Med anledning av den debatt som pågår kring ekologisk vs. konventionell odling, har journalisten Niels Christian Geelmuyden summerat 24 olika fakta om miljön som det råder konsensus kring i Norge. Listan har publicerats i den norska morgontidningen Aftenposten och punkterna rör sådant som även Mattilsynet, Norges motsvarighet till svenska livsmedelsverket, står bakom.

Punkterna är tankeväckande och då de sannolikt också gäller för Sverige, understryker de behovet av att vi ändrar vår resursödslande politik i stort, liksom att det är ett ovedersägligt faktum att vi som individer, medborgare och konsumenter måste ändra våra resurskrävande vanor.

Några axplock ur Geelmuydens lista:

• Punkt 11: Det råder enighet om att konstgödsel och bekämpningsmedel genom avrinning utgör ett tilltagande problem för kvaliteten på dricksvattnet både i insjöar och i grundvatten.
• Punkt 14: Det råder enighet om att ekologisk mat i enlighet med många stora internationella studier genomgående har ett väsentligt högre innehåll av vitaminer, mineraler och antioxidanter än konventionellt odlad mat. Det råder också enighet om att ekologisk mat i de samma studierna visar sig att ha ett markant lägre innehåll av cancerframkallande tungmetaller.
• Punkt 16: Det råder enighet om att nettovinsten vid användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel länge har varit avtagande som en följd av bland annat erosion, resistens, reducerad biologisk mångfald och hårdpackning av jorden.
• Punkt 17: Det råder enighet om att konventionella norska spannmålsodlingar har stått stilla på stället sedan 1980-talet. Detta till trots för att användningen av bekämpningsmedlet glyfosat har tredubblat under samma tidsrymd.
• Punkt 21: Det råder enighet om att Mattilsynet helt fram till hösten 2013 motsatte sig att definiera Narasin som antibiotika, och på det sättet årligen har undanhållit 12,5 ton antibiotika från den putsade statistiken.

Om t.ex. mängden bekämpningsmedel tredubblas på 30 år utan att någon motsvarande skördevinst uppnås, ja då är det nödvändigtvis någonting som inte stämmer och som bör förändras. För, som Geelmuyden också påpekar, råder det en rörande enighet om att

”giftämnena som används är mycket giftiga och till stor del livsfarliga. Vilket förklarar varför en tredjedel av alla självmord globalt sker med hjälp av så kallade växtskyddsmedel” (punkt 3).

och att

”ingen jordbrukare besprutar växterna med gift för att maten skall smaka bättre eller bli mer näringsrik” (punkt 13).