Vi vet idag en del om utsläpp av mikroplaster men kunskapen och medvetenheten behöver definitivt öka. För att åstadkomma detta har Naturvårdsverket i en rapport tidigare i år identifierat vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige och föreslagit hur man skulle kunna förbättra det hela.

I rapporten konstateras att de största källorna till utsläppen och de som bör åtgärdas i första hand är bl a slitage av däck och vägar, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning.

Mikroplasterna sprids till hav, sjöar och vattendrag. Men det finns en brist på data och en osäkerhet. Därför är kunskapsuppbyggnaden ett viktigt förslag från Naturvårdverket – att alltså få bukt med de kunskapsluckor som finns och öka medvetenheten. Det kan göras genom att jobba aktivt med vägledning, dialog och informationsinsatser. Det krävs också fortsatt arbete i EU och internationellt. Eftersom Sverige har byggt en fungerande avfallshantering – vilket är ett stort problem internationellt och en källa till mikroplast i världshaven – kan vi inspirera fler länder till att göra samma sak.

I Naturvårdsverkets eget pressmeddelande om rapporten säger Ingela Hiltula, som är biträdande chef för Samhällsavdelningen på Naturvårdsverket:

”Mikroplaster är ett miljöproblem som berör alla. (…) Det pågår redan en rad frivilliga aktiviteter runtom i Sverige och vi på Naturvårdsverket jobbar med olika insatser för att förebygga och reducera utsläppen.”

Du skulle kanske också gilla: Fler och snabbare åtgärder behövs för att rädda Östersjön

Färgtillverkaren Färgbygge har utvecklat en ny typ av inomhusfärg som har betydande miljö- och hälsofördelar. En god nyhet tycker nog de flesta. Men färgtillverkarnas branschorganisation stämmer nu företaget för deras marknadsföring, och hela historien kan tolkas som ett försök att tysta ner nyheten.

Viktigt allmänintresse

Den nya färgen består huvudsakligen av mineraler och förnyelsebara, biologiskt nedbrytbara råvaror. Färgbygge använder inte fossiloljebaserade råvaror, tillsätter inte mjukgörande ftalater och inte heller den typ av konserveringsmedel som är vanlig i färg och som enligt forskning kan orsaka allergier. Det här är ett nyutvecklat sätt att tillverka färg som innebär avsevärda miljöfördelar och undvikande av välkända hälsorisker kring färg.

– Detta är rena fakta som är av stort allmänintresse både för konsumenter och för målare, men som färgtillverkarnas branschorganisation Sveff uppenbarligen vill hindra oss från att prata om, säger Färgbygges VD Markus Zoffmann.

Målareförbundet har tidigare ställt krav på färgtillverkarna att de ska anstränga sig för att utveckla färger som inte ger allergier och fackförbundet är berett att gynna den tillverkare som kan förse målarna med den minst hälsoskadliga färgen.

Det är färgtillverkarnas branschorganisation Sveff (Sveriges Färg och Lim Företagare) som via sitt servicebolag stämmer Färgbygge för budskap om faktiska miljö- och hälsofördelar i den nya färgen. Sveff ingår i organisationen Kemisk Tekniska Företagen. Där ingår även Svenskt Växtskydd, branschföreningen för företag som levererar växtskyddsmedel, som nyligen stämde Coop för en reklamfilm om en familj som fått i sig mindre bekämpningsmedel genom att äta mer ekologiskt.

Försök till munkavle

Den nu aktuella historien började med ett hot om stämning från Sveff, där man försökte förmå Färgbygge att skriva under ett munkavle-liknande avtal som i stort sett skulle förbjuda företaget att berätta om de väl belagda miljö- och hälsofördelar som innehållet i den nya färgen har. Det kunde Färgbygge förstås inte gå med på. Däremot gjorde man flera ändringar i sin marknadsföring och upphörde med vissa formuleringar som eventuellt skulle kunna vara missvisande enligt marknadsföringslagen. Man bjöd även in Sveff till diskussion, men fick inget svar. Sveff valde istället att stämma Färgbygge. Detta trots att Sveffs egna medlemsföretag i flera fall själva använder liknande formuleringar i sin marknadsföring som man nu stämmer Färgbygge för.

