellt ett stort tema för några decennier sedan och man talade då mycket om människosyn inom pedagogiken, men det har idag försvunnit, menar Bo Dahlin.

– Det handlar om en helhetssyn på människan där det gäller att förstå att både det kroppsliga, själsliga och andliga är realiteter i hur vi utvecklas. Centralt är också att känslan och viljan är lika viktiga som tanken i lärandet. Dagens skola är mycket fokuserad på tanken och det kognitiva, medan känsla- och viljefunktionerna blivit relativt utarmade. Skolan börjar idag också med de kognitiva funktionerna i för tidig ålder.

Den här frågan hänger direkt ihop med utvecklingspsykologin, som också tillmättes större betydelse tidigare inom pedagogiken, men som enligt Bo Dahlin allt mer har marginaliserats. Bland tongivande kunskapsteoretiker hade bland andra Piaget liknande syn som Steiner när det gäller att man bör vänta med att arbeta med abstrakta begrepp till högre upp i skolåldern.

– Nu verkar det som att det är hjärnforskningen kring hjärnans plasticitet som styr. Man får då utgångspunkten att hjärnan är mer utvecklingsbar ju yngre man är och att man därför ska börja tidigt med allt. Men det är inte bra och går tvärt emot utvecklingspsykologin, menar Bo Dahlin.

Han nämner bland annat en engelsk undersökning där man under lång tid följde skolelever upp i vuxen ålder. Tidig skolstart visade sig då ha negativa effekter på vissa områden när man blev vuxen, bland annat hälsan. Man fann också att tidig skolstart inte hade starka samband med akademiska meriter.

Skolan har mycket att lära av waldorf

I sin nya bok går Bo Dahlin också igenom principer för hur en läroplan enligt waldorf bör se ut. Här finns likheter med den vanliga skolan, men det finns mycket som skiljer sig från hur det i praktiken ser ut i skolan idag.

Han berättar om en utvärdering som gjordes i England för att se vad den vanliga skolan kan lära av waldorf. Här framtonade framför allt omsorgen om barnen och helhetssynen på barnens utveckling. Man betonade också betydelsen av att tala på ett levande sätt och lägga sin själ i det för att få barnens uppmärksamhet, vilket Steiner också var inne på. Det konstnärliga i lärandet lyftes också fram i utvärderingen. Ytterligare en intressant aspekt är rytmen i waldorf-undervisningen, som enligt Bo Dahlin inte alls finns i vanliga skolan, där scheman mer läggs upp utifrån administrativa grunder. Även betydelsen av lärarnas personlighet betonas i waldorf, liksom en bra arkitektur i skolan.

– Undersökningar visar att waldorf-elever trivs bättre i sin skola än andra elever. Jag tror det beror på hela upplägget i waldorf-pedagogiken och att eleverna känner sig sedda, säger Bo Dahlin.

Hög trivsel är troligen positivt för ordningen och disciplinen i skolan, som ju diskuteras mycket i dag. Det som får anses dominera skoldebatten idag är diskussionen om bristande resultat i skolan och Pisa-mätningar. Här tycker Bo Dahlin att man bör fråga sig vilka kunskaper som egentligen mäts. Han menar också att normerna för vad eleverna ska kunna är utformade med för lite hänsyn till ålder och barns utveckling. Angående resultaten från waldorfskolor har Bo Dahlin tidigare forskat kring hur det gått för eleverna. Bland annat visade det sig då att en jämförelsevis hög andel waldorf-elever genomförde högre studier, oavsett social bakgrund. Man var också mer intresserade av samhällsfrågor än andra elever.

Råd till politiker

Om du fick ge politiker några råd och uppmaningar om dagens skola, vad skulle du vilja säga?

– Lyssna mer på pedagogisk forskning utan förutfattade meningar. Tyvärr tar politikerna i regel bara till sig sådant som bekräftar det man själv tycker och som stödjer den egna politiken. Jag vill också uppmana dem att i lärarutbildningen lägga större vikt vid kunskaper om barns utveckling. Lägg också större vikt vid de praktiskt-estetiska ämnena och låt dessa få större plats i skolorna. Inse hur de hänger samman med de kognitiva ämnena, säger Bo Dahlin.

Bo Dahlins nya bok – Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education hittar du här.

Text: Red./Staffan Nilsson