De många trenderna kring kosten är ett känsligt område där det råder en hel del förvirring. Bland annat pga uppblåsta forskningsresultat, oro och identitetssökande. Det framkom nyligen under ett panelsamtal arrangerat av debattforumet Skafferiet – Gastronomisk debatt.

Temat för samtalet utgick från en färsk antologi med titeln: Varning för mat: Om hur något livsviktigt har blivit livsfarligt. I boken försöker ett antal matskribenter, journalister, forskare och experter ur olika perspektiv reda ut detta. Några av dessa fanns i panelen.

Jenny Jewert, som är skribent, författare och filmproducent, ledde samtalet och är också redaktör för den nya boken. Hon berättade att temat för antologin är människors oro kring maten och att det är flera orsaker som ligger bakom denna oro. Bland annat att forskning kring kost är svår och komplex men plockas upp av media och bloggare som ofta inte är rustade för att hantera den.

De många olika kosttrenderna kring vad som inte ska finnas i maten blir också svåra att hantera praktiskt och socialt. I antologin frågar man sig lite ironiskt: Sockerfritt, fettfritt, glutenfritt, laktosfritt, fritt från animaliskt, fritt från tillsatser, fritt från soja, fritt från kolhydrater, fritt från… mat?

Överdrivna forskningsresultat och desinformation

Emma Frans, är doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och medarbetare i Svenska Dagbladet. Hon håller med om kostråd som det finns fog för, men menar också att det egentligen är ganska lite vi vet om vad som är nyttigt när man tittar på helheten. Ett problem är att man ofta tillskriver studier mer än vad de egentligen visar, och när de kommer vidare till media drar man där ännu högre växlar. Det här bör vi se upp med, menar Emma, bland annat när det gäller vissa larm. Ett exempel hon nämnde var ett larm om att sötningsmedel kan ge cancer, vilket byggde på försök på möss.

Kan tilltron till vetenskap om kost undermineras av detta? Ja, menar Emma, det kommer motsägande besked i media och många säger idag att man inte kan lita på vetenskapen. Det förekommer mycket desinformation på områden där det är viktigt med tilltro till vetenskap. Hon tycker att ansvaret för den bristande tilltron ligger på flera nivåer, inte minst hos media, men även forskare har ett ansvar. Studier visar att när man övertolkar forskningsresultat så har felen ofta redan uppstått i pressinformationen från universiteten, där pressfunktionerna är som PR-avdelningar på jakt efter publicitet och forskningsanslag. Inom kostforskning vet man också att resultat tenderar att påverkas av vem som sponsrar forskningen. För mediakonsumenten gäller det att ha kunskap om vad som är trovärdigt, om hur forskning fungerar samt att titta på helheten.

Hur olika resultat från kostforskning får genomslag handlar, enligt Emma, även om hur vi som mottagare fungerar. Vi tar ofta till oss sådant som vi vill höra, exempelvis att rödvin och choklad är bra. Men studier om att till exempel motion är bättre får inte lika stort genomslag.

Amina Manzoor, som är medicinreporter på Dagens Nyheter, pekar på att journalister delvis har en roll att välja ut sådant som sticker ut och är nytt, och att det då ofta kan leda till att sämre forskning kommer fram. Merparten av den forskning som görs lägger små pusselbitar, bit för bit, och det är inte alltid så spännande. Hon anser att media borde skriva mer om bra forskning, stora metaanalyser och om vad vi egentligen vet om kosten. Man bör inte lägga så stort fokus på studier gjorda på möss eller studier av ett enda livsmedel. Ett problem är att det kommer många studier på just enskilda livsmedel, och det måste man hantera på något sätt.

Amina Manzoor gav några exempel. En studie påstods visa att sparris kan ge spridning av cancer, men den studien genomfördes på genmodifierade möss. I ett annat fall påstod man i ett pressmeddelande att broccoli är bra mot diabetes, utifrån en studie av 100 personer. Läste man vidare i själva studien framgick att man då måste äta väldigt mycket broccoli per dag och det var dessutom bara 17 av försökspersonerna som uppvisade positiv effekt. Ytterligare ett exempel var ett pressmeddelande i USA som gav intrycket att gurkmeja är bra mot demens. Men det visade sig att 4 av 5 resultat inte var signifikanta (alltså inte bättre än placebo) och att det handlade om att äta en stor mängd grukmeja per dag, samt att studien dessutom bara omfattade 14 personer.

Känsligt ämne

Moderatorn Jenny Jewert frågade varför ungefär hälften av svenskarna följer någon diet. Förutom att det idag finns stor valfrihet pekade Emma Frans på att det hos människor finns en vilja till kontroll över hur frisk och gammal man ska bli, samtidigt som detta dock beror en hel del på andra faktorer. Amina Manzoor spekulerade lite kring att det kan finns en gemenskap och identitet kring dieter och att man tillskriver dieten många andra positiva egenskaper som faktiskt inte finns. Hon menar också att dieter är ett mycket laddat ämnesområde, där många känner sig kränkta om man ifrågasätter deras diet. Exempelvis berättade Amina att hon fick över 100 hatmail när hon skrev lite balanserat om socker – i stort sett att socker inte är bra, men heller inte så himla dåligt.