– Att färgtillverkarnas branschorganisation nu så aggressivt går till storms mot oss kan vi bara tolka som att de helt enkelt vill stoppa eller fördröja en helt tidsenlig hållbarhetsutveckling, där de själva ligger långt efter. Tidigare var det helt tyst om detta från deras håll, men nu när vår färg finns ute i ett par hundra butiker blir vi tydligen ett hot och då stämmer de oss, säger Markus Zoffmann.

Färgbygge kan idag anses ha en ganska återhållsam, saklig och icke-aggressiv marknadsföring kring miljö- och hälsofördelarna i deras färg. De budskap man går ut med kan man underbygga med mycket fakta och forskning och företaget kommer att stå upp för rätten att kommunicera detta.

– Vi tycker det är självklart att konsumenter och målare måste kunna få kännedom om nya produkter som innebär verkliga miljöfördelar och ett undvikande av flera kemikalier som man sedan länge vet kan påverka hälsan, säger Markus Zoffmann.

Tydliga miljö- och hälsofördelar

Vad är det då för miljö- och hälsofördelar det rör sig om i den nya färgen? Det Färgbygge har gjort är att man utvecklat ett nytt sätt att göra vattenbaserad inomhusfärg, som skiljer sig en hel del från vanlig vattenbaserad s.k. plastfärg. Bindemedlet i den nya färgen består av förnyelsebara råvaror som cellulosa, mjölkprotein, linolja, solrosolja och schellack. Flera av råvarorna i färgen är t.o.m. livsmedelsklassade.

Att Färgbygge inte använder fossiloljebaserade råvaror gör att innehållet i den nya färgen, förutom mineralerna, är helt nedbrytbart av naturen, vilket har betydelse både på kort och lång sikt. När vi använder vanliga plastfärger innebär det, enligt Markus, att vi i princip plastar in miljontals kvadratmeter yta hemma, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Idag finns i praktiken inga fungerande processer för att återvinna materialen när målade ytor ska rivas. Det går till deponi där plasten med tiden lakas ur och hamnar i mark och vatten.

En av de viktigaste hälsofördelarna i Färgbygges färger är att man inte använder konventionella konserveringsmedel. Det vanliga i branschen är att använda konserveringsmedel som innehåller isothiazolinoner, t ex MIT, BIT, CIT med flera, som enligt forskning och flera rapporter visat sig vara allergiframkallande. Det här är ett problem som är välkänt i målarbranschen. Färgbygge tillsätter inte heller mjukgörande ftalater som idag är starkt ifrågasatta ur hälsosynpunkt. Inga ämnen som misstänks vara hormonstörande är heller tillsatta. Tester av de nya färgerna visar även att de från en målad yta släpper ifrån sig mycket lite lättflyktiga organiska ämnen (s.k. VOC-ämnen) till rumsluften.

De uppenbara miljö- och hälsofördelar som Färgbygge kan påvisa vill man också kunna kommunicera till marknaden. Men här menar man att branschorganisationen Sveff alltså försöker sätta upp hinder.

– Ur ett större perspektiv kan man ana en stark kemilobby som vi anser nu använder marknadsföringslagen för att skydda sina egna intressen och arbeta emot hållbart nytänkande och många konsumenters och målares intressen, säger Markus Zoffmann.

– Vår ambition är att vara en aktör som driver utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle och vi vill minska kända hälsorisker kring färg. Det arbetet kommer vi att fortsätta med.

Har du varit nyfiken på Ytterjärna men aldrig kommit iväg? Eller kanske ätit lunch där någon gång och vill lära dig mer? Då har du chansen nu på torsdag 5 oktober. Då anordnar nämligen föreningen Ytterjärna Nätverk en öppet hus-dag tillsammans med de lokala verksamheterna.

Oavsett om du vill äta gott, prova att måla, upptäcka smultronställen, gå en guidad tur på Vidar Rehab, lyssna på överraskningsmusik eller veta mer om platsen i sin helhet så är det här ett utmärkt tillfälle. Anna Hast jobbar på uppdrag av föreningen och är en av dem som står bakom Öppet hus-dagen, och menar att det finns något för de flesta.

– Vi anordnar dagen för att visa att Ytterjärna är öppet för alla, alltid, som vilket besöksmål som helst. Butiker, caféer, restauranger och Trädgårdsparken kommer att ha öppet som vanligt på torsdag, och har olika specialerbjudanden. För att man ska förstå var man har hamnat erbjuder vi guidade visningar där vi berättar om platsen och arkitekturen. Vi kommer att prata både historiskt – hur platsen kom till – men också titta framåt. 12:12 blir det en hemlig artist på Kulturhuset och i foajén där blir det en mini-mässa med verksamheter som finns på platsen och i omnejden, säger Anna Hast.

Hon poängterar att Ytterjärna är en unik plats med det ekologiska och hållbara tänket som går som en röd tråd genom allt – och den unika arkitekturen. Hon ser dagen som en möjlighet för personer i olika åldrar att se vad som erbjuds och ställa frågor.
– Hit kan man komma nästan oavsett vilka behov man har. Vill man gå en vandringsled, konferera med sina kollegor, leka med barnen i en park eller äta fantastisk mat – allt det här och mycket mer finns på den här platsen och det vill vi påminna om! säger Anna Hast.

Dagen äger rum nu på torsdag, den 5 oktober, klockan 11-15.
Här hittar du programmet i sin helhet.

Pepparrot ingick i provianteringen på fartygens långresor som erkänt medel emot skörbjugg. Till Sverige och Norge blev pepparroten förd av munkarna som medicinalväxt till klosterträdgårdarna under medeltiden. Troligen härstammar den från Ryssland, kom så småningom över till Tyskland där den användes som krydda i stället för senap. Idag används den flitigt i mat och naturmedicin.

Pepparroten känns igen på de långa tungformiga bladen med oregelbundet tandad kant och med vita små blommor på en tunn stängel. Ibland syns den förvildad på gammal näringsrik kulturmark, i mataffären som den lilla avhuggne rotgrönsaken i specialhyllan.

Pepparroten är en flerårig korsblommig örtartad växt som bildar knoppar, adventivknoppar, på rotstock och rotbitar. Detta gör att vi kan finna den förvildad i gamla köksträdgårdar. Vi bör placera den på en egen plats för härdiga köksväxter, precis som sparris, jordärtskockor och rabarber där den kan övervintra och inte ingå i andra grödors växelbruk. Det sägs att odlas den nära potatisen, avvärjer den sjukdomar men på grund av sidorötternas strålor skall vi helst undgå att låta den växa in i övriga odlingar för där blir den fort en outrotlig prydnadsväxt! Pepparroten skördas både höst och vår, förvaras i sand över vintern som man gjorde förr eller i kyl med lite plast runt eller riven fryst, riven torkad, inlagd eller fermenterad.

Precis som släktingen wasabi piggar den upp som tillbehör i såser och dressingar, på brödet, till fisk, rökt kött och rotgrönsaker.
Pepparrot skall alltid serveras färsk och ej uppvärmd då de eteriska oljorna förflyktigar sig snabbt. Att ”gråta finska” är ett uttryck förbundet med att riva en pepparrot, med sin skarpa brännande smak retar den ögonens och näsans slemhinnor. Det i sig är inte så dumt om man behöver öppna upp en täppt näsa — andas in!
Hildegard av Bingen rekommenderade den redan på sin tid mot en lång rad sjukdomar. Till exempel förgiftning, inälvsmask, blodstockningar, hosta, astma, ischias och reumatism, huvudvärk och urindrivande medel emot ödem och gikt. Den drar rodnaden från de angripna områdena och förhindrar svullnad samt lindrar smärtan och förbereder tillfrisknandet. Men magra människor skall äta av den bara mycket måttligt, skrev den benediktinska nunnan — ej heller vid magsår, njursjukdomar eller till barn under fyra år.

Konstaterat är att vid högt blodtryck har växtens totala sammansättning en sänkande verkan. Pepparrotens bitterämnen stimulerar en nedsatt matsmältning och zink har en gynnsam inverkan på insulinproduktionen. Den höga halten av C-vitamin, senapsolja och antibiotiska ämnen har gett den smeknamnet ”naturens eget penicillin”.
Värt att prova för att dämpa influensavirus: Riv en tesked pepparrot, häll över varmt vatten, låt dra i 10 minuter, sila och drick. Eller blanda lite nypressad pepparrotssaft med honung mot hosta och utvärtes mot svårläkta sår.