Stora skillnader mellan stad och land

När det gäller livsstilsätande och mattrender finns stora skillnader mellan stad och land, påpekade journalisten och författaren Po Tidholm som bland annat gjort dokumentärserien Resten av Sverige. Trenderna sätts i staden och ute i landet finns en rejäl eftersläpning. Man har ofta olika bild av vad som anses ”fint” att äta. Han menar också att det finns en maktordning med starka krav från en urban medelklass, som landsbygden ska leverera. Och det är inte producenterna ute i landet som själva formulerar budskapen om exempelvis lokal terroir etc, det görs på reklambyråer i staden. När det gäller närodlat är det paradoxalt nog egentligen mindre på landet eftersom det finns färre försäljningsställen där. Po menar också att kontakten kring maten mellan stad och dess omland förloras i en global värld. På en fråga om hur man ska tolka uppsvinget för stadsodling, sa Po ungefär att det handlar om att skapa en känsla av kontroll och att stadsodling i några få pallkragar mest bara är symbolisk.

Kommer dagens mattrender att fortsätta i framtiden? Po Tidholm tror att trenden med gluten- och laktosfritt kommer att lägga sig, men ersättas av något annat. Amina Manzoor menar att hälsotrenden kommer att hålla i sig, men att ”fritt från”-trenden kommer att minska. Emma Frans tror att mycket av detta kommer att fortsätta. Hon menar att det är ett lyxproblem som man kan sysselsätta sig med, att det är en perfekt grej att älta, men att det kan ta sig olika uttryck framöver.

Här hittar du boken Varning för mat.

Vi på Ytterjärna Forum har tidigare uppmärksammat hur viktigt det är med en gynnsam miljö för pollinering och att vi står inför stora utmaningar där. Det här tar trädgårdsnätverket SSPPG – som parken i Ytterjärna är en del av – fasta på i år då de har pollinering som tema hela året. Vi har pratat med Paula Pihlgren som är trädgårdsmästare i Ytterjärna Trädgårdspark om hur de tar sig an temat.

– Det här temat uppkom ur en väldigt stor nödvändighet. Vi befinner oss i en kris vad gäller bin och andra pollinerare och ser att de helt enkelt dör. Det är något som man nu på många nivåer har börjat jobba väldigt intensivt med. I år kommer man som besökare att finna det här temat i många av landets parker. I Ytterjärna kommer det att märkas genom en pollineringsdag den 19 maj. Temat är ett samarbete mellan SSPPG och föreningen Svenska bin, berättar Paula.

Genomtänkt och medvetet

Paula har jobbat sju år i Trädgårdsparken och berättar att utveckling och gestaltning hela tiden handlar om att vara medveten om platsens historia, att bevara och förvalta men samtidigt inbegripa den samtid som vi lever i. Avstampet i skapandet av parken har från början varit den lokala miljön, att anpassa den till den befintliga platsen och till exempel inte föra in alltför främmande växtmaterial. Denna inställning till uppbyggnaden av parken bidrar också till att skapa gynnsamma miljöer för pollinerare.

– Vi har skapat en varierad park med många olika typer av växter. Bin och andra pollinerare behöver blommor och nektar men också platser att ta skydd på och övervintra. Det är även viktigt med tidiga blommor så att vårens första pollinerare kan få mat snabbt, säger Paula.

Parken jobbar hela tiden för att få hela miljön med insekter och djur att samspela med varandra, för att välkomna ett rikt insektsliv. Det handlar också om att skapa en variation mellan olika typer av miljöer.

– Alltifrån de öppna ytorna där det är varmt och torrt, till skogsbryn, buskage och fuktiga mörka platser. Hela det här spektrat kan vi visa upp i Trädgårdsparken. Variation och mångfald är ju viktigt i alla slags samhällen. Vi behöver diversitet för att bygga starka samhällen som är hållbara och livskraftiga, det gäller för både människor, djur och insekter.

Vad kan man göra själv?

Det är lätt att känna en hopplöshet när någon ropar kris men Paula menar att det finns mycket som den enskilda privatpersonen kan göra. Dels förstås att sluta använda gifter som riskerar att skada pollineringen men också annat.

– I den lilla trädgården kan man exempelvis välja att släppa upp gräset högre, åtminstone under delar av sommaren. Man behöver inte klippa hela sin gräsmatta så ofta. Det går att jobba med små mini-biotoper i sin trädgård. Att alltså tänka sol, skugga, fukt och torrt. Man kan hjälpa insekterna med övervintringen genom stenrösen och rishögar, om man inte är händig och vill bygga ett insektshotell. Överlag handlar det om att integrera omtanken om insekterna i sin vackra rabatt. Det är viktigt för vår överlevnad att insekterna mår bra, säger hon.

Pollineringsdagen den 19 maj

Den 19 maj går alltså själva pollineringsdagen av stapeln. Samma dag händer mycket annat i Ytterjärna. Programmet är inte riktigt spikat än men helt klart är att det kommer finnas mycket spännande för besökaren att ta del av.

– I trädgården kommer vi ha visningar och berätta om hur vi jobbar. Men vi vill också bjuda in besökarna för att göra platsen ännu bättre, genom att i workshops låta dem plantera blommor och delta i sådd i våra ängar och dikesmarker. Tanken är att vi ska berätta om vikten av den här bredden. I parken jobbar vi inte direkt med tama bin även om vi kommer ha en biodlare på plats den dagen, men vi kommer att berätta om hur vi försöker samspela med vilda insekter, som vildbin, vilda humlor, fjärilar osv.

Under dagen kommer det också att vara försäljning och fika samt att en hel del verksamheter i det lokala nätverket planerar att knyta an till temat.

Håll ögonen öppna för mer information!