Några små tips ur ”vår örtabok” av Lesley Bremness:

Vid så kallat ”värmepåslag”, gör ett kataplasm, ett utvärtes grötomslag för att öka genomblödningen i huden. Riv pepparrot, lägg emot det onda blott så länge att huden ej blir bränd.

För hunden. Finhacka blad av pepparrot och blanda i hundmaten emot mask och för god vigör.

Till växtfärgning. Koka bladen till en starkt gul färg.

Till besprutning av äppelträd. Koka roten, späd med 4 delar vatten.

Skönhetsmedel.
Hudlotion. Skiva pepparrot, låt dra i mjölk.
Blekning av fräknar. Pressa riven pepparrot, blanda vätskan med ättika.

Pepparroten skall användas med urskiljning eftersom den har en starkt retande verkan både invärtes och utvärtes.

Skydd av dricksvatten, avslöjande av korruption och kamp för mänskliga rättigheter ger 2017 års Right Livelihood-pris, även kallat ”alternativa nobelpriset”, till fyra pristagare från USA, Indien, Azerbajdzjan och Etiopien.

Megafon och skydd för pristagarna

Priset stöttar och hedrar modiga människor och organisationer som arbetar för att lösa globala problem, ofta utifrån ett lokalt sammanhang. Det är människor som ofta möter mäktigt motstånd och ibland hot. Exempelvis får pristagaren från Azerbajdzjan inte lämna landet för att ta emot priset. Förra året var det på samma sätt med en pristagare från Egypten. Men det är också vanligt att pristagare får ett erkännande i hemlandet. En viktig poäng med Right Livelihood-priset är att det ger internationell uppmärksamhet, ökade möjligheter att nå ut och därmed även ett visst skydd för pristagarna.

– Vi vill vara megafoner och sköldar för våra pristagare, sa chefen för Right Livelihood-stiftelsen Ole von Uexkull under ett seminarium för en tid sedan. Om årets pristagare säger han så här:

– Med sitt modiga arbete för mänskliga rättigheter, folkhälsa och god samhällsstyrning tar pristagarna sig an några av världens mest angelägna utmaningar. I en tid av alarmerande bakslag för demokratin visar deras framgångar vägen mot en rättvis, fredlig och hållbar värld för alla.

I en intervju med Ytterjärna Forum förra året berättade Ole att allt mer av civilsamhällets aktiviteter i flera länder ses som ett politiskt hot mot makthavare, men att detta samtidigt också är ett tecken på att sådant arbete har effekt. Civilsamhällets lösningar växer sig allt starkare och bättre.

Modigt arbete som påverkar många

Årets pristagare visar upp ett ganska brett spektrum av goda exempel på modigt och konkret arbete med stora problem och lösningar som påverkar väldigt många människor.

Robert Bilott är en framstående miljöjurist i USA som får årets hederspris “för att ha avslöjat utsläpp av miljögifter som pågått under decennier, vunnit rättvisa för drabbade och skapat prejudikat för en effektiv reglering av hälso- och miljöfarliga ämnen”. Han har under en mycket lång rättsstrid mot det kemisk-tekniska företaget DuPont (numera DowDupont) företrätt 70.000 invånare som fått sitt dricksvatten förorenat av ett ämne inom gruppen högfluorerade ämnen (PFAS), som inte bryts ner naturligt och som är mycket vanligt förekommande idag. Enligt Right Livelihoods pressinformation resulterade det i ett stort skadestånd från Dupont och att kunskaperna om den här typen av hot mot folkhälsan har ökat. Robert Bilott fortsätter att kräva hårdare regleringar av giftiga ämnen.

Tre pristagare delar på tre miljoner kronor i prispengar:

Colin Gonsalves är människorättsjurist i Indien som får priset ”för sin oförtröttliga och innovativa juridiska kamp under tre decennier för att Indiens mest marginaliserade och sårbara invånares mänskliga rättigheter ska respekteras”.
 Han är bland annat grundare av Human Rights Law Network (HRLN), ett nationellt indiskt juristnätverk som driver rättsprocesser i allmänhetens intresse. Colin Gonsalves representerar Indiens mest sårbara människor som ofta inte får del av de rättigheter som lagarna i landet egentligen ger. I högsta domstolen har han bland annat vunnit ”Right to Food-fallet” som gav gratis måltider till alla skolbarn och billigare spannmål för 400 miljoner indier som lever under fattigdomsgränsen. Han har även bidragit till att den indiska försvarsmakten förlorat sin åtalsimmunitet, vilket lett till färre utomrättsliga avrättningar i nordöstra Indien.

Khadija Ismayilova är undersökande journalist i Azerbajdzjan och får priset “för sina modiga avslöjanden om korruption på högsta politiska nivå genom enastående grävande journalistik med fokus på transparens och ansvarsutkrävande”. Enligt Right Livelihood-stiftelsen har hon bland annat avslöjat korrupta affärsverksamheter där landets president Aliyeves familjemedlemmar varit inblandade, liksom multinationella företag som TeliaSonera. Khadija Ismayilova har också rapporterat om kränkningar av mänskliga rättigheter och att pengar som förs ut ur landet bland annat används för att påverka europeiska politiker att inte kritisera detta. Hon har utsatts för smutskastningskampanjer och tillbringat ett och ett halvt år i fängelse, men låter sig inte tystas.

Yetnebersh Nigussie är en människorättsjurist och aktivist från Etiopien som får priset “för sitt inspirerande arbete med att främja rättigheter för, och inkludering av, personer med funktionsnedsättning så att alla kan nå sin fulla potential och samhällets attityder förändras”.
 Hon verkar bland annat också för kvinnors och flickors rättigheter och för en skola för alla. Yetnebersh Nigussie är själv blind och en framträdande förespråkare för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hon har bidragit till att ändra synen på funktionsnedsättningar. Ett av hennes budskap är: ”Fokusera på personen, inte funktionsnedsättningen. Vi har en nedsatt förmåga, men 99 andra förmågor att bygga på!” Idag är hon senior rådgivare på organisationen Light for the World och fortsätter kämpa för de cirka 15 procent av världens befolkning som har någon typ av funktionsnedsättning.

Prisutdelningen sker den 1 december på Vasamuseet, efter ett stort seminarium i riksdagen. Förra året fick Right Livelihood inte traditionsenligt hålla till i riksdagen, efter beslut av talmannen. Många menade att beslutet berodde på uppståndelsen när Edward Snowden fick priset 2014. Men nu är man alltså tillbaka i riksdagen efter inbjudan av sju riksdagsgrupper.

De flesta vattentäkter är idag oskyddade mot kemikalier och det är ganska aningslöst, särskilt nu när vi kan få brist på dricksvatten av helt andra skäl som exempelvis klimatförändringen. Vi vill ha generella förbud mot spridning av farliga kemikalier och kemiska växtskyddsmedel närmast vattenuttagen, säger miljöexperten Peter Sörngård på branschorganisationen Svenskt Vatten.

Livsviktig råvara

Han pekar på att skyddet av vårt dricksvatten är ett väldigt starkt allmänintresse. Vi är alla helt beroende av dricksvattnet varje dag.

– När det är torka pratas det allmänt om att vi inte har tillgång till dricksvatten. Men det här handlar inte bara om volym utan också om kvalitet. Om en vattentäkt förstörs spelar det ingen roll om det finns stora volymer att pumpa upp.

Sverige har cirka 1.700 kommunala vattentäkter. För de s.k. primära skyddszonerna närmast vattenuttagen i dessa vill Svenskt Vatten ha regleringar på central nivå, med förbud mot att sprida farliga kemikalier och kemiska bekämpningsmedel, inklusive spridning av slam från reningsverk.

– Det kan inte få vara frågan om att vi ska riskera att enskilda aktörer förstör så stora värden som vattentäkterna utgör, säger Peter Sörngård.

Han pekar också på att vattentäkterna är som råvarulager för dricksvattenproducenterna, som dock inte har möjlighet att ha kontroll över vad alla aktörer omkring en vattentäkt sysslar med, vilket är ett av flera skäl till att det behövs centrala regleringar.

– Dricksvattenproducenterna är helt beroende av sina råvaror på samma sätt som andra livsmedelsproducenter, och man skulle ju aldrig tillåta vem som helst att gå in i ett råvarulager för livsmedel och göra vad som helst där.

Rester av bekämpningsmedel hittas i dricksvattentäkter

Enligt Peter Sörngård har vi bra dricksvattenkvalitet i Sverige, men han menar också att tillgången på täkter för dricksvatten är mycket känslig och att det gäller att blicka framåt. Svenskt Vatten konstaterar att i flera vattentäkter finns problem med kemiska bekämpningsmedel redan idag.

– Vi har sett rester av bekämpningsmedel i främst grundvattentäkter där det kan ligga kvar i decennier eller i hundratals år. Förorenade grundvattentäkter är särskilt allvarligt, eftersom man inte kan komma åt dem och åtgärda problemet.

Sveriges Geologiska Undersökningar och Länsstyrelsen i Skåne har gjort olika studier av förekomsten av kemiska bekämpningsmedel i grundvattentäkter. I grundvatten har man bland annat hittat ämnen som varit förbjudna länge och även ämnen som är tillåtna, vilket Peter Sörngård tycker är oroande.

– Jag vill inte peka ut jordbruket specifikt. Men vi vill peka på att vi har ett växande kemikaliesamhälle som jordbruket är en del av. Generellt har vi idag inte koll på vårt kemikaliesamhälle. Det finns en ovarsamhet, kunskaperna är för låga och det är i stort sett fritt fram att sätta nya kemiska ämnen på marknaden om man bara har registrerat dem. Bekämpningsmedel måste godkännas men i övrigt är det i huvudsak en öppen marknad.

Att skydda vattentäkterna handlar förstås inte bara om jordbruket. Kemikalier som hamnar i skyddszoner kan komma från en rad olika källor, exempelvis industrier och vägar och järnvägar i närheten. De allvarligaste problemen har hittills handlat om andra kemikalier än bekämpningsmedel men de visar att skyddet är för svagt.

Regeringen prioriterar inte vattenskyddet

När regeringen tidigare i år gick ut med sin nya livsmedelsstrategi fick den kritik av Svenskt Vatten för att den saknar förslag om förbättrat skydd av dricksvattnet – vårt allra viktigaste livsmedel. Livsmedelsstrategin handlar huvudsakligen om ökad produktion av mat i Sverige och det antas leda till ökad användning av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, vilket innebär en ökad risk för dricksvattnet. Här vill Svenskt Vatten se skärpta regler och en bättre balans mellan ökad livsmedelsproduktion och vattenskydd.

Men regeringen tycks istället gå åt motsatt håll. Förutom att livsmedelsstrategin inte innehåller något om vattenskydd luckras reglerna upp.

– Livsmedelsstrategin vill släppa in växtskyddsmedel som andra länder godkänt men som vi inte haft i Sverige. Man vill öka tillgängligheten till växtskyddsmedel, säger Peter Sörngård.

Redan tidigare i Vattenskyddsutredningen luckrade regeringen upp reglerna kring spridning av bekämpningsmedel nära våra vattentäkter. Utredningen kom fram till att de centrala reglerna skulle plockas bort och att de frågorna skulle beslutas lokalt, berättar Peter Sörngård.

– Men kunskaperna och den internationella forskningen kring kemikalier och vattenskydd finns på central nivå och de kunskaperna uppdateras ständigt.
Om de här frågorna ska bestämmas lokalt kring var och en av våra 1.700 vattentäkter kan det i princip innebära lika många nya beslut om varje substans och sakfråga. Och det är beslut som dessutom snabbt kan bli inaktuella. Det behövs mer centrala regleringar kring de här frågorna. Kommunerna har ansvar för att skydda vattentäkterna, men de måste få hjälp med detta.

När det gäller spridning av kemiska bekämpningsmedel kan Peter Sörngård se att det delvis handlar om en intressekonflikt och en avvägning mellan jordbrukets intresse att producera mat och dricksvattenproducenternas intresse att skydda vattentäkterna (det gäller dock inte det ekologiska jordbruket eftersom man där inte använder kemiska bekämpningsmedel / reds anm). Med ökad livsmedelsproduktion och varmare klimat skärps troligen den här målkonflikten, liksom konkurrensen om det rena vattnet.

– Man bör tänka på att tillgången på rent vatten påverkar även livsmedelsindustrin och alla led i livsmedelskedjan efter jordbruket, inte bara hushållen. Rent vatten handlar därför också om att bonden ska kunna få avsättning för sina produkter via en industri som är trovärdig.

– Riskerna för vårt dricksvatten ökar. Vi måste vara rädda om det vatten vi har och vi behöver vara extra noga inom skyddszonerna kring våra vattentäkter, säger Peter Sörngård.